- Våra ämnesområden
-
Våra projekt
- Ambient Exposomdatabas: Tillgång till Miljöexponeringsdata för Riskbedömning och Forskning
- AMOSH – Algorithmic management and organizational safety and health
- Arbetsmiljö vid digifysiska patientmöten
- ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
- Bedömning av trafikflöden på små vägar
- Coronavirus ur ett folkhälsoperspektiv; riskfaktorer för Covid-19, immunitet och långsiktiga hälsoeffekter
- Ett hållbart arbetsliv för äldre
- Green Metal Waste
- Healthyshiftwork
- Hälsosamma omgivningsmiljöer
- iErgonomics – sakernas internet för ett hållbart arbetsliv
- Miljöhälsa på karta
- Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
- Prehab - Stöd vid arbetsanpassning i samband med psykisk ohälsa
- Projektarkiv
- Sexuella trakasserier inom besöksnäringen
- Sotpartiklar - exponering och hälsorisker
- Tidig och aktiv identifiering av psykisk ohälsa samt koppling till biopsykosociala faktorer och arbete
- Bamse-projektet
- Elevhälsoportalen
- Forskning
- Försäkringsmedicin
- Instrumentuthyrning
- JobbaFrisk
- JobbaFriskNPF
- Nyhetsbrev
- Vår verksamhet
- Våra projekt
- Befintlig sida: Arbetsmiljö vid digifysiska patientmöten
Arbetsmiljö vid digifysiska patientmöten
I det här projektet kommer vi att undersöka hur vårdpersonal upplever att de digitala patientmötena påverkar deras arbetsmiljö. Vi vill också undersöka hur stor del av vården som bedrivs med hjälp av digitala hjälpmedel inom olika typer av verksamheter.
Bakgrund
I Region Stockholm har det beslutats att vården ska vara digifysisk. Det betyder att vård ska erbjudas genom både fysiska och digitala besök. Tanken är att dessa två former av patientmöten ska komplettera varandra och att vårdgivaren avgör vad som är mest lämpligt i varje situation. Flera studier har gjorts om vad digitala vårdbesök kan ha för möjliga effekter på effektivitet, vårdkvalitet, patientsäkerhet och tillgänglighet för patienter. Däremot vet vi mycket lite om hur införandet av digitala patientmöten har påverkat vårdpersonalens arbetsmiljö och hälsa.
Syfte
Syftet med projektet är att undersöka hur vårdpersonal upplever att de digitala patientmötena och det digifysiska arbetssättet påverkar deras arbetsmiljö. Vi vill också undersöka hur stor del av vården som bedrivs med hjälp av digitala hjälpmedel inom olika typer av verksamheter
Mål
Målet med projektet är att identifiera faktorer som gör det lättare (framgångsfaktorer) eller svårare att uppnå en god digifysisk arbetsmiljö.
Så kommer vi att jobba
Data kommer att samlas in genom digitala enkäter till vårdpersonal inom ett flertal regionala och privata aktörer inom vård- och omsorg med början hösten 2022. Svaren kommer att analyseras med kvantitativa analysmetoder och sammanställas i en rapport.
Så kan resultaten användas
En översikt över hur och var digifysiska arbetssätt används idag
Resultaten från det här projektet kommer att ge en inte tidigare gjord översikt över användningen av digifysiska arbetssätt inom vården idag och i vilka verksamheter och yrkesgrupper de är vanligast. Det kan vara viktig information för beslutsfattare på statlig, kommunal och regional nivå när det gäller till exempel att avgöra vilka insatser som behövs för att fler verksamheter och yrkesgrupper ska börja använda det här arbetssättet.
Mer kunskap om hur vårdpersonalen upplever arbetssättet
Utöver att ge en översikt vill vi bidra med nytta i form av mer kunskap om hur vårdpersonal själva upplever det digifysiska arbetssättet och vilka risker eller vinster det kan medföra ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vårdpersonal och deras kompetens är en viktig samhällsresurs. Kunskap kring hur personalen upplever den digifysiska arbetsmiljön kan vara avgörande för arbetsgivares och beslutsfattares satsningar för att skapa förutsättningar för en god hälsa och trivsel i jobbet. Att trivas och må bra på jobbet är också viktigt för att vårdpersonalen ska vilja stanna kvar i yrket. Studien kommer att resultera i rekommendationer till arbetsgivare för hur de i praktiken kan arbeta med att skapa optimala förutsättningar för god arbetsmiljö vid digitala patientmöten.
Medverkan och finansiering
Projektet pågår under två år och är finansieras av statliga medel inom ramen för Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH). Projektledare för studierna är Magnus Linnarud Johansson, psykolog vid Centrum för Arbetsmiljömedicin (CAMM), enheten för arbetshälsa. Malin Mattson Molnar, fil.dr i organisationspsykologi och forskare vid samma enhet samt vid Karolinska institutet, deltar aktivt i genomförandet av samtliga studier som projektmedlem. Johanna Olsson, administratör på enheten för administration och kommunikation vid CAMM, bidrar med administrativt stöd i projektet.
Kontakt
Hör gärna av dig om du vill veta mer om projektet.
Kontakt: magnus.linnarud-johansson@regionstockholm.se eller malin.mattson-molnar@regionstockholm.se