Barns exponering för luftföroreningar

Trafiken är den största utsläppskällan i Stockholms län till olika luftföroreningar från såväl avgaser som partikel halter. Framförallt barn i storstadsområden exponeras.

Barns exponering för luftföroreningar

Nästan all kunskap vi har om hur befolkningen exponeras för olika luftföroreningar är baserade på studier av vuxna. Barn rör sig generellt mer utomhus än vad vuxna gör och har andra rörelsemönster och beteenden.  De befinner sig dessutom närmare själva utsläppskällan, vad gäller avgaser och däck/vägslitage eftersom de är kortare, varför deras exponering för luftföroreningar skiljer sig från den vuxna befolkningens och troligen är större. Bostadens, skolans eller förskolans placering liksom vilken form av aktiviteter barnet ägnar sig åt, påverkar också i vilken grad det exponeras. Det finns också skillnader mellan hur pojkar och flickor rör sig i sitt närområde, vilka aktiviteter de ägnar sig åt och var dessa är placerade i relation till utomhusmiljön, liksom det finns en skillnad mellan barn från olika socioekonomiska grupper i samhället (Folkhälsomyndigheten/ IMM, 2021). I Stockholms län är det framförallt boende i storstads- och tätortsregionerna som är drabbade, liksom boende invid stora trafikleder eller under inflygningen till Arlanda, även sjöfarten är en källa till luftföroreningar. Luftföroreningar drabbar i stor utsträckning socioekonomiskt svaga grupper hårdare än befolkningen som helhet (EEA, 2020). I Stockholms län är dock boende i ekonomiskt starka innerstadsområden också exponerade för höga halter av luftföroreningar, framförallt partiklar. Rapporten Utomhusluften i Stockholms län. Exponering, utsatta grupper och hälsa som är baserad på Miljöhälsoenkät 2015, visar att folk boende i flerfamiljshus är mer exponerade än dem i småhus, att personer födda utanför Norden och unga människor är mer exponerade än andra (Gruzieva, Pyko, & Georgelis, 2020).

Tid i trafiken

De högsta halterna av luftföroreningar förekommer oftast i trafikmiljöer, varför tiden som barn vistas i trafiken är av stor betydelse för den exponering de utsätts för. BMHE 2019 visar att ca 40 procent av fyraåringarna i Stockholms län dagligen vistas 30 minuter eller längre i trafiken varje dag för resor till och från förskolan eller olika aktiviteter. Bland 12-åringar var andelen, som dagligen vistas 30 minuter eller längre tid i trafiken för resor till och från skolan eller olika aktiviteter, mycket högre, 67 procent, se tabell 5.1. Andelen skiljer sig något mellan olika kommuner.

Luftföroreningar, tabell 4. Tid i trafiken. Hur lång tid 4- och 12-åringar dagligen tillbringar i trafiken till förskola/skola och fritidsaktiviteter. Andel (procent) uppdelat på ålder.

Alder

Tid i trafiken

 

30 min

30-60 min

≥1 timme

4 år

60

25

15

12 år

34

40

27

Jämfört med tidigare undersökningar från 2003 och 2011, visar resultaten små eller inga skillnader avseende den tid barn vistas i trafiken.

Resultat från BMHE 19 visar att både 4- och 12-åriga barn till vårdnadshavare som bägge är födda i Sverige, befinner sig kortare tid i trafiken jämfört med barn till utomlands födda vårdnadshavare, se figur 5.1. och 5.2. Även barn till föräldrar med lägre utbildning befann sig längre tid i trafiken jämfört med dem vars vårdnadshavare hade högskoleutbildning.

Luftföroreningar, figur 1. Mer än en timme dagligen i trafiken. Andelen (procent) fyraåringar som dagligen tillbringar mer änen timme i trafiken till och från förskola och fritidsaktiviteter. Uppdelat på föräldrarnas födelseland.

Figur 5.1. Mer än en timme dagligen i trafiken. Andelen fyraåringar som dagligen.svg

Luftföroreningar, figur 2. Tid i trafiken. Andelen tolvåringar som tillbringar mer respektive mindre än en timmas restid dagligen till skola/aktiviteter. Uppdelat på föräldrarnas födelseland.

Figur 5.2. Tid i trafiken Andelen tolvåringar som tillbringar mer respektive mindre än en timmas restid dagligen till skolaaktiviteter. Uppdelat på föräldrarnas födelseland.svg

Färdsätt

De allra flesta, både bland fyraåringar och tolvåringar tillbringar både aktiv och passiv tid i trafiken dagligen. Här räknas gå och cykla som aktiv transport medan transport med bil (privat), buss eller tåg (kollektiv) räknas som passiv.

Bland fyraåringar i Stockholms län utgörs enbart aktiv transport, där barnet själv förflyttar sig, av 23 procent, medan helt passiv transport utgörs av 15 procent. Vanligast är en kombination mellan aktivt färdsätt och kollektivtrafik, vilket bland fyraåringar utgör 56 procent.

Andelen tolvåringar i Stockholms län som enbart cyklar eller går till skola och aktiviteter utgör 24 procent, medan andelen som enbart nyttjar passiv transport är 11 procent. Den största andelen, 56 procent, kombinerar aktiv och passiv kollektiv transport.

Förändringen över tid i hur barn rör sig i trafiken visar på en stor förändring mot mindre aktiv transport till mer kombinerade färdsätt, se figur 5.3. och 5.4.

Luftföroreningar, figur 3. Förändring av färdsätt över tid. Andelen fyra som färdas på aktivt eller passivt sätt till förskola/aktiviteter.

F5.3 Andelen fyra som färdas på aktivt eller passivt sätt till förskola.svg

 

Luftföroreningar, figur 4. Förändring av färdsätt över tid. Andelen tolvåringar som färdas på aktivt eller passivt sätt till skola/aktiviteter.

Figur 5.4. Förändring av färdsätt över tid. Andelen tolvåringar som färdas på aktivt eller passivt sätt till skolaaktiviteter..svg

 

Bostäder i trafikutsatt läge

BMHE 19 visar att en betydande andel (20 procent) av länets barn bor i en bostad som har fönster eller sovrumsfönster (5 procent) som vetter mot en större trafikerad gata eller trafikled. Det är vanligare att flerbostadshus har fönster mot en större gata eller trafikled jämfört med småhus, se tabell 5.2.

Luftföroreningar, tabell. 5. Trafikutsatta bostäder. Andel barn (procent) som bor i en bostad med något fönster i trafikutsattläge eller har sovrumsfönster som vetter mot större gata eller trafikled. Jämförelse mellan Stockholms län och landet som helhet.

 

Stockholms län

Hela landet

Bostadsfönster

Flerbostadshus

20

24

Småhus

7,0

12

Total

14

15,0

Barnets sovrumsfönster

Flerbostadshus

8,0

11

Småhus

2,2

3,9

Total

5,5

5,9

 

Resultaten visar också att andelen barn som bor i bostäder med fönster som vetter mot en större gata eller trafikled varierar kraftigt mellan länets kommuner. Vanligast förekommande är bostadsfönster mot större gata/trafikled i Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg, medan Ekerö, Vallentuna och Österåker har lägst andel boende med fönster mot större trafikerad gata eller trafikled (Karta 5.1.).

Besvär av utomhusluften

Andelen 12-åringar som upplever obehagliga lukter av bilavgaser flera gånger i veckan är mer än dubbelt så hög bland dem som bor i en bostad med fönster mot större gata eller trafikled, än bland dem som inte har fönster mot större gata, se tabell 5.4.

Luftföroreningar, tabell 6. Besvär av avgaser och bostadens läge
Andel (procent) Vårdnadshavare och barn i Stockholms län som uppger att de har besvär av bilavgaser i och i närheten av bostaden, uppdelat på om bostaden har fönster mot större gata/trafikled eller ej.

 

Ja, minst en gång i veckan

Ja, men mer sällan

Nej, aldrig

Inget fönster mot större gata/trafikled

6

22

72

Bostadsfönster mot större gata/trafikled

14

24

62

 

Riskbedömning

Även de relativt låga nivåer av luftföroreningar som förekommer i Sverige, ger sannolikt upphov till sänkt lungfunktion hos hundratals av landets ungdomar i varje årskull. Även ett flertal andra sjukdomar och hälsoeffekter är bevisat kopplade till luftföroreningar. De befolkningsstudier som genomförts har inte kunnat visa någon tröskeleffekt, vilket innebär att det inte finns någon lägre gräns under vilken luftföroreningar inte riskerar att orsaka skada. I Sverige är det framför allt inandningsbara partiklar, kväveoxider, marknära ozon samt vissa organiska kolväten som bidrar till olika hälsoproblem (Folkhälsomyndigheten/ IMM, 2021).

Sveriges ändrade riktvärden för omgivningsbuller i anslutning till bostäder, där tidigare tillåtna bullernivåer från väg- och flygtrafik har höjts, innebär att även halterna av bostadsnära luftföroreningar lär öka, eftersom det blivit möjligt att bygga bostäder i anslutning till högtrafikerade vägar. Detta medför en risk att barn i högre grad än tidigare kommer att utsättas för förhöjda luftföroreningshalter från främst vägtrafik i såväl bostads- som skol- och förskolemiljöer. För mer information om riktvärden för buller, läs kapitlet om buller.

Bedömningen av effekter på barn är inte helt säkerställd, eftersom de flesta studier genomförts på vuxna. Vi vet däremot att barn som grupp är mer känsliga för luftföroreningar på grund av sin högre metabolism och att de ännu inte är färdigutvecklade. Enligt tidigare beräkningar bor halva befolkningen i Sverige i områden med bakgrundsnivåer över WHO:s rekommenderade värde på 10 µg/m3 PM2,5. Tätbebyggda områden innebär högre halter av föroreningar. Enligt Naturvårdsverket har den tidigare trenden av minskade föroreningshalter avstannat på senare tid. Flera kommuner klarar inte de lagstiftade miljökvalitetsnormerna för olika luftföroreningar, framförallt på grund av den ökande trafikmängden. Miljökvalitetsnormerna (MKN) utgör kompromisser mellan vad som bedöms som önskvärt, baserat på hälsostudier utifrån vad som är praktiskt och ekonomiskt genomförbart och innebär därför inte alltid ett fullgott skydd mot allvarliga hälsoeffekter. WHO:s rekommendationer utgår däremot från rent hälsobaserade riktvärden som medlemsländerna bör följa för att skydda befolkningen. De svenska halterna anges som mål i miljökvalitetsmålet Frisk luft och är i flera fall jämförbara med WHO:s rekommendationer. Institutet för miljömedicin (IMM) har också angett rekommenderade gränsnivåer som inte bör överstigas, baserade på liknande utgångspunkter.

Senast ändrad 2021-12-16