Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen

Studier visar att fysisk belastning är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaro bland män och den näst vanligaste bland kvinnor. Besvären ses öka med stigande ålder, särskilt bland kvinnor. 

Befintlig kunskap om risk- och friskfaktorer för arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen tillämpas i begränsad omfattning. Rationaliseringar, som företags- och produktionsledningar genomför i syfte att öka produktivitet och leveranskvalitet, medför ofta negativa konsekvenser vad gäller fysisk belastning. Även insatser för att förbättra arbetsmiljön kan få som följd att produktionstakten ökar, med ökad arbetsbelastning och mindre tid för återhämtning som följd.

Kunskap och stöd behövs 

Företagshälsovården och andra arbetsmiljöaktörer behöver stöd och evidensbaserade metoder, så att de på ett effektivt sätt kan tillämpa belastningsergonomisk kunskap, till exempel vid preventiva strategier för att minska exponeringen för riskfaktorer och vid insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktörerna behöver även enkla metoder för att mäta, predicera och utvärdera den fysiska belastningen vid förändringar av teknik, arbetsmetoder och/eller arbetsorganisation.

Det behövs mer kunskap om exponeringar i arbetslivet och individfaktorer som ökar risken för utveckling av besvär i rörelseorganen. Särskilt behövs mer kunskap om hur fysisk belastning samverkar med psykosociala och organisatoriska faktorer i arbetslivet vid uppkomst av dessa besvär. Vad gäller individfaktorer är det av speciell vikt att utöka kunskaperna om de faktorer som går att påverka - såsom arbetsteknik, utbildning och fysisk kapacitet.

Våra insatser

För att kunna möta ovanstående behov, inriktas den belastningsergonomiska verksamheten vid Centrum för arbets- och miljömedicin mot följande områden (vilka svarar väl mot målen i Region Stockholms folkhälsopolicy):

1. Att kartlägga och analysera a. fysisk belastning och psykosociala/organisatoriska faktorer i arbetet av betydelse för individers hälsa/ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete, b. grupper av individer som pga fysisk belastning i arbetet (ofta i kombination med psykosociala faktorer) löper ökad risk för ohälsa, minskad arbetsförmåga samt att ställas utanför arbetsmarknaden.
2. Att utveckla och testa användbara metoder för företagshälsovården och andra arbetsmiljöaktörer, såsom metoder för mätning av fysisk belastning och riskbedömning, samt bedömning av arbetsförmåga inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering.
3. Att utvärdera interventioner avsedda att främja hälsa respektive underlätta återgång i arbete, samt andra arbetsorganisatoriska förändringars inverkan på personalens fysiska belastning.
4. Att sprida, och erbjuda, behovsanpassad kunskap inom punkterna ovan.