Barns exponering för allergener

Exponering för allergiframkallande ämnen

Resultat från BMHE19 visar att läkardiagnostiserad astma hos fyraåringar ökat något från 8,2 procent 2003 till 9,9 procent 2011 och 11,8 procent 2019. Resultaten visar inga eller små skillnader hos tolvåringar jämfört med BHME 2011 men mellan 2003–2019 ses en ökning. Allergisnuva hos fyraåringar har ökat från 2,3 procent 2011 till 3,8 procent 2019 men hos tolvåringar ses ingen ökning. Inga eller små förändringar rapporteras avseende läkardiagnos gällande böjveckseksem och födoämnesallergi sedan 2011. Vid jämförelser över tid mellan 2003 till 2019 ses ökningar hos tolvåringar gällande allergisnuva och födoämnesallergi.

Totalt sett har läkardiagnostiserad allergisjukdom (astma, allergisnuva, böjveckseksem och födoämnesallergi) ökat hos fyraåringar till 22,3 procent 2019 jämfört med 19,2 från 2011 och 19,7 procent 2003. Hos tolvåringarna är andelen 25,8 procent, vilket är jämförbart med 2011, men högre än 2003 då andelen var 18,6 procent.

Vid jämförelse med övriga landet (BMHE19) syns inga eller små skillnader när det gäller prevalenser och trender över tid för läkardiagnostiserad allergisjukdom.

Vid 4 års ålder är det 13,9 procent och vid 12 år 33,5 procent som uppger någon allergi mot pollen, pälsdjur, födoämnen, mögel eller kvalster. Pollenallergi och födoämnesallergi dominerar hos fyraåringar med en förekomst på 5,3 respektive 5,2 procent följt av 2,3 procent för pälsdjursallergi. Få fyraåringar rapporteras ha allergi mot mögel och kvalster (cirka 1 procent). Pollenallergi är den vanligast förekommande allergin även hos tolvåringar med 21,5 procent, följd av pälsdjursallergi med 9,4 procent och födoämnesallergi med 7,5 procent. Pollenallergi är den allergi som har ökat mest hos barn sedan 2011, både bland fyra- och tolvåringar. Denna ökade förekomst stämmer också överens med rapporteringen från hela Sverige. Enligt BMHE 19 har cirka 24 procent av familjerna i Stockholms län ett eller flera pälsdjur i sin bostad, vilket är en något lägre andel än 2011 då 27 procent uppgav att de hade pälsdjur.

Både fyraåringar och tolvåringar med astma rapporteras i högre utsträckning få andningsbesvär eller hosta vid kyla och ansträngning men även vid exponering för luftföroreningar, tobaksrök, klorlukt och damm jämfört med barn som inte har astma, se figur 7. Andelen tolvåringar med astma besväras också i högre grad av instängd luft och olika lukter från rengöringsmedel, parfymer, målarfärg, tobaksrök och avgaser jämfört med de utan astma. Liknade resultat ses hos tolvåringar med allergi i jämförelse med dem utan allergi.

Allergi och annan överkänslighet figur 7. Andel (procent) av tolvåringar med eller utan astma som rapporterar att de fått andningsbesvär eller besvärande hosta i samband med ansträngning eller miljöexponeringar de senaste 12 månaderna. Uppdelat på ålder och årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

Figur 13.1  Allergi och annan överkänslighet figur 3. Andel (procent) av tolvåringar med eller utan astma som rapporterar att de fått andningsbesvär eller besvärande hosta i samband .svg

  

Böjveckseksem, som ofta börjar i tidig ålder, är den vanligaste typen av eksem hos barn och rapporteras förekomma hos 9 procent av fyraåringarna och 7,9 procent av tolvåringarna. Böjveckseksem förekommer i större utsträckning hos fyraåringar som har astma eller allergi, vilket visar på en samsjuklighet med allergiska sjukdomar.

Nickelallergi är ovanligt hos 4-åringar men har en förekomst på 6,6 procent vid 12 års ålder. Nickelallergi är vanligare hos flickor, cirka 12 procent vid 12 års ålder jämfört med drygt 1 procent hos jämnåriga pojkar. Att nickelallergi är vanligare hos flickor beror på att de i högre utsträckning utsätts för nickel genom smycken, klockor, knappar och spännen. Detta mönster fortsätter sedan i vuxen ålder där 27 procent av kvinnorna uppger att de har en nickelallergi (RMHE 2017). 

 

Riskbedömning och åtgärder

Liksom alla barn tillbringar barn med allergi eller annan överkänslighet en stor del av sin vardag i förskola och skola. För att deras vardag ska fungera bra bör förskolan och skolan ha en miljö som tar hänsyn till barn med allergisjukdom. Även hemmiljön kan behöva anpassas utifrån barnets allergisjukdom.

  • Förskolan/skolan bör arbeta med allergiförebyggande åtgärder för att minska försämringar hos barn med allergisjukdom som att utföra allergironder, se över inomhusmiljön, minimera pälsdjurs- och pollenallergener i inomhusmiljön, råd om starka dofter, hantering av specialkost, etc. Som stöd och hjälp i det systematiska allergiförebyggande arbete kan det digitala verktyget Elevhälsoportalen användas. www.elevhalsoportalen.se . Ett digitalt verktyg för förskolor och skolor att arbeta med hälsa genom förslag på evidensbaserade åtgärder.
  • Inom region Stockholm finns allergikonsulenter som på individnivå kan ge utbildning till personal i förskola och skola avseende barn med svår och komplicerad allergisjukdom och utföra en miljöinventering i barnens hemmiljö. Remiss behövs från barnläkare. Länk till Camms hemsida. Allergikonsulenter och barnsjuksköterskor (sll.se)
  • Ge medicinsk studie- och yrkesvägledning i grundskolan till ungdomar med allergisjukdom, astma och eksem så att dessa ungdomar kan göra välinformerade val till studier och yrken och därmed förhindra försämringar som orsakas av skadliga yrkesexponeringar. För mer information, se webbplatsen www.jobbafrisk.se
  • Det bör uppmärksammas under skoltid, vid fritids- och sportaktiviteter att många barn och unga med astma känner besvär vid ansträngning. Personal inom dessa verksamheter bör vara informerade och ta hänsyn och ha rutiner för hur sådana besvär kan hanteras.
  • Barn bör inte i hemmet utsättas för tobakexponering eller dålig ventilation och fuktskador vilket kan försämra en astmasjukdom hos barnet. Man bör inte ha pälsdjur hemma om barnet uppvisar allergi.

Fotograf/Illustratör: Pia Isaksson