Länkar och kunskapsdokument

Här finner du ytterligare information, kunskapsdokument och länkar till andra sidor om luftföroreningar.

Referenser till sidorna om barn

EEA. Healthy environment, healthy lives: how the environment influences health and well-being in Europe. European Environment Agency. Luxemburg. Publications Office of the European Union, 2020. sid. 172, Environmental health report. ISSN 1977-8449.

SCB. Statistiska centralbyrån: demografisk analys. 

Lundberg O, et al. SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar / Kommissionen för jämlik hälsa , 2016.

Kommissionen för jämlik hälsa. För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Stockholm. Statens offentliga utredningar 2017. SOU 2017:4.

Folkhälsomyndigheten/WHO. Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Stockholm. Folkhälsopolicy – God hälsa och minskade hälsoklyftor i befolkningen. HSN 2020-1162. HSN, Region Stockholm, 2021.

Trafikverket. Om E4 Förbifart Stockholm-projektet. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/vi-bygger-och-forbattrar/Forbifart-stockholm/Om-projektet/. (2021-10-20).

Hansson E, Jakobsson K. Covid-19 i trångbodda förorter och på äldreboende – samverkande strukturella faktorer. Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Rapport 2020:1. ISBN: 978-91-86863-18-0

Lorentzen JC, Jonsson M, Albin M, Georgelis A. Trångboddhet i förhållande till barns hälsa, miljö och skolgång. Stockholm : CAMM, Centrum för arbets- och miljömedicin, Rapport 2020:07. ISBN: 978-91-88361-27-1

Stockholm stad. Årsrapport 2017, Tillsyn av inomhusmiljön i bostäder. Stockholm, Miljöförvaltningen, 2017. Dnr: 2018-8503.

Stockholm Resilience Centre, Stockholm universitet. Resiliens i praktiken: Sju principer som bygger resiliens i socialekologiska system. Stockholm : Stockholm Resilience Centre, 2016.

Colding J, Barthel S. The potential of ‘Urban Green Commons’ in the resilience building of cities. Ecological Economics, 86 (2013), sid. 156-166.

Andersson E, Barthel S, Borgström S, et al. Reconnecting cities to the biosphere: stewardship of green infrastructure and urban ecosystem services. Ambio. 2014;43(4):445-453. doi:10.1007/s13280-014-0506-y

Malmö stad. Augustenborg – en grön testbädd för hållbar omställning. 

Boverket. 2016. Boverket, Publikationer: Trångboddheten istorstadsregionerna. 

Statistiska centralbyrån (SCB), Lämna ingen utanför Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. SCB: Oktober 2020. ISSN: 1654-0743.

Delegationen mot segregation (Delmos). Segregation i Sverige. Årsrapport 2021 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling. Stockholm, Delmos och SCB, 2021. Diarienummer: DELMOS 2021/334.

Ekblad S, Savlin P, Albin M, et al. Trångboddhet i förhållande till Covid-19. Information, barriärer och egna strategier - En intervjustudie i Järva. Centrum för arbets- och miljömedicin. Region Stockholm, Stockholm, 2021. Rapport 2021:06.

Samuelsson K, Barthel S, Colding J, et al. (2020, April 17). Urban nature as a source of resilience during social distancing amidst the coronavirus pandemic. OSF Preprints. April 2017. doi:10.31219/osf.io/3wx5a

Lõhmus M, Stenfors CUD, Lind T, et al. Mental Health, Greenness, and Nature Related Behaviors in the Adult Population of Stockholm County during COVID-19-Related Restrictions. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2021; 18(6):3303. Doi:10.3390/ijerph18063303

Region Stockholm. RUFS, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050. 

Senast ändrad 2021-11-30