Faktorer som påverkar miljö och hälsa

Sammanhängande miljöfaktorer och processer

Olika miljöprocesser är starkt knutna till varandra, vilket innebär att försämring eller förlust av en process eller inom ett område, till exempel biologisk mångfald, oftast påverkar andra områden och processer, som ekosystemets funktionalitet och förmåga att generera olika tjänster. Med ökande klimatförändringar pressas vår miljö och naturen hårdare. I och med klimatförändringarna kan vi också vänta oss ökad smittspridning och en stark försämring av våra resurser att hindra och begränsa den, t.ex. genom höjda vattennivåer vilket kan leda till kontaminering av- och spridning av smitta genom dricksvatten (Lindgren, 2014).

Andra faktorer som har visat sig påverka miljöhälsa är utbildningsnivå och ekonomiska och sociala förutsättningar, för barn gäller det här i överförd bemärkelse föräldrarnas förutsättningar (Lundberg, o.a., 2016). Forskning visar att den förväntade livslängden är kopplad till socioekonomiskstatus och utbildningsnivå, där individer med högre utbildningsnivå också har en längre förväntad livslängd.

Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, baseras till stor del på tanken om jämställdhet och hur hälsa skall garanteras genom en hållbar utveckling och hantering av miljön.

Uppfyllandet av målen för Agenda 2030 skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper i Sverige där vissa grupper missgynnas och ojämlikheten ökar istället för att minska. Behovet av att myndigheter kan hantera komplexa problem och situationer, där samverkan mellan olika sektioner är avgörande, lyfts i rapporten Lämna ingen utanför, statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 (SCB, 2020). Rapporten visar även att barns hälsa i Sverige inte är jämlik utan färgad av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och sociala situation i övrigt. Det finns stort stöd i forskning för samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Sambandet mellan en god miljö och hälsa är centralt inom Agenda 2030 och ses som grunden för en människas möjligheter att utveckla sin fulla potential. Hälsans betydelse inte bara på det personliga planet, utan för en hållbar utveckling och ett jämlikt samhälle är även centrala aspekter inom folkhälsopolitiken. Här är växande klyftor såväl ekonomiskt som hälsomässigt mellan olika grupper i samhället en av de största utmaningarna att få bukt med i arbetet mot en hållbar utveckling och jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Befolkningen i Stockholms län ökar

Befolkningen i Stockholmsregionen växer kraftigt, med ca 35 000 nya invånare varje år, och samtliga 26 kommuner uppger att det råder bostadsbrist. Idag bor ungefär 2,3 miljoner invånare i Stockholms län. År 2050 förväntas vi vara cirka 3,4 miljoner invånare. Störst andel ca 50 procent av befolkningsökningen beror på att vi blir äldre och att det föds fler än tidigare. Därefter följer den utrikes inflyttningen 30 procent till regionen. Bara 13 procent av befolkningsökningen består av människor från övriga Sverige flyttar hit (RUFS, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050).

Bostäder och lokaler

De allra flesta i Stockholms län bor i storstadsregionerna och en merpart, 74 procent, i flerbostadshus. Trots att andelen som bor i glesbygd eller på småorter bara utgör 3 procent av den totala befolkningen i regionen, har Stockholms län landets tredje största landsbygdsbefolkning på 71 400 personer (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2017). Utifrån prognosen att befolkningen till år 2050 kommer att växa med nästan 50 procent, från dagens c:a 2,3 miljoner till närmare 3,4 miljoner inom de närmsta trettio åren, kommer behovet av flera bostäder fortsätta att öka (Stockholms läns landsting, 2018). Även tillgången till olika former av service påverkas och behöver utökas på grund av den ökande befolkningen. Vi tillbringar stor del av vår tid inomhus i olika former av byggnader, varför inomhusmiljön har stor inverkan på vår hälsa. Läs mer om inomhusmiljö i detta kapitel.

Transporter

Trafiken är en stor källa till olika föroreningar i länet. Ungefär 2,9 miljoner människor pendlar dagligen med kollektivtrafiken i Stockholm, majoriteten (1,3 milj) med tunnelbanan. Antalet bilar uppgick 2018 till 402 st/1000 invånare (Stockholms läns landsting, 2018). Totalt var det under samma år 32 procent av stockholmarna som reste kollektivt till arbetet och 41 procent med bil, medan 7 procent cyklade och 15 procent gick. Förutom persontransporter transporteras enorma mängder varor och gods till och från och inom länet. Stockholms län har goda tågförbindelser och ett välutbyggt järnvägs- och vägnät. Länet har även två större flygplatser, Arlanda och Bromma, samt flera större hamnar för både gods- och persontrafik, dels Frihamnen och Loudden i centrala Stockholm, Kapellskär i norr, samt Norvik i Nynäshamn och Södertäljehamn i söder.

Valet av fordonstyp och drivmedel är av stor betydelse för mängden avgaser och föroreningar vi producerar och exponeras för. Även om utsläppen från flyg inte räknas in bland de lokala eller ens nationella CO2 utsläppen, utgör de en stor källa till såväl luftföroreningar som pådrivande av klimatförändringar. Totalt gjorde invånare i Stockholm 2,4 miljoner flygresor 2019, vilket motsvarar 2,5 tur- och returresor per person. Trots växande kunskap om behovet att minska våra utsläpp, är detta en påtaglig ökning bara sedan 2018 då genomsnittet låg på 2,4. På grund av covid-19 förväntas dock antalet flygresor 2020 har minskat drastiskt, frågan är om det är en bestående eller tillfällig minskning (Stockholms stad, 2020)?

Varor och avfall

En storstadsregion som Stockholm konsumerar stora mängder varor och produkter och producerar även stora mängder sopor. Många konsumtionsvaror bidrar till spridning av olika föroreningar till miljön och medför att vi själva både direkt och indirekt exponeras för ett flertal hälsoskadliga kemikalier. Barn och unga som fortfarande växer och utvecklas är särskilt känsliga för exponering av olika miljöfaktorer och behöver skyddas i alla led; både för direkt exponering av t.ex. hormonstörande kemikalier i produkter och från indirekt exponering genom spridning i miljön t.ex. genom användning och avfall. Varor och avfallshantering ger även upphov till stora mängder transporter vilka i sig står för en stor andel av länets miljöföroreningar, men även ger upphov till bullerstörningar, ökande olycksrisker, begränsningar i barns rörelsefrihet och ökande klimatförändringar. För en hållbar utveckling måste vi både minska vår konsumtion och mängden avfall den skapar. Idag pågår det stora satsningar bland annat på att öka källsortering av avfall och framför allt omhändertagande av matavfall i Stockholms län, något som innebär både ett bättre tillvaratagande av den resurs våra sopor faktiskt utgör och mindre risk att oönskade och hälsoskadliga ämnen sprids i vår omgivningsmiljö.

Vatten och avlopp

De allra flesta invånarna i Stockholms län får sitt dricksvatten genom kommunala Stockholm vatten, som tas ifrån Mälaren. Sedan 2008 är Östra Mälaren klassat som vattenskyddsområde för att skydda Mälaren som vattentäkt. Dricksvattnet från Mälaren renas vid Norsborg- och Lovö vattenverk (Stockholm vatten och avfall, 2014).

Stockholm har i dagsläget tre vattenreningsverk för avloppsvatten: Bromma reningsverk, Henriksdals reningsverk och Sickla anläggningen som är en del av Henriksdals reningsverk. 2013 fattades ett beslut att lägga ned Bromma reningsverk som är det äldsta i Sverige och istället bygga ut och förbättra kapaciteten både vad gäller kvantitet och kvalitet av vattenreningen vid Henriksdals vattenreningsverk. Stockholm Vatten beskriver utbyggnaden och moderniseringen av Henriksdal som en stor miljösatsning för att kunna möta de hårdare miljökraven bland annat i EU:s vattendirektiv och åtagandena inom Baltic Sea Action Plan, för att säkra en god vattenförsörjning för invånarna i länet och minska övergödning och läckage av bl.a. fosfor till Östersjön (Stockholm vatten och avfall, 2016).

Förorenade områden

Stockholm är en gammal industristad och det finns många områden runt om i länet som är förorenade av tidigare, liksom av ännu pågående verksamheter. I en utredning av Länsstyrelsen i Stockholm 2019, redovisas 11 568 områden i länet som förorenade, eller misstänkt förorenade, av dessa är 1933 inventerade (2019). Föroreningarna härrör ofta från nedlagda, historiska verksamheter i områden som idag ofta ligger i centrala delar av tätortsbebyggelse. I och med den stora efterfrågan på bostäder och ökande byggnationstakten i Stockholmsområdet, byggs det idag allt fler bostäder i områden som tidigare använts till olika former av industriell verksamhet. Många av dessa områden har markföroreningshalter som innebär att damm från jordpartiklar kan vara hälsoskadliga att inandas eller sväljas. Särskilt små barn som löper större risk att få i sig jord eller vatten som kontaminerats, kan komma till skada av att vistas i sådana miljöer. Det finns strikta regler kring markanvändning och tillåtna nivåer av föroreningar i mark som skall användas för så kallade känsliga verksamheter, dit t.ex. bostäder, skolor och förskolor hör. Länsstyrelsen ansvarar för inventering och riskbedömning av förorenade områden.

I april 2021 meddelade Regeringen att man vill lägga ned Bromma flygplats. Det handlar om ett väldigt stort område som här igenom öppnas upp för byggande av bostäder i närförort till Stockholm stad. Området innebär en enorm potential att möta rådande bostadsbrist och anlägga en hållbar stadsdel i anslutning till befintlig infrastruktur och stora rekreationsområden. Det finns även uppenbara problem med tanke på att flygplatser medför omfattande markföroreningar på grund av hantering av stora mängder flygbränsle över en lång tid, men även genom användning av t.ex. PFAS i släckskum som använts sedan 1960-talet på flygplatsen. Även glykol, kadmium och zink föroreningar till spillvatten, bakteriocider från flygplanstoaletter är förekommande mark- och vattenföroreningar inom flygplatsens område (Swedavia airports AB, 2019).

Att skapa hälsosamma livsmiljöer inom flygplatsområdet är en utmaning och kommer ställa höga krav på utförliga miljömedicinska hälsoriskbedömningar, för att området på erforderligt sätt skall kunna saneras. Samtidigt skulle en nedläggning innebära fantastiska möjligheter att skapa hälsosamma boendemiljöer utan att förtäta befintliga stadsområden. Det skulle även innebära kraftigt minskade exponeringar för luftföroreningar och buller för boende i närliggande bostäder och under inflygningsvägarna till Bromma flygplats.

De förorenade områdena i Stockholms län är riskklassade i 4 olika nivåer, varav nivå 1 är den allvarligaste graden. De flesta av områdena är i dagsläget inte åtgärdade. I Sverige har Stockholm stad de i särklass flest riskklassade områdena inom samtliga nivåer. Utav de 1933 inventerade områdena är 128 i riskklass 1, och av dessa ligger 48 i Stockholms stad, 18 i Haninge, 9 i Nynäshamn och 8 i Norrtälje, medan övriga kommuner har 6-0 områden i riskklass 1 (Länsstyrelsen Stockholm, 2019).

Barn är särskilt känsliga för förorenade områden, dels genom sitt rörelse- och beteendemönster som innebär närmare kontakt med olika ämnen i mark och omgivning, dels genom sin större utsatthet på grund av att de fortfarande utvecklas. Små barns benägenhet att stoppa saker i munnen kan också innebära att de får i sig föroreningar genom t.ex. jord. Flera områden som idag är omgjorda till rekreationsområden har tidigare använts som industritomter, varvsområden eller som soptippar. Vinterviken där Alfred Nobels dynamitfabrik tidigare huserade, är ett exempel på område, där tidigare verksamheter orsakat hälsorisker och som nu sanerats. Ett annat exempel på förorenad mark som sanerats är området runt de nedlagda gasklockorna där Norra Djurgårdsstaden växer upp (Stockholms stad, 2020).

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat

Med klimatförändringar ändras också de förutsättningar som hela vårt samhälle är organiserat och strukturerat efter. Förändringar av nederbördsmönster och höjda havsnivåer, ökar riskerna för översvämningar vilket i sin tur innebär en risk för ras och erosion. I Stockholms län har många industrier och verksamheter lokaliserats nära vatten, både i dagsläget och historiskt vilket innebär en ökad risk för kontaminering av vattentäkter, inte minst Mälaren, som försörjer ca 3,5 miljoner människor med dricksvatten. Tätare förekommande översvämningar och varmare temperaturer medför dessutom en ökad risk för vektor- och vattenburen smittspridning. Vidare kan det innebära en risk för att viktiga samhällsfunktioner som sjukhus, vattenreningsverk eller elförsörjning slås ut eller att infrastrukturen kollapsar. Inte minst ur hälsosynpunkt är också risken för värmestress ett ökande problem, vilket är särskilt allvarligt i stadsmiljöer (Länsstyrelsen Stockholm, 2020).

Globalt sett innebär klimatförändringarna ett av de största och snabbast växande hoten mot barns hälsa. Framförallt höjda temperaturer, värmeböljor och ökande frekvens av olika infektionssjukdomar riskerar att drabba barn och andra känsliga grupper särskilt hårt. Samhällsplanering är ett centralt verktyg för att hantera klimatförändringar. Här spelar grönstrukturer en avgörande roll, både för att minska risken att stadsområden blir så kallade värmeöar och för att begränsa risken för översvämningar. I spåren av covid-19 har vi också på nära håll upplevt behovet av grönområden för att säkert kunna mötas och umgås och för att fylla våra behov av rekreation och återhämtning (Löhmus Sundström, Stenfors, Lind, Lauber, & Georgelis, 2021). Utifrån kunskapen att klimatförändringar ökar risken för smittspridning och epidemier, är bevarandet av och utformandet av mångfunktionella grönstrukturer av stor betydelse för att hantera de utmaningar klimatförändringarna för med sig. En bredare samsyn och långsiktig planering innebär många synergieffekter som stärker, inte minst barns, hälsa och livskvalitet. Läs mer i kapitlet om klimatförändringar.