Hur barn påverkas av luftföroreningar

Luftkvaliteten i Stockholm har de senaste åren kontinuerligt blivit bättre, men fortfarande bidrar luftföroreningar från vägtrafiken till sjukdom som förkortar våra liv. BMHE 19 visar att närmare 70 procent av 12-åringarna i Stockholms län dagligen vistas 30 minuter eller mera i trafiken, den miljö som innebär högst exponering för luftföroreningar.

Hur påverkas barn av luftföroreningar?

Forskning visar att barn och gravida kvinnor hör till särskilt känsliga grupper vid exponering för luftföroreningar. Både svenska och europeiska studier har visat på samband mellan moderns exponering för luftföroreningar under graviditeten och en ökad risk för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och högt blodtryck. Om modern utsätts för luftföroreningar finns det också en ökad risk för låg födelsevikt hos barnet, särskilt i relation till luftföroreningar i form av fina partiklar, PM2,5.

Det finns en stark koppling mellan olika luftvägsproblem hos barn, som infektioner i luftvägarna, astma, och nedsatt lungfunktion, och långtidsexponering för luftföroreningar. Flera hundra barn i varje årskull i Sverige har till exempel tydligt försämrad lungfunktion på grund av luftföroreningar. Allra skadligast verkar exponering vara under spädbarnsperioden.

Var utsätts barn för luftföroreningar?

I Stockholms län är det framförallt boende i storstads- och tätortsregionerna som exponeras för luftföroreningar, liksom boende invid stora trafikleder eller under inflygningen till Arlanda. Även sjöfarten är en källa till luftföroreningar. Luftföroreningar drabbar ofta socioekonomiskt svaga grupper hårdare än befolkningen som helhet. I Stockholms län hör även boende i ekonomiskt starka innerstadsområden till de mest exponerade för höga halter av luftföroreningar från vägtrafiken. Rapporten Utomhusluften i Stockholms län. Exponering, utsatta grupper och hälsa, som är baserad på Miljöhälsoenkät 2015, visar att boende i flerfamiljshus är mer exponerade än de i småhus, samt att personer födda utanför Norden och unga människor är mer exponerade än andra.

Klimatförändringarna förväntas bidra till ökande luftföroreningshalter eftersom höga temperaturer driver på bildningen av marknära ozon och också gör att det bildas fler sekundärpartiklar i luften. Ny forskning tyder även på att högre temperaturer, som vid värmeböljor, samverkar med luftföroreningar, till exempel från skogsbränder, så att de tillsammans blir mer skadliga än var för sig.

 

Senast ändrad 2021-12-16

Fotograf/Illustratör: Yanan Li