Exponering för olika ämnen i inomhusmiljön

Emissioner från byggnadsmaterial

Problem med inomhusmiljön från fukt och mögel har varit känt länge men aktualiserades igen på 1950–1970-talen då man byggde många så kallade risk-konstruktioner för fukt. Traditionellt fuktskydd fick en underordnad betydelse då kemiskt skydd blev ett vanligt sätt att förhindra fuktberoende växt av rötskadesvamp och mögel. Förutom klorfenoler i träskydd infördes samtidigt en rad nya produkter och byggmaterial som också påverkade luftkvalitén, genom till exempel emissioner från lim och plastmattor samt höga halter av formaldehyd från spånskivor.

I Sverige har olika klorfenoler som pentaklorfenol använts i stor utsträckning som biocid i målarfärger för inomhusbruk och träimpregnering bl.a. för trä som använts i byggkonstruktioner i hus byggda mellan 1955 och 1978. När klorfenoler utsätts för fukt kan de bilda så kallade kloranisoler som avger en mögelliknande lukt. (Miljöhälsorapport 2017).

Andra vanligt förekommande ämnen i inomhusmiljön är så kallade Volatile Organic Compounds (VOC), flyktiga kemiska ämnen som är vanligast förekommande i nybyggda bostäder. VOC härrör huvudsakligen från olika inrednings- och byggnadsmaterial, men kan även emitteras från konsumentprodukter (Miljöhälsorapport 2017).

Fukt, mögel och kvalster

Fukt kan byggas in i hus från början, orsakas av vattenläckage eller tränga in genom husets grund och klimatskal ovan mark. Fukt produceras även inomhus, exempelvis av människor, djur och växter samt vid aktiviteter som matlagning, dusch och tvätt. Stor fuktproduktion i kombination med liten luftomsättning leder till hög luftfuktighet. I allmänhet är bostadens inre ytor relativt varma och torra men ibland kan fuktig inomhusluft nå ut i konstruktionen och kondensera mot kallare ytor. Sådana fuktskador är oftast dolda. Konstruktionen kan utsättas för fukt även på andra sätt vilket kan leda till att mögel växer till och byggnadsmaterial förändras. Ibland orsakar detta också lukt. Om byggnaden är dåligt isolerad och ventilerad kan fukt kondensera direkt på husets innerväggar och fönster. Eftersom vårt klimat förväntas bli varmare och fuktigare kommer fukt sannolikt bli en allt vanligare orsak till skador i byggnader och en dålig inomhusmiljö.

Rapportering av synlig fuktskada, mögellukt och synlig mögelväxt används sedan länge som indikatorer för exponering för fukt och mögel. Mögelliknande lukt behöver inte nödvändigtvis alltid betyda att huset har problem med fukt och mögel eftersom gamla rötskyddsmedel med klorfenoler också kan avge en mögellukt. Det är heller inte all mögelväxt som luktar, detta hänger samman med materialet som möglet växer på men också med vilken typ av mikrober som växer till, se tabell 3.  aaa

Inomhusmiljö, tabell 3. Bostäder med fukt och mögel och byggnadsår. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger fukt och mögel respektive dålig luftkvalitet i bostaden, uppdelat på byggnadsår. 

Kvalster är vanligt förekommande i inomhusmiljöer. Förekomst av kvalster kopplas till utrymmen i fuktiga hus där det också finns tillgång till hudepitel och värme, främst sängen.

Radon i inomhusmiljön

Radon är en gas som finns i mark, vatten och luft. Radon förekommer i alla stenbaserade byggnadsmaterial. Framförallt så kallad blåbetong, baserad på alunskiffer som är vanlig i hus byggda mellan 1920 och 1975, har höga halter av radon. I vissa områden i Stockholms län är markstrålningen av radon väldigt hög och kan medföra inomhushalter över rekommenderade nivåer. Stockholms kommunala dricksvatten har låga radonhalter, men boende med vatten från egen brunn bör göra radonmätningar för att kontrollera radonhalten. För mer information se Länsstyrelsens rapport om radon under länkar. Radon i bostäder orsakar enligt befolkningsstudier cirka 500 fall av lungcancer per år i landet. Risken ökar med tobaksrökning men omkring 10 procent av fallen har aldrig rökt.

Luftföroreningar

Byggnadens läge har stor betydelse för hur mycket vi exponeras för luftföroreningar. I en bostad eller skola nära gator med mycket trafik blir halten av luftföroreningar hög även inomhus. Förorenad luft med höga halter av hälsoskadliga partiklar och gasformiga ämnen kan komma in i byggnader genom ventilationen i särskilt utsatta lägen, exempelvis nära tung trafik, se figur 4 som visar upplevd luftkvalitet i förhållande till trafik. Höga halter av luftföroreningar inomhus beror framförallt på egen förbränning, såsom tobaksrökning, matlagning, levande ljus, rökelse och vedeldning.

Inomhusmiljö, figur 4. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som upplever luftkvaliteten som dålig eller mycket dålig i eller utanför bostaden, uppdelat på boendeform respektive bostadens läge i förhållande till trafik.

Termiskt inomhusklimat

Även temperatur och luftfuktighet inomhus är av betydelse för välbefinnande och hälsa. Särskilt känsliga grupper kan påverkas negativt av såväl för kalla som för varma inomhustemperaturer. Folkhälsomyndigheten har satt riktvärden för inomhustemperatur under 18° C och över 26° C. Där det rekommenderade värdet ligger mellan 20-23° C.

Vad gäller inomhusluften är omsättning av luften central för att inte miljön skall bli för fuktig. Inomhusmiljön påverkas inte bara av den omgivande utomhusmiljön vad gäller luftföroreningar och buller. Grönska och omgivande växtlighet kan hjälpa till att reglera temperaturen inomhus och generera svalka genom skugga och genom att grönstruktur håller kvar vatten lokalt vilket minskar risken för urbana värmeöar (Läs mer under länkar och dokument, information från Boverket).