Skift- och nattarbete och för tidig födsel
En studie inom forskningsprogrammet ATOHS - Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
ATOHS är en grupp forskningsstudier som undersöker hälsoeffekter av skift- och nattarbete. Här sammanfattas resultaten som rör risken för för tidig födsel vid skift- och nattarbete under graviditet.
Studien om graviditet och nattarbete startade 2016 för att undersöka risken för negativ påverkan på graviditeten vid skift- och nattarbete och hur arbetsscheman bäst skall utformas för att minska eventuella risker. Tidigare undersökningar tyder på en ökad risk för tidig födsel bland gravida som ofta arbetat natt, men riskerna har varit svåra att bedöma eftersom studierna haft osäkra data om exakta scheman och omfattningen av nattarbetet. Denna studie genomfördes för att undersöka sambandet bland sjukvårdsanställda i Region Stockholm, där precisa uppgifter om nattarbete finns tillgängliga via personalregister.
Studien baserade sig på alla som varit anställda inom sjukvården vid Stockholms Läns Landsting (öppen och slutenvård) under hela graviditeten mellan 2008 och 2016. Personerna identifierades från personalregistret HEROMA, varifrån också uppgifter om arbetsscheman dag-för-dag inhämtades. Studien inriktades på de grupper där natt/skift-arbete är vanligt: sjuksköterskor inkluderande specialistsjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter. Alla dessa grupper benämns nedan omvårdnadspersonal. Läkare undersöktes separat då exakta uppgifter om arbetsscheman saknades för denna grupp, och resultaten för läkargruppen är ännu preliminära. Uppgifter om graviditetens längd samt moderns längd och vikt och vissa andra bakgrundsfaktorer hämtades från Medicinska födelseregistret vid Socialstyrelsen och från Statistiska Centralbyrån. Tvillingfödslar uteslöts. Risken för för tidig födsel (före fullgången vecka 37) undersöktes bland dem med olika typer av arbetsscheman, med justering för andra riskfaktorer (moderns ålder, längd, vikt, graviditetsordning, rökvanor, utbildningsnivå, födelseland och yrkesgrupp). Risken undersöktes specifikt för nattarbete under första, andra och tredje trimestern. Studien genomfördes med tillstånd från Regionala Etikkommittén i Stockholm.
I gruppen omvårdnadspersonal identifierades 4 970 graviditeter och bland läkare identifierades 1 465 graviditeter där uppgifter fanns om arbetstider under hela graviditeten. I gruppen omvårdnadspersonal hade 1 484 arbetat skift inkluderande natt, 2 580 hade arbetat både förmiddags- och eftermiddagsskift men inte nattskift, och 906 hade enbart arbetat dagtid.
Riskerna utrycks som oddskvoter, där en kvot på 1,0 betyder att det var samma risk hos dem som arbetat natt jämfört med dem som inte gjort det. Den statistiska säkerheten uttrycks genom ett konfidensintervall (KI), och om undre gränsen för konfidensintervallet är över 1,0 betyder det att överrisken är statistiskt säkerställd. Nedan presenteras resultaten först för omvårdnadspersonal och därefter för läkarna.
I gruppen omvårdnadspersonal var risken för för tidig födsel något högre (32% högre) bland dem som någon gång arbetat natt under första trimestern av graviditeten jämfört med dem som inte gjort det, oddskvot 1,32 (95 % KI 0,98–1,75), men överrisken var inte statistiskt säkerställd. En uppdelning efter hur många nattskift kvinnan arbetat under första trimestern visade en ökad risk (62 %) i den grupp som arbetat mest natt (> 25 gånger) jämfört med dem som inte arbetat natt, oddskvot 1,62 (95% KI 1,03-2,53). I grupperna som arbetat natt 1–10 gånger respektive 11–25 gånger förelåg ingen statistiskt säkerställd överrisk. Vid en analys av risken i relation till att arbeta fler nätter i rad var risken högre bland dem som arbetat tre eller fler nätter i rad mer än 8 gånger jämfört med dem som gjort detta bara 1-4 gånger. En analys av medeltalet nätter i rad stärkte bilden av att arbete många nätter i rad ökar risken för för tidig födsel. Bland dem där medeltalet nätter i rad översteg 2,5 var risken ökad, även med justering för totalt antal arbetade nätter. Det var få gravida som enbart arbetat natt och risken bland dem var inte statistiskt säkerställd, oddskvot 1,26, (95% KI 0,68-2,35). Risken för för tidig födsel var ökad bland dem som under första trimestern hade mindre än 28 timmars ledighet efter ett nattskift vid mer än 18 tillfällen, oddskvot 2,42 (95% KI 1,23–4,75).
För gruppen läkare är data ännu inte vetenskapligt granskade och därför preliminära. Bland läkarna förelåg inte någon ökad risk för för tidig födsel bland dem som arbetat natt under första trimestern jmf med dem som inte gjort det, oddskvot 0,83 (95% KI 0,42–1,63). Det fanns tecken till en ökad risk för för tidig födsel bland dem som arbetat två eller fler nätter i rad under första trimestern, oddskvot 1,98 (95% KI 0,74–5,3), men riskökningen var inte statistiskt säkerställd.
Nattarbete under andra och tredje trimestern var inte tydligt förknippad med en ökad risk, vare sig i omvårdnads- eller läkargruppen. En analys inom gruppen omvårdnadspersonal visade att det sker en omplacering till dagarbete succesivt under graviditeten, och att detta sker oftare för de kvinnor som tidigare fött barn för tidigt. Att inga tydliga risker förelåg under trimester två och tre kan sammanhänga med denna omplacering, som alltså är viktig för att förebygga negativa effekter av nattarbete vid graviditet. Att detta är viktig stärks av att det bland förstföderskor (där det alltså inte fanns information om tidigare graviditetsproblem) fanns en överrisk i samband med nattarbete både för trimester två och tre, liknande dem som vid trimester ett.
Sammantaget visar denna studie att omfattande nattarbete under graviditet, och särskilt att arbeta skift med många nätter i följd är förknippat med en ökad risk för för tidig födsel. Tid för återhämtning efter ett nattskift är viktigt.
För definitiva rekommendationer om hur skiftscheman skall utformas behöver man även ta hänsyn till andra hälsoeffekter än påverkan på graviditeten, t ex risken för sjukdomar och hälsopåverkan hos modern. Det är också angeläget att hälsokontroller vid nattarbete utnyttjas för att identifiera riskgraviditeter så att dessa kvinnor kan omplaceras tidigt.
Resultaten är vetenskapligt publicerade i International Journal of Epidemiology: Kader M, Bigert C, Andersson T, Selander J, Bodin T, Skröder H, Härmä M, Albin M, Gustavsson P. Shift and night work during pregnancy and preterm birth - a cohort study of Swedish health care employees. Int J Epidemiol. 2021 Jul 1:dyab135. doi: 10.1093/ije/dyab135. Online ahead of print. PMID: 34195832. Rapporten kan laddas ned på länken https://doi.org/10.1093/ije/dyab135
Stockholm 2021-11-29
Per Gustavsson, projektledare
Professor, överläkare
Enheten för Arbetsmedicin, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet
Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm
per.gustavsson@ki.se