- Varför Miljöhälsa Online?
- Metod
- Miljöhälsa i befolkningen
- Luftföroreningar utomhus
- Buller i samhället
- Klimatförändringar
- Grönstruktur
- Kemikalier och andra miljöföroreningar
- Inomhusmiljö
- UV-strålning
- Miljötobaksrök
- Allergier och annan överkänslighet
- Jämlik miljöhälsa
- Hållbar utveckling för en god miljörelaterad hälsa
- Samling interaktiva kartor
- Kontakt och ansvarsområden
- Miljöhälsa online
- Inomhusmiljö
- Befintlig sida: Regler och riktvärden för inomhusmiljö
Regler och riktvärden för inomhusmiljö
Inomhusmiljön och byggnationer regleras framförallt genom Boverket och Plan och bygglagen, men även genom olika rekommendationer och riktvärden inom andra lagrum, t.ex. för användandet av kemikalier.
Hitta på sidan
Inomhusmiljön, en del i det svenska miljömålsarbetet
De nationella miljökvalitetsmålen som fastslogs av Riksdagen 1999, skall utgöra en grund för den nationella miljöpolitiken. I det svenska miljömålsarbetet ingår en god och hälsosam inomhusmiljö under miljökvalitetsmålet en God bebyggdmiljö. En God bebyggd miljö innebär bland annat att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Miljömålet omfattar t.ex. miljömässigt hållbara val vid renovering och nybyggnation, att minska påverkan från trafikbuller och dålig inomhusmiljö samt att minska farligt avfall från byggindustrin.
Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning för inomhusmiljön
Folkhälsomyndigheten har genom miljötillsynsförordningen (SFS:2011:13) ansvar att tillhandahålla en treårig plan för tillsynsvägledning enligt Miljöbalken. Det övergripande syftet är att i landets alla kommuner säkerställa en rättsäker och jämlik hälsoskyddstillsyn i enlighet med Miljöbalkens föreskrifter. Vägledningen för inomhusmiljö behandlar bland annat inomhustemperatur, ventilation och radon. Det finns även särskilda vägledningar för inomhusmiljö i skola och förskola.
Boverket och rekommendationer kring nybyggnation
Boverket och Plan och bygglagen (PBL) reglerar vad som är tillåtet vid nybyggnation och vad byggherrar och kommuner har att förhålla sig till i planering av samhället, nybyggnation och renovering, samt för att uppnå en god inomhusmiljö. För inomhusmiljö gäller att vatten, ljus, ventilation och avlopp skall hålla god kvalitet både vad gäller befintliga byggnader och nybyggnation. Annat som riskerar påverka hälsan hos dem som vistas i byggnaden, som förekomst av radon, fukt eller höga bullernivåer regleras också genom Boverket och skall åtgärdas eller förebyggas.
På Boverkets hemsida finns utförlig information om radonmätningar och åtgärder för att sänka radonhalten som bl.a. vänder sig till småhusägare. Stockholms läns länsstyrelse redovisar i en rapport om radon i länet olika rekommenderade högsta värden för radon:
Miljökvalitetsmålens rekommendationer för högsta accepterade radonhalt i luft i bostäder, förskolor, skolor och fritidshem (2029) är 200 Bq/m3. Socialstyrelsen har satt ett högsta rekommenderat värde på 400 Bq/m3, medan Boverkets rekommendation ligger på 200 Bq/m3.
Rekommendationer kring boende
Trångboddhet är en bidragande orsak till dålig inomhusmiljö. Ventilationssystemet i lägenheter är ofta anpassat efter ett förväntat antal boende, vilket innebär att trångboddhet kan medföra otillräcklig ventilation. I dåligt ventilerade bostäder ökar exponeringen för och halterna av olika substanser som kvalster, kemikalier. Bristande ventilation ökar även risken för fukt och mögeltillväxt. Det behövs mer kunskap och kartläggning vad gäller medicinska konsekvenser av trångboddhet. Idag finns områden där över 50 procent av barnen är trångbodda, enligt Boverkets riktlinjer.
Det finns olika normer för vad som räknas som trångboddhet: Boverket definierar trångboddhet enligt normer som härrör från 1946, 1967 och 1986. Norm 3, från 1986 innebär att samtliga familjemedlemmar inklusive barn skall ha ett eget sovrum, förutom makar som ska dela, det skall dessutom finnas vardagsrum och kök.
Förutom dessa tre normer har Socialstyrelsen en riktlinje som uppger att Partners/makar och små barn kan dela sovrum, efterhand som barnet blir äldre skall behovet av eget sovrum beaktas. Det skall dessutom finnas gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök.
Förslag till möjliga åtgärder för en god inomhusmiljö
För en bra inomhusmiljö är det viktigt att:
-
Bygga torrt – utföra noggrann fuktdimensionering vid ny- och ombyggnation.
-
Hålla byggnader torra, åtgärda eventuella fuktskador och byta ut skadat material. Folkhälsomyndigheten ger vägledning i allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer.
-
Använda byggnadsmaterial och byggprodukter som avger låga halter av kemiska ämnen och har liten påverkan på miljön (Byggvarudeklarationer, Miljövarudeklarationer med mera).
-
Tillförsäkra en god ventilation genom att följa Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och kontrollera ventilationen enligt rekommendationer från Boverket samt utöka tillsynen av obligatorisk ventilationskontroll (OVK).
-
Garantera en bra, ändamålsenlig städning genom tydliga riktlinjer i upphandlingen för användning av städmetoder och städkemikalier.
-
Använda spiskåpor med hög kapacitet att leda bort matos och eventuella rökgaser från gasspisar som ska förses med effektiv brännare.
-
Använda torr ved vid vedeldning, undvika pyr-eldning och kontrollera att pannan och braskaminen är funktionsdugliga och underhålls regelbundet.
-
Begränsa oventilerad förbränning, exempelvis levande ljus och rökelse.
-
Genomföra radonmätningar och radonsanering.