Hur påverkas vi av miljötobaksrök?

Vilka utsätts för miljötobaksrök?

Exponering för miljötobaksrök har minskat avsevärt i Stockholm under de senaste åren. Sedan 1997 har andelen som utsätts för andras tobaksrök minskat från 21 procent till 3,4 procent. Trots en allmänt positiv trend är det dock stora skillnader mellan olika områden i länet och mellan olika grupper i befolkningen. Särskilt utsatta grupper är till exempel personer födda utanför Norden och personer med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå.

Luft- och slemhinnebesvär

Exponering för miljötobaksrök kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos både barn och vuxna. Direkta besvär såsom nästäppa, rinnande näsa, irriterade ögon, andnöd, pip i bröstet eller hosta kan uppkomma vid exponering för miljötobaksrök. Enligt MHE 15 uppger 16 procent av de svarande att de har problem med nästäppa eller rinnande näsa i rökiga miljöer, medan 10 procent uppger att sådana miljöer orsakar andnöd, pip i bröstet eller svår hosta. Andelen som rapporterar besvär i rökiga miljöer är mycket högre bland personer med astma. Bland dessa rapporterar 38 procent besvär såsom andnöd, pip i bröstet eller svår hosta i rökiga miljöer.

Lungcancer och hjärt-kärlsjukdom

Förutom luft- och slemhinnebesvär, ökar exponering för miljötobaksrök risken för utvecklingen av lungcancer och hjärt- kärlsjukdom. Bara i Stockholms län beräknas miljötobaksrök bidra till ca 15 fall av hjärt-och kärlsjukdom och några fall av lungcancer per år i befolkningen. Det finns studier som stödjer att exponering för miljötobaksrök är förknippad med en försämrad lungfunktion och att den orsakar och/eller försämrar luftvägssjukdomar samt astma hos vuxna och barn.

Riskgrupper med särskilt fokus på barn

Personer med känsliga luftvägar och barn är särskilt känsliga för miljötobaksrök.

Till skillnad från vuxna kan barn ha svårt att säga ifrån till rökare och på så sätt skydda sig mot tobaksrök. Barn andas snabbare och har mindre lungor än vuxna, vilket gör att deras lungor snabbare fylls med rök. I och med att barn fortfarande växer kan exponering för tobaksrök efter födseln bromsa utvecklingen av deras lungfunktion.

Vetenskapliga studier visar att barn som utsätts för tobaksrök, ofta ifrån föräldrarnas rökning, löper dubbelt så stor risk att utveckla astma jämfört med barn till icke-rökare. Barn som exponeras för tobaksrök utvecklar fler luftvägsinfektioner, bronkit, öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte utsätts för miljötobaksrök.

Rökning under graviditeten ökar risken för hämmad fostertillväxt, låg födelsevikt och tidig födsel hos barnet.

Förslag till möjliga åtgärder

• Informera om miljötobaksrökens negativa effekter på hälsan. Mot bakgrund av regionala och sociala skillnader i både rökvanor och exponering för miljötobaksrök, kan riktade informationsinsatser vara mer effektiva än generella insatser.
• En justering av tobakslagen som gör det möjligt för fastighetsägare att vidta åtgärder mot rökning på balkonger/altaner. En sådan justering gör det möjligt för myndigheter att ta fram en vägledning som kan förenkla för lokala tillsynsmyndigheter att ställa juridiskt hållbara krav på grannar som utsätter andra för sin rökning. Det ökar också möjligheten att skapa rökfria bostadshus vid nyproduktion.