Barns exponering för miljötobaksrök

Barns exponering för miljötobaksrök (även kallat passiv rökning) har minskat något i länet det senaste decenniet. Av barnen i Stockholms län bor 8,0 procent tillsammans med en vårdnadshavare som röker och 0,3 procent av barnen bor tillsammans med en vårdnadshavare som röker i bostaden. Det finns dock stora skillnader i exponering mellan olika befolkningsgrupper.

Exponering under graviditeten

BMHE 19 visar att 3,3 procent av mammorna till 8-månadersbarn i Stockholms län använde cigaretter, snus eller nikotinersättningsmedel under graviditeten. Förekomsten har minskat från 10 procent 2003, men är på jämförbar nivå med 2011 (Figur 2). Enligt BMHE 19 utsattes 0,7 procent av kvinnorna i Stockholms län dagligen för tobaksrök i bostaden eller på annan plats (exempelvis i bilen) under graviditeten.

Miljötobaksrök, figur 2. Andel kvinnor (procent) i Stockholms län som rökte, snusade eller använde nikotinersättningsmedel under graviditeten 2003, 2011 respektive 2019.

Figur 12.1. Rökning, snusning och nikotinersättning under graviditeten. Andel kvinnor (procent) i Stockholms län som rökte, snusade eller använde nikotinersättningsmedel.svg

Exponering under barndomen

I Stockholms län bor 8,0 procent av barnen tillsammans med en vårdnadshavare som röker dagligen. Andelen barn som bor med en vårdnadshavare som röker dagligen är lägst i storstadskommuner (7,0 procent) och förortskommuner (7,6 procent), men högre i övriga kommuner i länet (15 procent). Det finns stora skillnader mellan länets kommuner (Figur 3). Lägst andel rökande föräldrar (under 3 procent) finns i Danderyd, Lidingö och Täby, medan den högsta andelen (över 15 procent) finns i Botkyrka, Nynäshamn och Södertälje.

Miljötobaksrök figur 3. Andel barn (procent) vars vårdnadshavare röker dagligen i eller utanför hemmet, uppdelat på kommun.

Figur 12.3 Andel barn (procent) vars vårdnadshavare röker dagligen i eller utanför.svg

Andelen barn som bor tillsammans med en vårdnadshavare som röker har minskat sedan 2003, men är på jämförbar nivå med 2011. Frågan om tobaksrökning har dock ändrats sedan föregående undersökningar vilket försvårar jämförelser med tidigare enkäter.

Vårdnadshavare till barn som är 8 månader röker mindre än vårdnadshavare till äldre barn. Det syns också en tydlig skillnad i daglig rökning bland vårdnadshavare om man ser till utbildningsnivå. De med grundskola som högsta utbildning röker oftare än andra vårdnadshavare. Sedan 2011 har dock rökningen i denna grupp minskat betydligt, medan den ligger kvar på samma nivå som 2011 bland vårdnadshavare med gymnasieutbildning eller högskoleutbildning (figur 4).

 

Miljötobaksrök figur 4. Förekomst av rökning och total nikotinanvändning under graviditeten. Andel (procent) kvinnor i Stockholms län som rökte eller använde någon form av nikotin (cigaretter, snus eller nikotinersättningsmedel) under graviditeten. Uppdelat på utbildningsnivå.

Figur 12.2 Miljötobaksrök figur 3. Förekomst av rökning och total nikotinanvändning under graviditeten. Andel (procent) kvinnor i Stockholms län.svg

Det är dock få vårdnadshavare som röker i bostaden. Enligt BMHE 19 bor mindre än 0,3 procent av barnen med en vårdnadshavare som dagligen röker i bostaden. Totalt är det 1,9 procent av barnen som dagligen utsätts för tobaksrök i hemmet och/eller vistas i en rökig miljö minst en gång i veckan.

Hälsoeffekter och besvär

Exponering för miljötobaksrök kan påverka barns hälsa på flera sätt. Rökning under graviditeten ökar risken för hämmad fostertillväxt och låg födelsevikt hos barnet. Rökning under graviditeten, men också exponering för miljötobaksrök efter födelsen, ökar också risken för plötslig spädbarnsdöd. Exponering för miljötobaksrök under de första levnadsåren ökar risken för luftvägssjukdomar, upprepade öroninflammationer och astma. 

Miljötobaksrök är även förknippat med en rad olika besvär. I BMHE 19 uppger 9,1 procent av 12-åringarna att de under de senaste tre månaderna upplevt obehag eller besvär av tobaksrök flera gånger i veckan. Bland vårdnadshavare till 12-åringar uppger 2,9 procent att deras barn har haft andningsbesvär eller besvärande hosta till vid exponering för tobaksrök de senaste 12 månaderna, medan 0,8 procent anger att deras barn har haft besvär med nysningar, nästäppa, rinnsnuva eller röda kliande ögon vid exponering för tobaksrök.

Riskbedömning

I Stockholms län har andelen barn som exponeras för miljötobaksrök minskat något det senaste decenniet. Det finns dock skillnader i exponering för miljötobaksrök utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Förekomsten av exponering skiljer sig även åt mellan olika kommuner inom Stockholms län.

Rökning under graviditeten och exponering för miljötobaksrök bidrar fortsatt till låg födelsevikt, öroninflammationer och astma hos barn i Stockholms län. En minskad exponering kan därför bidra till att förebygga dessa sjukdomar.

När det gäller miljötobaksrök utgör foster, spädbarn och barn med känsliga luftvägar särskilt känsliga grupper. Barn utsätts för tobaksrök ofrivilligt, och är därför särskilt skyddsvärda. Sedan 1 juli 2019 gäller en ny tobakslag (2018:2088), som bland annat innehåller bestämmelser om fler rökfria miljöer, till exempel lekplatser, uteserveringar, busshållplatser och perronger.

Förslag till åtgärder

  • Det är viktigt att fortsätta att satsa på insatser till dem som vill skaffa barn samt till gravida och småbarnsföräldrar, med målet att de skall blir helt rök- och snusfria.
  • Mot bakgrund av regionala och sociala skillnader i rökvanor, kan eventuellt riktade informationsinsatser vara mer betydelsefulla än generella insatser.

Fotograf/Illustratör: Matton