Rapporter 2022

Kvaliteten hos de studier som har gjorts är ofta bristfällig vilket är en begränsning. Men resultaten från olika studier, länder och diagnosgrupper är relativt samstämmiga så man kan trots begränsningarna dra vissa slutsatser om hur studie- och yrkesvägledning av personer med NPF bör bedrivas.

Arbetsmarknaden för personer med NPF har i sin helhet och formellt inga större begränsningar men inom vissa yrken ställs det i dag specifika medicinska och psykologiska krav. Framförallt gäller detta yrken inom polis, räddningstjänst, Försvarsmakten och vid yrkestrafik (såväl på väg som vid järnväg, sjö- och luftfart) där en NPF-diagnos kan men inte måste utgöra ett hinder vilket man bör ta hänsyn till vid vägledning*.

Personer med NPF kan ha olika styrkor som noggrannhet, detaljfokus, logiskt tänkande eller kreativitet. Men även svårigheter med till exempel tidsanpassning, sociala relationer samt hantering av röriga situationer och stress. Vissa personer med NPF kan ha inslag av flera diagnoser inom och utöver NPF, något som kan göra vägledning svårare. På det strukturella planet runt studie- och yrkesvägledning finns det utrymme för förbättringar. Det saknas styrdokument från myndigheterna, samverkan inom och mellan berörda organisationer och resurser för vägledning. Vägledning vid NPF kan kräva mer tid och fler tillfällen än vanligt, speciellt vid övergång mellan skolor/skolformer och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledare saknar dessutom ofta (vidare-) utbildning i vägledning av personer med NPF.

Det finns flera aspekter vid vägledningsprocessen som är viktiga, bland annat ett bra bemötande av strukturerad och baserad på individens intressen, preferenser, behov, styrkor och begränsningar. Den bör fokusera på och betona individens möjligheter snarare än de hinder som kan finnas. Vägledningen bör vara mycket konkret och användning av bilder och filmer kan underlätta detta. Koppling till verkligheten underlättar ofta, tillexempel genom studiebesök eller praktikarbete. Två framgångsfaktorer vid vägledning som ofta framhålls är tidigare arbetslivserfarenheter som sommarjobb eller föreningsverksamhet, samt förmåga att matcha personens förutsättningar med yrkets krav.

Utöver det stöd som individen kan få vid studie- och yrkesvägledningen finns det andra former av stöd från samhället, eller från intresseorganisationer, som en person med NPF-diagnos kan få under sin utbildning eller i arbetslivet. Ofta krävs det att man är öppen med sin NPF-diagnos för att få stöd, till exempel för att göra nödvändiga arbetsplatsanpassningar. Det kan ha fördelar och nackdelar att prata om sin diagnos med arbetsgivare och kollegor. Att berätta om diagnosen kan ge fördelar i form av anpassningar till personens behov och ett bättre bemötande, men det kan ibland också finnas nackdelar i form av stigma och diskriminering.

Den här rapporten är del i projektet ”Digitalt kunskapsstöd för studie- och yrkesvägledning av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (JobbaFrisk NPF)” och är tänkt att utgöra  ett komplement både till webbplatsen JobbaFrisk NPF (jobbafrisknpf.se) samt till den mer omfattande kunskapsöversikten (pdf).

_______________________________________________________________

* Under sommaren 2021 har det skett förändringar i antagningsförfaranden hos både Polisen och Försvarsmakten efter att Dis-krimineringsombudsmannen, DO har kommit fram till att personer med autism eller adhd diskrimineras av försvarsmakten då de de inte ens får ansöka/mönstra. Enligt DO:s beslut står det uttryckligen att man inte får diskriminera vid mönstringen. Både försvarsmakten och Polisen ska nu införa en individuell bedömning av personer med NPF under antagningsprocessen

I augusti 2020 startades en ny uppföljning av den populationsbaserade BAMSE-studien, som ursprungligen inkluderade drygt 4000 deltagare födda och rekryterade 1994–1996 i utvalda delar av Stockholms län.

Syfte

Syftet med uppföljningen är att undersöka immunitet mot covid-19 samt självrapporterade symtom på covid-19 bland unga vuxna med fokus på riskfaktorer för långvariga symtom. Ett ytterligare syfte är att studera oro och stress under pandemin i relation till allergisjuk-dom. I den här rapporten kommer vi att beskriva BAMSE-studiens covid-19-uppföljning och redovisa publicerade resultat från de två första delarna av denna uppföljning (1-3).

Så gjordes studien

BAMSE-studiens covid-19-uppföljning är uppdelad i tre faser:

• Fas 1 (augusti-november 2020): Studiedeltagarna besvarade en webbenkät med fokus på covid-19 symtom, hälsa och livsstil samt utförde egen hemblodprovstagning i fingret med hjälp av ett självad-ministrerat blodprovtagningskort.
• Fas 2 (oktober 2020-juni 2021): Deltagarna bjöds in till en klinisk undersökning, inklusive blodprovstagning med analys av antikroppar mot sars-cov-2.
• Fas 3 (påbörjades i oktober 2021): Består av en webbenkät samt blodprovtagning i hemmet som i fas 1.

Totalt besvarades enkäten i fas 1 av 1644 deltagare (72 % av de inbjudna) i åldrarna 23–26 år, varav 61 % var kvinnor och 81 % bodde i Stockholms län.

Resultat

Resultat från den första webbenkäten (fas 1) visar att nära hälften (45 %) av deltagarna hade symtom under de första sex månaderna av pandemin som vid misstänkt covid-19, och ungefär var tionde av dessa hade symtom under 4 veckor eller längre.

Det var ingen skillnad i sociodemografiska faktorer (t.ex. ålder, kön, sysselsättning), beteendefaktorer (t.ex. sociala kontakter) eller livsstilsfaktorer (t.ex. rökning, snusning) mellan deltagare med långvariga respektive kortvariga symtom på misstänkt covid-19. Långvariga symtom var dock kopplat till vissa kroniska besvär och sjukdomar, som allergisk rinit och migrän, samt lägre självskattad hälsa före pandemin.

Resultaten visade även att förekomsten av rökning har sjunkit medan förekomsten av snusning har ökat, jämfört med resultat från den senast avslutade uppföljningen före pandemin (2016–2019).

Ungefär hälften av deltagarna (51 %) utryckte en ökad oro på grund av covid-19, vilket var vanligare bland kvinnor jämfört med män. Deltagare med astma upplevde en ökad oro för den egna hälsan på grund av covid-19, medan ingen ökad oro sågs hos dem med symtom på allergisk rinit. Denna skillnad var särskilt tydlig hos deltagare med okontrollerad astma, jämfört med kontrollerad astma.

Resultat från blodprov tagna i fas 2 (oktober 2020-juni 2021) visade att 28 % av deltagarna hade påvisbara antikrop-par mot sars-cov-2 med den högsta förekomsten under maj 2021 (45 %). Av deltagare med påvisbara antikroppar hade 70 respektive 55 % också positiva test för sars-cov-2-specifika B- och T-celler. Bland deltagare utan antikroppar hade 17 % påvisbara nivåer av T-celler.

Nu pågår datainsamling i fas 3

Nu pågår datainsamling i fas 3 samt arbetet med att bearbeta och kvalitetssäkra data från den kliniska undersökningen i fas 2. När datainsamlingen är avslutad så kommer blodprovskorten från samtliga tre faser att analyseras för antikroppar mot covid-19 och andra immunologiska markörer. Resultaten från dessa blodprov, samt övriga resultat från fas 2 och fas 3, presenteras i kommande rapporter.

Enligt Miljöhälsorapport 2017 för Stockholms län är cirka tre procent av invånarna i länet mycket eller väldigt mycket störda av flygbuller, med högst andelar i områden nära länets två största flygplatser, Arlanda och Bromma (9–11 procent). Under den första vågen av Covid-19-pandemin, mars-juni 2020, minskade dock flygtrafiken på Bromma med cirka 77 procent jämfört med samma period 2019, vilket också innebar en minskning av flygbuller i berörda områden. Detta gav oss möjlighet att undersöka samvariationen mellan minskat flygbuller och besvärsrapportering i den utsatta befolkningen. I den här studien undersöks hur minskningen av flygbuller runt Bromma flygplats under våren 2020 påverkade stockholmarnas vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa.

Så gjordes studien

Studiens upplägg är av ”pre- and post-design” där en webbaserad enkätundersökning använts för att studera hur förändringen i exponering för flygbuller påverkat invånarna. Frågorna i enkäten, som exempelvis handlade om allmänt hälsotillstånd, allmän störning, störning av talförståelse och kommunikation, sömnproblem och stressrelaterade symptom, avser således dels situationen före mars 2020, dels perioden 1 mars till 15 juni 2020. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av 10 000 individer i åldrarna 18–85 år, boende i Stockholm. För att skapa kontrast i exponeringen valdes totalt 7 500 individer från tre olika områden runt Bromma flygplats med låg (45–50 dB FBN), medel (51–55 dB FBN) och hög (över 55 dB FBN) exponering för flygbuller; 2 500 individer från respektive område. Exponeringsbedömningen gjordes utifrån objektiva data över flygbullerutbredningen runt Bromma beräknad av Swedavia. Utöver de exponerade grupperna valdes även en referensgrupp om 2 500 individer boendes i Nacka kommun med liknande socioekonomiska förutsättningar. Dessa individer exponerades inte alls eller i mycket liten grad av buller från flygtrafik under den aktuella tidsperioden. Totalt svarade 3 582 personer på enkäten, motsvarande 35,8 procent. I den exponerade gruppen (>45 dB FBN) var det en högre andel yngre personer (18–39 år) samt fler personer som var ogifta/ bor i ensamhushåll, bor i flerfamiljshus, hyr sin bostad, bor i äldre bostäder (före 1960), har fått bulleråtgärder genomförda i sin bostad och bodde mindre än 50 procent av tiden i sin bostad under pandemin i jämförelse med referensgruppen (Nacka). Dock sågs inga statistiskt säkerställda skillnader avseende kön, utbildningsnivå eller hur länge man bott på sin adress. En stor andel av deltagarna (87 procent) uppgav att de arbetade hemma under hela eller delar av dagen under pandemin.

Resultat - Två huvudsakliga trender

Resultaten visar två huvudsakliga trender: För det första att flygbuller i en normalsituation, det vill säga före Covid-19-pandemin, är associerat med flera negativa effekter på människors vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa. Tydliga exponering-responssamband framträdde mellan flygbullernivån utomhus vid deltagarnas bostad och samtliga besvär som undersöktes, inklusive allmän störning, självskattat hälsotillstånd, talförståelse och kommunikation, koncentration, vila, avkoppling och sömn, fönsteröppningsvanor, användning av balkong och uteplats samt stressrelaterade symptom. Sambanden kvarstod även efter att hänsyn tagits till olika störfaktorer, såsom kön, ålder, civilstånd, utbildning, bostadstyp, boendeform, byggnadsår och bulleråtgärder i bostaden.

För det andra visar undersökningen att förekomsten av besvär till följd av flygbuller minskade kraftigt under pandemins första våg, mars-juni 2020. Till exempel minskade andelen som störs mycket eller väldigt mycket av flygbuller med mellan 63 och 77 procent i de olika exponeringsgrupperna. Likaså minskade andelarna som störs i vila, avkoppling och sömn till nivåer liknande dem i referensgruppen under pandemin. Även stressrelaterade symptom till följd av flygbuller minskade markant, men här kvarstod signifikanta skillnader mellan de exponerade grupperna och referensgruppen. Ytterligare ett intressant fynd är att det självskattade hälsotillståndet, som generellt sett försämrades under pandemin, försämrades mindre i de exponerade grupperna än i referensgruppen. I den mest exponerade gruppen sågs till och med en tendens till förbättrat hälsotillstånd.

Andra studier bekräftar slutsatserna

Endast en handfull andra studier har undersökt hur minskat buller från flygtrafik under Covid- 19-pandemin inverkar på befolkningens välbefinnande och hälsa. Dessa bekräftar i stort slutsatserna från den föreliggande undersökningen att minskat flygbuller leder till minskade besvär, exempelvis vad gäller allmän störning och sömnstörning, men också avseende riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Begränsningar i studien

Studien har flera begränsningar som kan ha inverkat på resultaten. Bland annat kan den relativt låga svarsfrekvensen ha lett till en selektering av individer in till studien, med risk för överskattningar av besvären som följd. En ytterligare begränsning med studiens design är att den bygger på självrapporterade utfall där deltagarna, till viss del, ombetts skatta sin upplevelse av olika besvär bakåt i tiden. Det medför en risk för felskattningar, bland annat på grund av att det kan vara svårt att minnas upplevelser längre tillbaka i tiden, men också för att svaren avseende situationen före pandemin kan påverkas av och återspegla situationen vid tidpunkten då enkäten besvarades. Det kan även ha förekommit en viss felklassificering av exponeringen för flygbuller bland deltagarna då uppgifter om flygbullerutbredningen runt Bromma endast var tillgängliga för år 2013. Trafiksituationen för år 2019 har dock bedömts relativt likvärdig den 2013.

Ett unikt tillfälle att studera effekter i befolkningen

En av studiens främsta styrkor är att den utnyttjar ett unikt tillfälle att studera effekter i befolkningen av den kraftiga minskningen av exponering för flygbuller som uppkom i och med Covid-19-pandmin. Den objektiva exponeringsbedömningen som gjordes för situationen före pandemin gjorde det också möjligt att studera förändringar i besvärsrapportering kopplat till graden av exponering genom så kallade exponeringresponssamband. Att studien även inkluderar en referensgrupp, med ingen eller mycket liten exponering för flygbuller, stärker möjligheterna till korrekta tolkningar då resultaten genom detta kan kontrolleras för de förändringar som uppkommit under pandemin utöver minskat flygbuller. Sammantaget visar resultaten från den föreliggande studien att det finns vinster att göra med att minska stockholmarnas exponering för flygbuller; vinster i form av minskade bullerrelaterade besvär, ökat välbefinnande och förbättrad hälsa. Förhoppningen är att resultaten från studien kan utgöra ett viktigt underlag vid framtida prioriteringar och beslut om den regionala utvecklingen.

Resultat

Resultaten visar att 3,55 miljoner personer, motsvarande 34,5 procent av Sveriges befolkning, bodde i miljöer med låga nivåer av bostadsnära grönska år 2019. Rapporten visar också att det finns vissa grupper i befolkningen som oftare bor i områden med en låg tillgång till grönska än vad andra grupper gör. Det var framför allt yngre personer (18–39 år), personer födda personer födda utanför Norden, ogifta, de med högskoleutbildning, låginkomsttagare och personer boende i flerfamiljshus som var exponerade för lägre nivåer av bostadsnära grönska än andra befolkningsgrupper. Tillgången till bostadsnära grönska berodde alltså på ett flertal socioekonomiska faktorer, vilket tyder på att det i Sverige, i likhet med internationella rapporter, är immigrantfamiljer, samt hushåll med låg inkomst, som oftare bor i områden med låga nivåer av omgivningsgrönska.

Studien fann ett U-format samband mellan livskvalitet och bostadsnära grönska, och en negativ association mellan mängden bostadsnära grönska och förekomst av självrapporterad pollenallergi. Förekomsten av andra självrapporterade hälsoproblem, speciellt hälsobesvär som kopplades till omgivningsmiljön, var lägre bland personer som var högexponerade för
bostadsnära grönska än bland individer som var lågexponerade.

Insatser kan exempelvis vara erbjudande om vaccination på arbetsplatsen och på arbetstid.

Precis som för vaccinationstäckningen i hela befolkningen, så samvarierar
vaccinationstäckningen i olika yrken med socioekonomiska faktorer såsom inkomst och födelseland.

Syfte

Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av vaccinationstäckningen i
olika yrkesgrupper samt att identifiera yrkesgrupper och sektorer där särskilda
vaccinationsinsatser är angelägna utifrån:

− Särskilt låg vaccinationstäckning i relation till den allmänna befolkningen
− Behov av att skydda ”tredje man”, exempelvis personer i särskilt boende eller med hemtjänst

Vi har mer specifikt studerat följande frågeställningar:

1. Hur ser vaccinationstäckningen ut för olika grupper på arbetsmarknaden?
2. Vilka större yrkesgrupper har en vaccinationsgrad som är lägre än i den
arbetande befolkningen i sin helhet?
3. Hur ser vaccinationstäckningen ut i några utvalda sektorer av arbetsmarknaden
4. Finns för en given grupp tydliga skillnader i vaccinationstäckning relaterad till kön, födelseland eller inkomstnivå?

Så gjordes studien

Studien innefattar samtliga invånare folkbokförda i Stockholms län 1:a mars 2020. Enbart individer i åldrarna 18-64 år med en giltig yrkeskod enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) från 2018 ingick i analyserna. Förenklat uttryckt kan yrke grupperas i antingen yrkesområden, huvudgrupper, yrkesgrupper eller undergrupper som består av 10, 46, 146 respektive 429 yrkeskoder. I den här rapporten har vi huvudsakligen valt att redovisa resultat för den mest detaljerade nivån, d v s den med 429 yrkeskoder, med villkoret att den redovisade undergruppen ska omfatta minst 100 individer.

Näringsgrenar (kodade enligt Svensk näringsgrensindelning, SNI), med likartad verksamhet av särskilt intresse har slagits ihop till sex stycken sektorer.

Eftersom åldersfördelningen varierar mellan olika yrken och ålder är relaterat till vaccinationsbenägenhet och erbjudande om vaccination redovisar vi en åldersstandardiserad vaccinationstäckning. Under huvuddelen av den period vi studerat har två doser vaccin betraktats som ”fullvaccinering” och vi har därför valt att beskriva vaccinationstäckningen utifrån detta. Uppgift om vaccination har hämtats från VAL-databasen, som innefattar alla vaccinationer som genomförts på uppdrag av Region Stockholm, med data t o m 2022-01-11.

Genomgående i denna rapport redovisar vi andel dubbelvaccinerade (här betecknade som fullvaccinerade) i medianyrket för de olika grupper som vi studerat. Med medianyrke menas det yrke som enligt andel fullvaccinerade hamnar på den 50:e percentilen. Det innebär att hälften av yrkena har en lägre andel fullvaccinerade än medianyrket.

Resultat

Övergripande finns det stora skillnader i vaccinationstäckning mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Bland män är spannet i andelarna fullvaccinerade i tjänstemannayrken för födda inom respektive utanför Norden 80-90% och 60-80%, och i arbetaryrken för födda inom respektive utanför Norden 60-80% och 30-70%. Mönstret är likartad för kvinnor, i tjänstemannayrken för födda inom respektive utanför Norden 80-90% och 65-85%, och i arbetaryrken för födda inom respektive utanför Norden 65-80% och 45-70%.

Även inkomstnivå har betydelse för vaccinationstäckningen. Detta var särskilt påtagligt för kvinnor där skillnaden i vaccinationstäckning mellan den högsta och lägsta inkomsttertilen (tredjedelen i inkomstfördelningen) var 15% medan motsvarande skillnad bland män var 4%. Medianen bland yrken som fullvaccinerats hos gruppen kvinnor i den lägsta inkomsttertilen var inte högre än 70%.

Slutsatser

Våra analyser visar att det finns en betydande variation i vaccinationstäckningen över arbetsmarknaden. Mätt som andelen fullvaccinerade finns en genomgående gradient med position på arbetsmarknaden så att exempelvis högre tjänstemän har en väsentligt högre täckning än de i arbetaryrken med låga formella kvalifikationskrav. Detta mönster kvarstår även efter uppdelning på kön, födelseland och inkomst.

I relation till risk för smittspridning till sårbara brukare är det problematiskt att yrkesgrupper som exempelvis undersköterskor i hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, respektive personliga assistenter och vårdbiträden har en låg vaccinationstäckning. Det finns samtidigt betydande samband mellan vaccinationstäckning och framför allt födelseland och inkomst, men i någon mån också av kön. Betydelsen av detta varierar mellan yrken och sektorer på arbetsmarknaden. Mycket markanta skillnader mellan födda inom och utanför Norden ses exempelvis inom byggsektorn samt städ, sophämtning och renhållning, men är mindre markanta inom äldreomsorg, hemsjukvård m m.

Effekten av plats i inkomstfördelningen är särskilt markant för kvinnor med låga inkomster och inom byggsektorn samt städ, sophämtning och renhållning.

Våra analyser har inte syftat till att ge förklaringar till skillnaderna i vaccinationstäckning utan att identifiera grupper där det kan finnas behov av särskilda insatser. Det kan finnas flera motiv till sådana insatser: Främst skydd mot sjukdom för individen, men också minskad smittrisk på arbetsplatsen, minskad sjukfrånvaro och skydd för tredje person/brukare.

I några andra länder (bl a USA) har arbetsplatserna integrerats i vaccinationsstrategin. De insatser man pekar på är att minska praktiska och ekonomiska barriärer (ledighet utan löneavdrag för vaccination, inget löneavdrag vid eventuella biverkningar som ger sjukfrånvaro efter vaccination), men också ökad tillgänglighet (vaccination på eller i anslutning till arbetsplatsen) och tillgång till saklig information på relevanta språk på arbetsplatsen och saklig information från personer med förtroende på arbetsplatsen (förtroendevalda, företagshälsovård).

De här presenterade resultaten ger underlag för en bredare diskussion också i Sverige om denna typ av åtgärder bör övervägas i vissa sektorer och på vissa arbetsplatser med låg andel vaccinerade och hur de i så fall lämpligen kan utformas.

Sammanfattning

Vem har nytta av rapporten

Denna rapport riktar sig framför allt till arbetsgivare, verksamhetsledning och andra nyckelpersoner i hemtjänstens förändringsarbete.

Rapportens syfte

Det övergripande syftet med vår studie var att ge kunskap om faktorer inom
organisatorisk och social arbetsmiljö som påverkar personalens vilja och möjlighet att vara kvar i hemtjänsten.

Rekommendationer baserade på studiens resultat

• Inkludera organisatoriska och sociala risker i det systematiska
  arbetsmiljöarbetet.
• Undersök regelbundet risken ohälsosam arbetsbelastning, till exempel genom medarbetarenkäter eller samtalsforum i vilka arbetsgivaren kan få
  information om hur villkoren ser ut för arbetstagarna.
• Bedöm hur allvarlig risken för ohälsosam arbetsbelastning är och vid behov åtgärda risken genom att återskapa balans mellan krav och resurser. Våra resultat tyder på ett behov att:
  • Säkerställa tillräcklig tid för uppgifter och förflyttning.
  • Tillföra kompetens för att utföra arbetsuppgifterna: grundläggande
    utbildning i vård- och omsorg, men även kunskap om omvårdnad
    vid demens och andra psykiska och fysiska sjukdomar.
  • Säkerställa tillräcklig bemanning.
  • Öka delaktigheten och handlingsutrymmet för hemtjänstpersonalen
    när det gäller hur och i vilken ordning arbetsuppgifterna ska göras.
    Ökad delaktighet kan också vara ett sätt att ta till vara
    medarbetarnas engagemang, kunskap och erfarenhet.
• Klargör arbetets innehåll, till exempel genom samtal om vilka uppgifter som
  personalen förväntas göra, och ge stöd från chef eller samordnare att
  prioritera bland uppgifterna när tiden är otillräcklig.
• Undersök regelbundet risken för stark psykisk påfrestning och vid behov
  åtgärda risken. Våra resultat tyder på ett behov av att:
  • Säkerställa förekomsten av rutin och handlingsplan vid uppgifter
    som innebär en stark psykisk påfrestning.
  • Säkerställa förekomsten av regelbunden handledning eller
    formaliserat kollegialt stöd.

Metod

Rapporten bygger på resultat från intervjuer med 36 personer inom hemtjänsten i Stockholms län. Intervjuerna var strukturerade och täckte tre områden:

• vad intervjupersonen upplevde som psykiskt ansträngande i sitt arbete
• förslag på förbättringar för hemtjänstpersonalen
• vad intervjupersonen ansåg vara positivt i sitt arbete

Så svarade intervjupersonerna

De intervjuade beskrev att psykisk belastning orsakas genom en kombination av psykiskt krävande uppgifter, som att hantera möten med sjuka personer, och avsaknad av tillräckliga resurser, ofta i form av otillräcklig tid eller bristande socialt stöd. De förbättringar som intervjupersonerna önskade rör både minskade krav och ökade resurser, bland annat i form av ökad tid och delaktighet. Deras berättelser om positiva förhållanden i arbetet lyfte fram att arbetet upplevs vara fritt, varierat och meningsfullt.

Det framgår tydligt i våra intervjuer att risken för ohälsosam arbetsbelastning behöver beaktas i verksamheternas arbetsmiljöarbete och att resurser i form av till exempel tid, rutiner, delaktighet och kunskap behöver anpassas efter de krav som finns i arbetet.