- Varför Miljöhälsa Online?
- Metod
- Miljöhälsa i befolkningen
- Luftföroreningar utomhus
- Buller i samhället
- Klimatförändringar
- Grönstruktur
- Kemikalier och andra miljöföroreningar
- Inomhusmiljö
- UV-strålning
- Miljötobaksrök
- Allergier och annan överkänslighet
- Jämlik miljöhälsa
- Hållbar utveckling för en god miljörelaterad hälsa
- Samling interaktiva kartor
- Kontakt och ansvarsområden
- Miljöhälsa online
- Klimatförändringar
- Befintlig sida: Riktlinjer och mål för begränsning av kl...
Riktlinjer och mål för begränsning av klimatförändringar
Det finns såväl internationella som nationella överenskommelser och målbeskrivningar för åtgärder och begränsning av klimatförändringar.
Hitta på sidan
Miljökvalitetsmålen och andra riktlinjer
Det första av Sveriges miljökvalitetsmål är Begränsad klimatpåverkan och bygger på FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Enligt dessa skall klimatförändringarna stabiliseras på en nivå som inte utgör en fara för människan och miljön. Målet om begränsad klimatpåverkan skall enligt riksdagens definition uppnås i en takt som säkerställer att den biologiska mångfalden kan bevaras och livsmedelsproduktion och andra hållbarhets mål kan säkerställas. Vidare definieras att Sverige i samband med andra länder har ett ansvar för det globala klimatmålet.
FN:s klimatkonvention: United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), godtogs under miljökonferensen i Rio 1992 av 195 parter, där länderna som ingår i Europeiska unionen utgör en part, medan de andra parterna utgörs av enskilda stater. Överenskommelsen trädde i kraft 1994 som ett ramverk för åtgärder som skall begränsa klimatförändringarna. FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som består av ledande forskare och expertis inom området, ger återkommande ut rapporter om klimatläget.
Riksdagen antog den 15 juni 2017 en klimatlag och nya klimatmål, som trädde i kraft den 1 januari 2018. Klimatlagen lagfäster att Regeringen i budgetpropositionen årligen skall presentera en klimatredovisning. Vidare skall regeringen vart fjärde år presentera en handlingsplan för hur klimatmålen skall nås.
Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Detta innebär att utsläppen skall vara minst 85 procent lägre 2045, än 1990. Beräkningarna av Sveriges klimatutsläpp omfattar inte markanvändning eller förändrad markanvändning, som till exempel skogsbruk.
Det långsiktiga klimatmålet inkluderar en handlingsplan och etappmål för den icke-handlande sektorn som ingår i EU:s ansvarsfördelning, det vill säga de utsläpp som inte omfattas av EU:s handel med växthusutsläpp. Etappmålen innebär att utsläppen skall vara 40 procent lägre år 2020 än 1990, 63 procent lägre år 2030 och 2040 skall utsläppen vara 75 procent lägre än 1990 års utsläpp.