- Våra ämnesområden
-
Våra projekt
- Ambient Exposomdatabas: Tillgång till Miljöexponeringsdata för Riskbedömning och Forskning
- AMOSH – Algorithmic management and organizational safety and health
- Arbetsmiljö vid digifysiska patientmöten
- ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
- Bedömning av trafikflöden på små vägar
- Coronavirus ur ett folkhälsoperspektiv; riskfaktorer för Covid-19, immunitet och långsiktiga hälsoeffekter
- Covid-19 och Sjukvårdens Arbetshälsa (CoSA)
- Ett hållbart arbetsliv för äldre
- Green Metal Waste
- Healthyshiftwork
- Hälsosamma omgivningsmiljöer
- iErgonomics – sakernas internet för ett hållbart arbetsliv
- Miljöhälsa på karta
- Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
- Prehab - Stöd vid arbetsanpassning i samband med psykisk ohälsa
- Projektarkiv
- Sexuella trakasserier inom besöksnäringen
- Sotpartiklar - exponering och hälsorisker
- Tidig och aktiv identifiering av psykisk ohälsa samt koppling till biopsykosociala faktorer och arbete
- Bamse-projektet
- Elevhälsoportalen
- Forskning
- Försäkringsmedicin
- Instrumentuthyrning
- JobbaFrisk
- JobbaFriskNPF
- Nyhetsbrev
- Vår verksamhet
- Våra projekt
- Befintlig sida: Ett hållbart arbetsliv för äldre
Ett hållbart arbetsliv för äldre
Ett projekt där vi undersöker hur olika arbetsplatser gör för att stödja möjligheten för äldre medarbetare att fortsätta arbeta till ålderspension.
Kontakta oss!
Arbetar du i en organisation som genomfört insatser för att fler äldre ska arbeta kvar? Vi vill gärna komma i kontakt med dig för att ta del av era erfarenheter.
Skicka ett mail till Magnus Linnarud Johansson:
Bakgrund
Pensionsåldern höjs successivt för att motverka de ekonomiska konsekvenserna av en allt äldre befolkning. Samtidigt ökar antalet personer som på grund av ohälsa och bristande arbetsförmåga inte kan fortsätta arbeta ända fram till pensionsåldern. Olika typer av arbeten skiljer sig åt när det gäller hur länge medarbetares hälsa och funktion tillåter att man arbetar. Särskilt i yrken med tung fysisk belastning och låg grad av självbestämmande finns det medarbetare som har svårt att klara av att stanna i arbete fram till ålderspension. Men arbetsplatsen kan göra insatser för att stödja ett långt arbetsliv. Det kan till exempel handla om att man har skräddarsydda åtgärder för personer med särskilt tunga eller påfrestande arbeten.
Syfte
I det här projektet undersöker vi hur olika arbetsplatser gör för att stödja möjligheten för äldre medarbetare att fortsätta arbeta till ålderspension. Vi samlar kunskap om arbetsgivares rutiner för sådana åtgärder och vilken nytta man ser för verksamheten och för de enskilda medarbetarna. Kunskaperna ska sedan användas till att utveckla nya riktlinjer som kan användas i praktiken på arbetsplatser.
Så kommer vi att jobba
Data samlas in på flera olika sätt för att få olika perspektiv på frågan. I en delstudie utvecklas en enkät som kommer skickas till en större grupp slumpmässigt utvalda anställda som är 50 år och äldre. I enkäten frågar vi efter i vilken utsträckning anställda får särskilda insatser för att kunna och vilja arbeta kvar till ålderspension.
I en annan delstudie gör vi intervjuer med arbetsgivarrepresentanter och medarbetare. Här vill vi veta hur organisationer arbetar med att öka äldre anställdas möjlighet och vilja att vara kvar i arbetslivet. Vi söker nu kontakt med organisationer som är intresserade av att delta i denna delstudie. Arbetar du i en organisation som genomfört insatser för att fler äldre ska arbeta kvar, hör av dig! Även om du inte är säker på att ni vill delta i studien, vill vi gärna komma i kontakt med dig för att ta del av era erfarenheter.
Så kan resultaten användas
Med utgångspunkt från resultaten från projektet kommer vi att formulera förslag till riktlinjer och verktyg som kan underlätta för företag och organisationer att arbeta systematiskt med medarbetares möjlighet att kunna och vilja arbeta kvar till ålderspension.
Medverkan och finansiering
Projektet ingår i ett större FORTE-finansierat forskningsprogram på Arbetsmedicinska enheten, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet (ki.se)
Kontakt
Hör gärna av dig om du vill veta mer om projektet.
Katarina Kjellberg, e-post: Katarina.Kjellberg@regionstockholm.se
Annika Lindahl Norberg, e-post: Annika.Lindahl.Norberg@ki.se
Magnus Linnarud Johansson, e-post: Magnus.linnarud-johansson@regionstockholm.se