Stockholms Miljöhälsoprogram – God och jämlik miljöhälsa i en hållbar stad
Snabb befolkningstillväxt och förtätning i Stockholms län påverkar invånarnas hälsa genom faktorer som luftkvalitet, buller, brist på grönområden, klimatförändringar och trångboddhet. Stockholms Miljöhälsoprogram syftar till att kartlägga dessa effekter och hitta lösningar för en mer jämlik och hållbar miljöhälsa.
Syfte och mål
Programmet har två huvudsakliga mål:
- Förebygga miljörelaterad ohälsa och främja en god och jämlik hälsa bland Stockholms läns invånare.
- Utveckla och utvärdera strategier för att bygga en hållbar stad som stödjer en jämlik folkhälsa, särskilt i urbaniserade områden.
Så kommer vi att jobba
Forskarna kommer att jobba med hjälp av olika datakällor och metoder:
- Miljöhälsa på karta: Ett nytt GIS-baserat verktyg som utvecklats i samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm, för att kartlägga miljörisker i länet.
- Stockholms Miljöhälsokohort. En kohort är en grupp individer som följs över tid för att studera hur olika faktorer påverkar deras hälsa eller beteenden. Stockholms miljöhälsokohort är baserad på den Nationella Miljöhälsoenkäten 2023, med över 46 000 svarande från Stockholms län. Kohorten kommer att användas för att analysera sambanden mellan miljö och hälsa och för att uppskatta sjukdomsbördan i regionen.
- Studier om trångboddhet: Effekterna av trångboddhet på barns utveckling, utbildning och hälsa kommer att undersökas både i en rikstäckande kohortstudie och en interventionsstudie.
- Kunskapssammanställning: En litteraturöversikt kommer att sammanfatta befintlig kunskap om miljöinsatser för att stödja regionala aktörer vid implementering av åtgärder.
Så kan resultaten komma till användning
Jämlikhetskommissionen har identifierat 7 områden (länk?) som påverkar ojämlikheter i hälsa. Programmet fokuserar på området ”Boende och närmiljö”, men är också kopplat till ”Det tidiga livets villkor”, ”Levnadsvanor” och ”Kontroll, inflytande och delaktighet”. Forskarnas mål är att bygga upp en forskningsinfrastruktur för att undersöka hur den byggda miljön påverkar folkhälsan och främja en mer jämlik miljöhälsa. En forskningsinfrastruktur kan beskrivas ett stödjande system som gör det lättare att genomföra forskning och samla in och analysera data på ett effektivt sätt.
Medverkan
Stockholms Miljöhälsoprogram kommer att pågå mellan 2023 och 2029 vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet. Det sker i nära samarbete med CAMM och involverar också forskare från bland annat Lunds Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Transkulturellt Centrum samt Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm (GIH). Forskarna i programmet representerar flera olika discipliner, från miljömedicin, folkhälsa och epidemiologi till GIS, omvårdnad och mångkulturell psykiatri.
Finansiering
Projektet finansieras av Forte, Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och välfärd, inom ramen för utlysningen Preventiva och hälsofrämjande insatser inom folkhälsopolitikens målområden 2023
Kontakt
Projektledare för programmet är Charlotta Eriksson, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, och Senior forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.