- Våra ämnesområden
-
Våra projekt
- AMOSH – Algorithmic management and organizational safety and health
- Arbetsmiljö vid digifysiska patientmöten
- ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
- Coronavirus ur ett folkhälsoperspektiv; riskfaktorer för Covid-19, immunitet och långsiktiga hälsoeffekter
- Covid-19 och Sjukvårdens Arbetshälsa (CoSA)
- Ett hållbart arbetsliv för äldre
- Healthyshiftwork
- Hälsosamma omgivningsmiljöer
- iErgonomics – sakernas internet för ett hållbart arbetsliv
- Miljöhälsa på karta
- Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
- Prehab - Stöd vid arbetsanpassning i samband med psykisk ohälsa
- Projektarkiv
- Riksmaten småbarn
- Sexuella trakasserier inom besöksnäringen
- Sotpartiklar - exponering och hälsorisker
- Trångboddhet - påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet
- Bamse-projektet
- Coronapandemin - hur ska man tänka på arbetsplatsen
- Elevhälsoportalen
- Forskning
- Försäkringsmedicin
- Instrumentuthyrning
- Jobba frisk
- Nyhetsbrev
- Remissvar
- Vår verksamhet
- Våra projekt
- Befintlig sida: Sotpartiklar - exponering och hälsoriske...
Sotpartiklar - exponering och hälsorisker i Stockholms län
Centrum för arbets- och miljömedicin bedriver flera olika projekt om sot i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Vad är sot och varför behöver vi mer kunskap om sot i vår omgivningsluft
Sot är en sorts partiklar som bildas vid nästan all typ av förbränning. Studier har visat att dessa förbränningspartiklar representerar den del av luftföroreningarna som är mest skadlig för hälsan. Trots detta är halter av sot i omgivningsluften ganska dåligt kartlagda i stadsmiljö och vi vet nästan ingenting om hur mycket enskilda personer exponeras (utsätts) för sotpartiklar. Det finns alltfler internationella studier som visar på att vi behöver mer kunskap kring hur och var vi exponeras för sot.
Sot kallas också för black carbon. Det är det begreppet vi använder i våra studier.
Syftet med våra projekt
Syftet med våra studier är att kartlägga hur enskilda personer exponeras för sot, främst i olika trafikmiljöer i Stockholm. Det ger oss mer kunskap om trafikrelaterad exponering för sotpartiklar som förekommer i stockholmarnas vardag. Studierna ska också ge värdefull information om hur den faktiska personliga exponeringen för luftföroreningar förhåller sig till den beräknade exponeringen som vi bland annat får via stationära mätplatser inom länet.
Våra projekt
För att studera detta bedriver vi i huvudsak tre projekt:
Personlig exponering för black carbon vid olika färdsätt i stadsmiljö
I projektet studerar vi hur personer exponeras för black carbon när de färdas på olika sätt i stadsmiljö:
- går
- cyklar
- åker bil
- åker buss.
Syftet är att ta reda på den faktiska exponeringen i olika vanligt förekommande trafiksituationer som stockholmare befinner sig i dagligen och undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur personer exponeras. Vi undersöker också alternativa färdvägar längs mindre trafikerade gator och hur det påverkar exponeringen.
Personlig exponering för black carbon hos familjer i Stockholm (EMIL sot)
I projektet studerar vi hur personlig exponering för black carbon och kväveoxider skiljer sig åt mellan familjer, där en förälder arbetar och en är föräldraledig. Syftet är att undersöka betydelsen av vistelse i trafik och andra aktiviteter och hur exponeringen förhåller sig till den beräknade exponeringen, som gäller för alla som bor på bostadsadressen. Studien är en del av den så kallade EMIL-studien som genomförs av Institutet för miljömedicin i samarbete med Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.
Halter av black carbon i tunnelbanemiljö
Perronger i tunnelbanan har i flera tidigare studier visat sig ha relativt höga halter av luftföroreningar. I det här projektet utför vi stationära mätningar av black carbon, kväveoxider och elementärt och organiskt kol på olika perronger i tunnelbanan. Syftet är att undersöka vilka halter som finns och hur de skiljer sig mellan olika perronger, hur halterna förhåller sig till de som finns utomhus och vilka källorna är.
Hur kommer informationen vi får från studierna användas?
Att förbättra luftkvalitén och minska de negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar i Stockholms län är en viktig prioritering för Stockholms läns landsting. Kunskap om hur individer exponeras för sotpartiklar i olika trafikmiljöer och när de reser på olika sätt är nödvändig för att vi ska kunna sätta in rätt åtgärder och planera våra städer på rätt sätt. Den nya kunskapen kommer att ligga till grund för olika åtgärdsprogram och framtida forskningsprojekt inom detta område.
Finansiering
Studierna har delfinansierats av Miljöanslaget, Stockholms läns landsting, och genomförs i samarbete med Stockholms universitet (ACES). Studie 2 finansieras av ett forskningsanslag från FORTE.
Foto: Antonios Georgelis