ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården

Ett forskningsprogram där vi undersöker hälsoeffekterna av olika former av skift- och nattarbete för att kunna ge råd om hur skiftscheman bäst ska utformas.

Bakgrund

Skift och nattarbete behövs inom många samhällssektorer för att upprätthålla nödvändig dygnet-runt-verksamhet och är mycket vanligt inom sjukvården. Skift- och nattarbete kan medföra flera olika negativa effekter på hälsan.

Syfte och mål

I detta forskningsprogram undersöker vi hälsoeffekterna av olika former av skift- och nattarbete för att kunna ge råd om hur skiftscheman bäst ska utformas för att minska negativa hälsoeffekter effekter.

Så arbetar vi

Information om arbetsscheman timme-för timme och dag-för-dag insamlas för alla som varit anställda i sjukvården i Region Stockholm sedan 2008. Information om olika hälsoutfall (se nedan) hämtas från nationella och regionala sjukdomsregister, och sjukdomsrisken beräknas i relation till olika former av skiftscheman.

Så används resultaten

Resultaten publiceras vetenskapligt, på seminarier och i nyhetsbrev, och vi samarbetar med Region Stockholm för att föra ut kunskaperna lokalt.

Medverkan och finansiering

Projekten bedrivs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet (KI) och Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), och finansieras genom flera olika anslag från FORTE.

Delprojekt:

1. Påverkan på graviditetsutfall

I detta projekt använder vi data om graviditetslängd från det medicinska födelseregistret och kopplar till uppgifter om skift- och nattarbete under graviditeten för sjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter. Projektet är slutfört och visade en ökad risk för tidig födsel efter omfattande nattarbete under graviditeten. Att ofta arbeta tre eller fler nätter i rad och att ha kort vila (<28 timmar) efter ett nattpass var också kopplat till för tidig födsel.

En mer utförlig sammanfattning av resultaten på svenska finns här och den vetenskapliga publikationen finns här (academic.oup.com).

Projektledare och kontaktperson

Per Gustavsson, professor och överläkare. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, och Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Region Stockholm.

Kontakt: per.gustavsson@ki.se

2. Hjärt-kärlsjukdomar och diabetes

I delprojektet om hjärt- och kärlsjukdomar undersöker vi risken att insjukna i cerebrovaskulär sjukdom (sjukdomar i hjärnans kärl, till exempel stroke), hjärtsjukdom (till exempel hjärtinfarkt) och förmaksflimmer (störningar i hjärtats rytm). Uppgifter om sjukdomsdiagnoser hämtas från nationella och regionala diagnosregister. I studien ingår sjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter. Resultaten är klara och visade att natt- och skiftarbete, och särskilt att arbeta många nätter per år (>30 nattpass per år), att ofta arbeta flera nätter i följd, eller att ofta ha kort tid för återhämtning (<28 timmar) efter nattskift är förknippat med en ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom/stroke. Att arbeta enbart natt och många nätter per år (>120 nattpass per år) var förknippat med en ökad risk för hjärtsjukdom, liksom att ofta ha kort tid för återhämtning (<11 timmar) efter eftermiddagspass för de som inte arbetar natt.

En mer utförlig sammanfattning av resultaten på svenska finns här för cerebrovaskulär sjukdom och här för hjärtsjukdom (pdf). Den vetenskapliga publikationen finns här för cerebrovaskulär sjukdom (sjweh.fi) och här för hjärtsjukdom (sjweh.fi).

Analyser pågår för att undersöka risken för typ 2-diabetes och högt blodtryck i förhållande till olika former av skift- och nattarbete.

Projektledare och kontaktperson

Carolina Bigert, överläkare vid CAMM, enheten för arbetsmedicin och forskare vid IMM, KI.

Kontakt: carolina.bigert@regionstockholm.se

3. Bröstcancer

Data om cancer hämtas från det nationella cancerregistret och cancerrisken beräknas i relation till olika former av arbetsscheman. Analyser pågår och resultaten beräknas vara klara under hösten 2022.

Projektledare och kontaktperson

Per Gustavsson, professor och överläkare. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, och Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Region Stockholm.

Kontakt: per.gustavsson@ki.se

4. Psykisk ohälsa

I delprojektet undersöker vi om arbetstider, arbetstidsmönster och olika former av skift- och nattarbete kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning. Delprojektet söker finna hur arbetsscheman kan utformas för att minimera risken för psykisk ohälsa och sjukskrivning och främja hälsa. Projektet har initierats under 2022 och resultat kommer publiceras allt eftersom.

Psykisk ohälsa (dvs. depression, ångest och utmattningssyndrom) kommer att studeras utifrån olika aspekter och data hämtas från olika register. Vi kommer bland annat undersöka användning av psykofarmaka med hjälp av data från Läkemedelsregistret, förekomst av diagnoser i primärvården relaterade till depression, ångest och utmattningssyndrom, samt sjukskrivningsdata hämtat från Försäkringskassan.

Projektledare och kontaktperson

Emma Brulin, Docent på Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Theo Bodin, Docent på Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet och verksamhetschef för Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Region Stockholm. 

Kontakt: Emma.Brulin@ki.se

Senast ändrad 2023-06-28

Publicerad: 2022-10-28