Barns exponering för kemikalier

Barn kan ta skada av exponering för miljögifter som tungmetaller, hormonstörande ämnen och andra kemiska substanser. Studier visar att effekter kan uppstå även vid låga doser och bestå långt upp i åldrarna.

Barns kemikalieexponering i Stockholms län

Den största exponeringen för kemikalier sker genom livsmedel och dricksvatten, samt genom luften vi andas. Vi exponeras även för kemikalier genom direktkontakt mellan huden och olika produkter som till exempel kläder och hygienartiklar. Kemikalier i olika förpackningsmaterial kan även gå över i livsmedel och därigenom innebära exponering för ämnen som inte borde förekomma i maten. Vistelse i områden med förorenad mark, liksom att äta växter som vuxit på kontaminerad mark eller kött/inälvor från djur som vistats på förorenad mark/i förorenat vatten eller själva exponerats för kemikalier, innebär också en källa till exponering.

Dricksvatten

Kommunalt dricksvatten håller generellt mycket hög kvalitet i Sverige. Det stora flertalet av boende i Stockholms län, 94 procent enligt BMHE 19, har kommunalt dricksvatten och andelen har ökat sedan 2003, se tabell 3.

Kemikalier, tabell 3. Dricksvattenförsörjning i Stockholms län, förändring över tid. Uppdelat på andel (procent) som uppger att de har kommunalt dricksvatten, dricksvatten från egen brunn eller från samfällighet.

 

2003

2011

2019

*Svarsalternativet fanns inte med 2003

Kommunalt vatten

94,0%

94,0%

94,0%

Egen brunn

5,6%

4,7%

3,8%

Gemensam brunn

-*

0,8%

0,9%

Dricker inte kranvatten

0,8%

0,9%

1,2%

Amning

Livsmedelsverket rekommenderar att spädbarn helammas under första halvåret, för att sedan via smakportioner introduceras för annan kost. Amning stärker barnets utveckling av immunsystemet och ger även ett skydd genom mammans immunsystem och är den perfekt anpassade näringen för ett litet barn. Eftersom det finns en risk att fettlösliga miljöföroreningar som mamman exponerats för överförs till barnet under fosterstadiet eller via modersmjölken, så räknas flickor, kvinnor i fertil ålder, gravida och ammande som en extra sårbar grupp vad gäller exponering för kemikalier.

Inom den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) har man gjort upprepade mätningar av fettlösliga kemikalier i bröstmjölk hos förstföderskor. Undersökningarna visar att mellan 1996 och 2017 sjönk halterna av ämnen som PCB och nedbrytningsprodukten DDE från DDT, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölken. Även halterna av PFAS-ämnena PFOS och PFOA minskade under samma tid i blodprov som mödrarna lämnade, medan andra högfluorerade PFAS-ämnen istället ökade. Trots viss risk för exponering av kemikalier genom bröstmjölk överväger fördelarna stort med att amma (2). I områden med arsenik i dricksvatten, innebär amning ett skydd för spädbarn mot exponering, då arsenik i mycket liten utsträckning utsöndras till bröstmjölk (5). För barn som får bröstmjölksersättning, är istället kvaliteten på dricksvattnet denna blandas ut i betydelsefull, något som inte tas med i beräkningarna för de riktvärden och krav som ställs på ersättningen.

Antalet barn som helammas under sina första månader sjunker enligt Socialstyrelsens statistik. Utifrån kunskapen om alla de fördelar som amning medför ur hälsosynpunkt, beslöt Region Stockholm 2019 att med hjälp av BVC (barnavårdscentralen) under 2020 genomföra en större satsning för att ge ökat stöd till kvinnor att komma igång med amningen (6).

Barn till vårdnadshavare med högskoleutbildning helammas i större utsträckning än vad barn till vårdnadshavare med grundskola eller gymnasium som högsta utbildningsnivå gör. Det är en trend som verkar hålla i sig över tid, (figur 9.1).

Kemikalier, figur 2. Barn som helammas ≥4 månader, förändring över tid. Andel (procent) barn som helammas i minst fyra månader, uppdelat efter vårdnadshavarnas utbildningsnivå och årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

Figur 9.1. Barn som helammas 4 månader, förändring över tid. Andel (procent) barn som helammas i minst fyra månader, uppdelat efter.svg

 

BMHE 19 visar att de mammor som helammar sitt barn de första månaderna i högre grad än andra fortsätter att helamma längre än sex månader. Här har även de rekommendationer som ges av Livs- medelsverket och Socialstyrelsen ändrats i enlighet med WHO:s uppdaterade riktlinjer (2002) från rekommendation att börja med smakportioner vid fyra till sex månaders ålder, till att fortsätta helamma tills barnet är sex månader. Den här trenden verkar gälla oavsett vårdnadshavarnas utbildningsnivå eller födelseland (figur 3).

Kemikalier, figur 3. Barn som helammas ≥6 månader, förändring över tid. Andel (procent) barn som helammas i minst sex månader, uppdelat efter vårdnadshavarnas utbildningsnivå och årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

 Figur 9.2. Barn som helammas ≥6 månader, förändring över tid. Andel (procent) barn som helammas i minst sex månader, uppdelat efter.svg

 

Livsmedel

Livsmedelsverket rekommenderar att vi, inte minst barn som växer, äter olika sorters fisk två till tre gånger i veckan. Fisk innehåller många ämnen som behövs för hjärnans utveckling och funktion, bland annat D-vitamin, jod, selen och viktiga omega-3 fetter. Fiskkonsumtion skyddar även mot hjärt-kärlsjukdomar och bidrar till bättre allmänhälsa (7). Överlag ses en trend mot större fiskkonsumtion mellan 2003 och 2019.

Andelen fyraåringar som åt fisk två eller fler gånger/vecka har ökat från 36 procent 2003 till 49 procent 2019, medan andelen tolvåringar som äter fisk ≥2grr/veckan har ökat från 28 procent 2003 till 43 procent 2019.

Även om fiskkonsumtion rekommenderas, avråder Livsmedelsverket barn, kvinnor i fertil ålder och gravida att äta fet fisk (sill och strömming från Östersjön eller insjöfisk) oftare än två till tre gånger per år. Det förekommer fortfarande hälsoskadliga miljöföroreningar i dessa vatten, bland annat är dioxiner, kvicksilver och PCB:er vanligt förekommande, framförallt i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern (2).

Vad gäller konsumtion av insjöfisk och strömming fångad i Östersjön syns en minskning sedan 2011 för både fyraåringar och tolvåringar. Samma trend syns för mammor till åtta månaders barn vad gäller konsumtion av insjöfisk och strömming fångad i Östersjön, (figurer 4, 5 och 6).

Kemikalier, figur 4. Fiskkonsumtion fyraåringar, förändring över tid. Andel (procent)fyraåringar som konsumerar fisk flera gånger i veckan, och/eller insjöfisk eller strömming fångad i Östersjön mer än en gång i månaden. Uppdelat på årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

Figur 9.3. Fiskkonsumtion fyraåringar, förändring över tid. Andel (procent)fyraåringar som konsumerar fisk flera gånger i veckan.svg

 

Kemikalier, figur 5. Fiskkonsumtion tolvåringar, förändring över tid. Andel (procent) tolvåringar som konsumerar fisk flera gånger i veckan, och/eller insjöfisk eller strömming fångad i Östersjön mer än en gång i månaden. Uppdelat på årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

Figur 9.4. Fiskkonsumtion tolvåringar, förändring över tid. Andel (procent) tolvåringar som konsumerar fisk flera gånger i veckan.svg

 

Kemikalier, figur 6. Fiskkonsumtion mödrar till åtta månaders barn, förändring över tid. Andel (procent) mammor som uppger att de konsumerar insjöfisk eller strömming fångad i Östersjön mer än en gång i månaden. Uppdelat på årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

 

Kemikalier och matval

Andelen vårdnadshavare som uppger att de alltid eller ofta undviker kemikalier när de handlar mat till sina barn är störst bland dem med högskoleutbildning och lägst bland dem med grundskola som högsta utbildningsnivå, (figur 7).

Kemikalier, figur 7. Hur förekomsten av kemikalier påverkar val vid köp av mat. Andel (procent) vårdnadshavare till barn under ett år, som alltid, ofta, ibland, sällan eller aldrig påverkas av kemikalieförekomst vid val av livsmedel. Uppdelat på frekvens och föräldrarnas utbildningsnivå.

Inom samtliga utbildningskategorier (grundskola, gymnasium, högskola) är andelen som uppger att kemikalier alltid påverkar deras val av mat högre bland vårdnadshavare till åtta månaders barn, 30 procent, än bland dem med äldre barn, 17-19 procent (tolv respektive fyra år) se figur 8.

Kemikalier, figur 8. Hur förekomsten av kemikalier påverkar val vid köp av mat. Andel (procent) vårdnadshavare som alltid, ofta, ibland, sällan eller aldrig påverkas av kemikalieförekomst vid val av livsmedel. Uppdelat på frekvens och barnets åldersgrupp.

 

Konsumentprodukter

Förutom mat och dricksvatten utgör olika konsumtionsartiklar en vanlig källa till barns exponering för kemikalier och miljögifter. Exempel på skadliga kemikalier som vi exponeras för genom vanligt förekommande produkter är högfluorerade ämnen, tungmetaller, formaldehyd, ftalater, bromerade flamskyddsmedel och färgpigment. Trots hårda EU-regleringar i det så kallade leksaksdirektivet (2009/48/EG) innehåller många leksaker skadliga ämnen. Det beror på att det finns många gamla leksaker i omlopp från innan direktivet trädde i kraft, att vissa tillverkare kanske inte följer direktivet, eller på grund av att leksakerna importerats direkt från länder som inte omfattas av direktivet. De leksaker som rapporterats innehålla skadliga ämnen har framförallt varit elektroniska leksaker, vilka bland annat innehållit kadmium och bly. Andra skadliga ämnen som upptäckts är ftalater (mjukgörare i plast) och kortkedjiga klorparaffiner (2).

Många konsumentprodukter som innehåller kemikalier avger starka lukter, som kan upplevas som besvärande och obehagliga. Målarfärg och lim är de lukter som f lest uppger att de blir besvärade av, (figur 9).

Kemikalier, figur 9. Upplevelse av obehagliga lukter. Andel (procent) tolvåringar som uppger att de upplevt besvär eller obehag av lukt, uppdelat på kategori och kön

Andra konsumentartiklar som innebär exponering för en mängd olika kemikalier är hygienartiklar och kosmetiska produkter. Förutom kemiska ämnen i till exempel hår- och tatueringsfärger, är parabener (konserveringsmedel) och olika doftämnen vanliga orsaker till hudirritation och allergiska besvär (2). Jämfört med 2011-års undersökning har andelen tolvåriga flickor som färgar håret ökat, (figur 10).

Kemikalier, figur 10. Hårfärgning, förändring över tid. Andel (procent) fyra- och tolvåringar som färgat håret, uppdelat efter ålder, kön och årtalen 2011 respektive 2019.

Även andelen upplevda besvär i samband med hårfärgning har ökat i denna grupp. Förekomsten av (tillfälliga) hennatatueringar har däremot minskat under samma tid, både bland fyra- och tolvåringar av bägge könen, (figur 11).

Kemikalier, figur 11. Tillfällig tatuering, förändring över tid. Andel (procent) fyra- och tolvåringar som gjort tillfällig tatuering med henna eller svart henna, uppdelat på ålder, kön och årtalen 2011 respektive 2019.

Även andelen som uppger hudbesvär i samband med tillfällig tatuering har minskat. BMHE 2003-2019 visar en svagt minskande andel med nickelallergi hos barn. Knappt några fyraåringar har hunnit utveckla allergi mot nickel, medan det hos tolvåringar, framförallt bland flickor, är mer vanligt förekommande, se figur 12.

Kemikalier, figur 12. Förekomst av nickelallergi, förändring över tid. Andelen (procent) tolvåringar som rapporterar nickelallergi. Uppdelat på kön och årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

 

Textilier

Textilier är en stor grupp av konsumentartiklar som är vanliga i barns vardag och som ofta innehåller kemikalier. Några exempel är flamskyddsmedel, antimögelmedel och bekämpningsmedel mot olika ohyra, smutsavvisande ämnen (PFAS), ftalater, konserveringsmedel, antibakteriella medel samt rester av olika färgämnen och behandlingar från produktionen som krom, formaldehyd, mjukgörare, arylaminer och anilin. Skumgummimadrasser kan innehålla klorerade fosfororganiska flamskyddsmedel, ftalater och klorparaffiner (2). Kemikalieinspektionen (KEMI) avråder framför allt barn att använda nya madrasser som luktar starkt, och uppmanar till att vädra ur nyköp ordentligt före användning. De rekommenderar även att nyinköpta kläder till barn tvättas två gånger innan de används (8).

Förorenad mark

Förorenad mark är en annan källa till barns exponering för kemikalier. Det kan röra sig om gamla industriområden eller andra platser som tidigare använts för miljöfarligverksamhet, men som idag nyttjas för annat. Föroreningar kan även spridas genom schaktmassor och utfyllnadsmaterial och hamna på ställen där barn vistas.

Senast ändrad 2021-12-20