Vad gör bullret från trafiken med våra barn?

En ny kartläggning visar att över 40 procent av alla barn i Stockholms län bor i områden med höga bullernivåer. Biltrafiken är den främsta källan. Studien visar också att bullret påverkar barnen negativt på flera olika sätt. Några vanliga exempel är störning, sömnpåverkan och koncentrationssvårigheter. En viktig slutsats från studien är att det är avgörande för barns välbefinnande och hälsa att vi skapar bra ljudmiljöer och tysta gröna oaser i staden.

− Hittills har vi inte vetat hur många barn i länet som utsätts för olika former av trafikbuller och hur det faktiskt påverkar barnen så det var något vi ville ta reda på, säger Charlotta Eriksson, docent i epidemiologi vid Centrum för arbets- och miljömedicin och en av forskarna som genomfört kartläggningen.

Resultaten visar att väldigt många barn (0–19 år) i Stockholms län bor i områden med höga bullernivåer från trafiken. Totalt exponeras 236 000 barn (41 procent) i länet för bullernivåer från trafiken som överstiger 55 decibel (dB) i dygnsmedelvärde. Ljudnivån 55 dB har länge använts som ett riktvärde för buller i Sverige och är förknippat med en ökad risk för negativ påverkan på hälsan. Vägtrafikbuller är den klart dominerande källan med 232 000 exponerade (40,7 procent), följt av spårtrafik med 11 300 exponerade (2,0 procent) och flygtrafik, 3 600 exponerade (0,6 procent).

Tydliga kopplingar mellan bullernivå och hälsa

För att undersöka samband mellan trafikbuller och hälsa användes data från Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät för år 2019 som vände sig till barn. Resultaten visar på tydliga kopplingar mellan bullernivån vid barnens bostad och upplevda besvär såsom allmän störning, svårigheter att koncentrera sig vid läxläsning, sömnproblem och stressrelaterade symptom som huvudvärk och trötthet. Problemen var värst för de barn som bodde i bullerutsatt läge, det vill säga med fönster mot en större väg, trafikled, järnväg eller industri.

Barn som ofta vistades i grönområden stördes mindre av bullret i sin hemmiljö

I studien undersöktes också hur många barn som har ett grönområde på gångavstånd från sin bostad och specifikt ett tyst grönområde. Ett tyst grönområde har en bullernivå på mindre än 50 dB dagtid. Tidigare forskning har visat att grönska eventuellt kan mildra effekterna av bullret. Resultaten visade att nästan alla barn, 98 procent, har tillgång till ett grönområde inom 300 meter från sin bostad. Däremot är det bara hälften av alla barn, 50 procent, som har tillgång till ett tyst grönområde. Studien visade också att barn som ofta vistades i grönområden stördes mindre än av bullret i sin hemmiljö än barn som inte gjorde det. Samma tendens fanns för svårigheter att göra läxor och för sömnproblem.

− Det är intressant att vi ser positiva effekter av att vistas i grönska och att det gäller både för barnens allmänna hälsotillstånd och för effekter av trafikbullret. Det är något vi borde tänka mer på när vi planerar nya bostadsområden, att bevara och skapa gröna tysta oaser som hjälper barnen att återhämta sig från bullret, säger Charlotta Eriksson.

Prioriterat att minska trafikbullret i barns boendemiljö

Slutsatser från studien är att vi behöver prioritera åtgärder för att minska bullret från trafiken i barns boendemiljö.

− Barn är känsligare än vuxna för påverkan av den omgivande miljön och kan heller inte själva välja i vilka miljöer de ska vistas. Här behöver vi vuxna och samhället som stort ta ett större ansvar för att säkerställa goda ljudmiljöer för våra barn, säger Charlotta Eriksson.

Kartläggningen gjordes på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.

 

Foto: Iuliia Mazur

Publicerad 2025-05-21