Barns jämlika miljöhälsa
Uppväxtmiljön påverkar i hög grad vilken typ av miljöfaktorer barn exponeras för, men de största skillnaderna i miljöhälsa kan kopplas till socioekonomiska förhållanden. Barn med vårdnadshavare som är låginkomsttagare eller utlandsfödda, exponeras generellt mer för negativa miljöfaktorer än andra barn.
Barns miljörelaterade hälsa
Enligt BMHE 19 är det en majoritet av 12-åringarna i Stockholms län som skattar sin hälsa som mycket god eller god. Delar man upp barnen utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå, är det fler barn till högskole- och gymnasieutbildade föräldrar som skattar sin hälsa som mycket god, än bland barn till föräldrar med grundskola som högsta utbildning. Det är även något fler i den senare gruppen som skattar sin hälsa som någorlunda, än i de andra grupperna. Se figur 1.
Jämlik miljöhälsa, figur 1. Självskattad hälsa. Andel (procent) tolvåringar som skattar sin hälsa som mycket god, god, någorlunda eller dålig/mycket dålig, uppdelat på vårdnadshavarnas utbildningsnivå.
Flera studier och rapporter visar på hur socioekonomi är en starkt bidragande orsak till ojämlikt hälsoutfall, inte minst vad gäller exponeringar för olika former av miljöfaktorer. Socioekonomiskt svaga grupper bor oftare i buller- och luftföroreningsutsatta områden och de har ofta sämre möjlighet att själva påverka till exempel temperaturen inomhus. Det finns skillnader mellan barns exponering för såväl positiva som negativa miljöfaktorer, både utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå och om båda är födda i Sverige eller utomlands, se figur 2.
Jämlik miljöhälsa, figur 2. Multipla exponeringar. Andel (procent) tolvåringar som exponeras för olika miljöfaktorer. Uppdelat på vårdnadshavares utbildningsnivå.
I en jämförelse mellan tolvåringars exponering för olika miljöfaktorer i relation till föräldrarnas utbildningsnivå, framgår att hälsoskadliga exponeringar tydligt minskar med föräldrarnas utbildningsnivå. Barn till högskoleutbildade exponeras mindre för buller och luftföroreningar. De är i lägre grad trångbodda, bor mer sällan i trafikutsatta lägen och har mer sällan problem med att reglera temperaturen inomhus. Högskoleutbildade föräldrar undviker även i större utsträckning kemikalier i produkter till sina barn. Däremot vistas barn till föräldrar med grundskola som högsta utbildning i större utsträckning i grönområden. De är även mer aktiva i sin vardag och andelen som går eller cyklar till skola/förskola och olika fritidsaktiviteter är större i denna grupp. Fysisk aktivitet är gynnsamt för hälsan och särskilt viktigt för barn, då det ofta grundlägger ett aktivitetsmönster som följer med i livet. Däremot visar BMHE 19 om den aktiva transporten till och från olika verksamheter sker i trafikmiljöer där barnet utsätts för luftföroreningar och buller inte, vilket innebär att det finns en osäkerhetsfaktor kring i vilken grad aktiv transport i det här fallet bara är av godo.
Vid en jämförelse av vilka miljöfaktorer tolvåringar exponeras för utifrån föräldrarnas födelseland, framgår att barn till svenskfödda föräldrar exponeras för positiva miljöfaktorer som daglig vistelse i grönområden i högre grad än barn till utomlandsfödda. Dessa barn skattar även sin hälsa som mycket god i något större utsträckning. Barn till utomlandsfödda föräldrar exponeras däremot i högre grad för skadliga miljöfaktorer som luftföroreningar och buller, samt är oftare trångbodda, se figur 3.
Jämlik miljöhälsa, figur 3. Multipla exponeringar. Andel (procent) 12-åringar som skattar sin hälsa som god/mycket god, samt utsätts för olika miljöfaktorer. Uppdelat på vårdnadshavares födelseland.
