Miljön i Stockholms län

Sett till sin befolkningsstorlek är Stockholms län en av Europas snabbast växande regioner. Det innebär en stor utmaning att möta upp det stora behovet av bostäder och infrastruktur på ett hållbart sätt och kräver översiktlig och komplex planering.

Samhällets planering

Samhällsplanering och utbyggnad är strukturer som skall fungera och finnas kvar över lång tid, varför de måste vara utformade på ett långsiktigt hållbart sätt och vara kapabla att fungera under växande befolkningstryck såväl som ökande klimatförändringar. Intentionen måste vara att tillgodose befolkningens behov, nu och i framtiden vilket innebär att det måste ställas höga krav på det som byggs, även när det sker under press. Många olika perspektiv måste också tas i beaktan, som boendes tillgång till hälsosamma omgivningsmiljöer och rekreation, liksom att bostadens placering inte innebär en hälsoskadlig exponering för buller och luftföroreningar, eller att byggnadens material och/eller konstruktion är hälsoskadlig.

Länsstyrelsen i Stockholm genomför kontinuerlig miljöövervakning av Stockholms län (Länsstyrelsen Stockholm, 2021). I det Regionala miljöövervakningsprogrammet 2015-2020 (Stockholms länsstyrelse, 2014), tas luftföroreningar på grund av intensiv och ökande trafik upp som ett av de största miljöhälsoproblemen i länet. Risken för förhöjda halter av radon i inomhusluft och dricksvatten från egen brunn är också stor i vissa områden. Länsstyrelsen identifierar även kemikalieanvändning som ett problem i länet. Förutom genom luft och vatten sker den huvudsakliga exponeringen för miljö- och hälsoskadliga ämnen via livsmedel och konsumentprodukter.

Grönområden och vatten

I en genomgång av ett stort urval forskningsartiklar om barns hälsa i relation till deras fysiska miljö, framgår hur den omgivande miljön under skoltiden inverkar på barns inlärning och koncentrationsförmåga. Skolgårdar med mycket grönt, eller utsikt mot träd och grönska från klassrumsfönstret, gynnar barns inlärning, varför barns fysiska livsmiljö bättre borde beaktas i stadsplanering, inte minst för att utjämna sociala ojämlikheter (Browning & Rigolon, 2019).

Stockholmsområdet har generellt en god tillgång till såväl gröna som blåa miljöer. De gröna kilarna som utgörs av ofta gamla skogs och kulturmarker som införlivats i staden och sträcker sig från det omgivande landskapet och långt in mot stadskärnan, är av stor betydelse för miljön och Stockholmarnas hälsa. Dessa områden har ofta en hög biologisk mångfald och omfattar en bredd av olika naturmiljöer som innebär värdefulla möjligheter för barn och unga som växer upp i storstadsområden att ha tillgång till och uppleva mötet med skiftande natur. Därför är det av stor vikt att staden, trots den höga byggtakten och behovet av nya bostäder, lyckas bevara de gröna sambanden mellan de omgivande rurala områdena och in i stadskärnor och centrala parker. Dessa områden har många viktiga natur- och kulturvärden och ger möjlighet till rekreation och fysisk aktivitet. Regionen har även en stor andel vatten som också har positiva värden ur hälsosynpunkt. Totalt finns över 1 250 sjöar, vikar och vattendrag. Stockholms skärgård med sina många öar är unik i sitt slag och en av världens ö-rikaste. Länets rika naturmiljöer ger en enastående möjlighet till rekreation och naturupplevelser. Den höga befolkningstätheteten innebär samtidigt en stor belastning på miljön och naturområden, varför det är viktigt att förvalta dessa på ett sätt som möjliggör rekreation utan att riskera ekologiska värden och känsliga miljöer. På senare tid har frågan om upplevd otrygghet i grönområden lyfts inom samhällsplanering. Det är viktigt att fokus läggs på ett omhändertagande av naturområden, så att de upplevs som trygga därigenom inbjuder till naturvistelse. Det kan också finnas ett behov av att skapa ingångar, såväl fysiskt som mentalt, till naturvistelse för människor som är ovana vid att vistas i natur, och härigenom underlätta för en mer positiv naturupplevelse.

Klimatförändringar

Vårt samhälle är planerat och uppbyggt efter ett klimat och en miljö som varit ganska oförändrad genom århundraden. Det kan tyckas att två grader inte gör någon större skillnad, men det handlar om global medeltemperatur och temperaturökningen förväntas bli betydligt större på norra hemisfären, liksom att förändringen i temperatur också skiljer sig mellan årstider. När klimatet blir varmare förändras även många andra mönster vad gäller den väderlek vi är vana vid. Detta innebär både en ökande risk för översvämningar och för värmeböljor, vilkas effekter förstärks av täta städer med övervägande hårdgjorda ytor och riskerar att få en stor inverkan på vår hälsa (SMHI, 2020).

Stockholmsregionen har i samband med RUFS utformat en klimatfärdplan som syftar till utvecklingen av hållbara strategier för att minska och möta klimatförändringarna. Det huvudsakliga syftet är att få ned utsläppen till hållbara nivåer för att på så sätt bidra till en hållbar framtid för kommande generationer. Närmare 60 procent av Sveriges växthusutsläpp härrör från hushållens konsumtion, ca 8 ton koldioxid per person och år, medan den offentliga sektorn, framförallt inom byggnation av bostäder och infrastruktur, står för resterande 40 procent (Naturvårdsverket, 2020).

Luftkvalitet

Trots en jämförelsevis god luftkvalitet i Sverige och i Stockholm, visar olika forsknings-studier att både kort- och lång-tidsexponering, även för lägre luftföroreningar, kan knytas till negativa hälsoeffekter. Det är framför allt inandningsbara partiklar, kväveoxider, ozon samt vissa organiska kolväten som bidrar till uppkomsten av olika hälsoproblem. Vetenskapliga studier tyder på att inandningsbara partiklar lättare fastnar i barns lungor än hos vuxna vid exponering. Flera studier av akuta effekter från luftföroreningar på barns hälsa redogör för samband mellan tillfälliga ökningar av nivåerna av luftföroreningar och akutbesök samt sjukhusvistelser för astma, ökade symtom och inflammation hos astmatiker, liksom ökad medicinförbrukning och nedsatt lungfunktion hos astmatiker (Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, 2018).  Läs mer om luftkvalitet i kapitlet om luftföroreningar.

Trafikbuller

Omgivningsbuller och höga ljudnivåer påverkar oss på flera sätt. Ofta är bullret i närmiljön inte skadligt för hörseln, men kan ändå innebära en påfrestning för kroppen och kan ge upphov till en rad olika hälsoeffekter och besvär. Förutom mer självklar påverkan som svårighet att kommunicera och uppfatta vad som sägs, påverkar buller både koncentration, prestation, inlärning och sömn, olika ljud och buller kan även ge fysiologiska stressreaktioner. Mycket starka ljud kan bland annat leda till tinnitus och hörselnedsättning. Nyare forskning tyder även på att långvarig exponering för omgivningsbuller från t.ex. trafik kan vara bidragande orsaker till folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och diabetes (Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, 2018). Läs mer om buller i kapitlet om samhällsbuller.

Senast ändrad 2024-06-25