- Våra ämnesområden
-
Våra projekt
- Ambient Exposomdatabas: Tillgång till Miljöexponeringsdata för Riskbedömning och Forskning
- AMOSH – Algorithmic management and organizational safety and health
- Arbetsmiljö vid digifysiska patientmöten
- ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
- Bedömning av trafikflöden på små vägar
- Coronavirus ur ett folkhälsoperspektiv; riskfaktorer för Covid-19, immunitet och långsiktiga hälsoeffekter
- Covid-19 och Sjukvårdens Arbetshälsa (CoSA)
- Ett hållbart arbetsliv för äldre
- Green Metal Waste
- Healthyshiftwork
- Hälsosamma omgivningsmiljöer
- iErgonomics – sakernas internet för ett hållbart arbetsliv
- Miljöhälsa på karta
- Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
- Prehab - Stöd vid arbetsanpassning i samband med psykisk ohälsa
- Projektarkiv
- Sexuella trakasserier inom besöksnäringen
- Sotpartiklar - exponering och hälsorisker
- Tidig och aktiv identifiering av psykisk ohälsa samt koppling till biopsykosociala faktorer och arbete
- Bamse-projektet
- Elevhälsoportalen
- Forskning
- Försäkringsmedicin
- Instrumentuthyrning
- JobbaFrisk
- JobbaFriskNPF
- Nyhetsbrev
- Vår verksamhet
- Våra projekt
- Befintlig sida: Objektiva metoder att skatta fysisk bela...
Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
CAMM bedriver projekt för att utveckla objektiva metoder som kan användas för att skatta fysisk belastning i arbete.
Bakgrund
Fysisk belastning, ofta till följd av påfrestande arbetsställningar, är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär i muskler och leder. Besvären rapporteras främst från rygg, axlar och armar och upp mot en fjärdedel som har besvär blir sjukskrivna. För att kartlägga och förebygga risker relaterade till fysisk belastning, görs ergonomiska riskbedömningar av arbete och arbetsmiljö. Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbete och arbetsplats är utformade med god ergonomi. Riskbedömningen görs ofta genom observation av den som arbetar och via självrapporterad fysisk belastning. Den typen av riskbedömning ger en osäkerhet och det finns ett behov av att kunna göra mer objektiva och precisa riskbedömningar.
Syfte och mål
Att utveckla enkla, objektiva och precisa metoder för att kunna riskbedöma fysisk belastning i arbetet.
Metoderna förväntas möjliggöra förenklade och kostnadseffektiva bedömningar som bidrar till arbetsplatsförbättringar och minskade belastningsrelaterade besvär.
Våra projekt
Smarta kläder - kostnadseffektiva, valida riskbedömningar och direkt ergonomisk feedback
Foto: KTH
”Smarta kläder” - tekniken utgörs av ett trådlöst system i form av en T-shirt med integrerade sensorer. Systemet kan automatiskt samla in, analysera och riskbedöma belastningar i överkroppen (rygg, axel/arm och hand).
Systemet kan även ge direkt återkoppling till användaren gällande riskfyllda nivåer. Genom vibro-taktil feedback, en liten vibrationssignal, får användaren återkoppling på om arbetet är riskfyllt. Den direkta feedbacken bör kunna bidra till en förbättrad arbetsteknik vilket också förebygger smärta och besvär i rörelseorganen.
CAMM medverkar i att testa och utveckla systemet i olika yrkesgrupper så att systemet ska kunna bli enkelt och användarvänligt.
Sensorer för mätning av handledens vinkelhastighet
Foto: Karolinska Institutet
En ny metod för mätning av handledens vinkelhastighet har tagits fram i samarbete med KTH och KI. Metoden består av två vinkelmätare som fästs på handen respektive handleden och kopplas upp till smartphoneappen ErgoHandMeter.
Att arbeta med upprepade rörelser i handleden har visats ha samband med flera besvär i arm och hand. Det är därför viktigt att kunna riskbedöma sådant arbete för att också kunna åtgärda eventuell skadlig belastning för armar och händer.
Den framtagna metoden ska ha en hög precision, vara lätt att använda, tidseffektiv och billig samt ge resultat som är enkla att förstå och förmedla.
CAMM ska tillsammans med övriga arbets-och miljömedicinska kliniker testa metoden i olika verksamheter och yrken. Metoden ska sedan bli användbar för företag och företagshälsovård som därmed enkelt kan mäta hand-handledsexponering för arbetstagare. Resultaten kan utgöra underlag för att utforma åtgärder mot riskfyllda belastningar.
Hur kan resultaten komma till nytta
Idag saknas det objektiva riskbedömningsmetoder som är användarvänliga och kostnadseffektiva. Resultaten från projekten förväntas leda till att fler och mer tillförlitliga riskbedömningar utförs, vilket kommer ligga till grund för bättre utformande arbeten och arbetsplatser. Detta förväntas på sikt minska antalet arbetsskador och sjukskrivningar.
Medverkan och finansiering
Projekten bedrivs i samarbete med KTH, KI och flera andra universitet (med finansiellt stöd från VINNOVA och EU). Samtliga arbets-och miljömedicinska kliniker i landet (Uppsala, Örebro, Umeå, Lund, Linköping och Göteborg).