Barns exponering för gröna miljöer

De flesta barn i Stockholms län har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden. Dessa ytor används dock inte i lika stor utsträckning av alla samhällsgrupper. Ökad vistelse i grönområden visar samband med mer fysisk aktivitet, bättre motorisk och kognitiv utveckling.

Inställning till naturvistelse

Människans förmåga att känna samhörighet med naturen kan variera beroende på ålder. Den är generellt hög under småbarnsåren men sjunker till sin lägsta nivå under den första halvan av tonåren, för att därefter snabbt öka upp till cirka 20-åldern och efter detta öka långsamt med åldern genom hela livet. Det talar för att vanan att vistas i naturen helst ska introduceras innan 9-års åldern och den efterföljande svackan under de tidiga tonåren.

För att små barn ska kunna komma till ett grönområde behövs det som regel att en vuxen följer med dem. Saknar barnets vårdnadshavare vana att besöka naturområden, blir bostadsnära vegetation den huvudsakliga exponeringen för grönska. Det finns studier som rapporterar att bostadsnära grönska med tillräcklig kvalitet och kvantitet effektivt kan kompensera bristen på närliggande grönområden, eftersom de erbjuder så kallad ”spontan exponering” så snart en person lämnar bostaden. Detta betyder att tillgång till bostadsnära grönska av god kvalitet är särskilt viktigt för barns framtida kontakt med naturen i områden med låg socioekonomisk status, där det är mindre sannolikt att de vuxna tar med barnen till ett grönområde.

Exponering

Hos barn och ungdomar har ökad vistelse i grönska visat samband med bland annat högre nivåer av fysisk aktivitet, förbättrad motorisk och kognitiv utveckling, samt minskade symtom från vissa kroniska tillstånd som till exempel ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). Trots många hälsofördelar verkar en del barn i Stockholms län spendera liten eller ingen tid i gröna omgivningar. Tillgången till grönområden nära bostaden kan påverka tiden som barnen spenderar i dessa områden, men är sällan den begränsande faktorn i Stockholms län. I genomsnitt var det bara 2,3 procent av vårdnadshavarna som i BMHE 19 uppgav att de inte hade tillgång till ett grönområde inom gångavstånd från sin bostad. Andelen utan grönområde på gångavstånd var högst bland låginkomsttagare i storstadskommuner (4,9 procent) och lägst bland höginkomsttagare i pendlingskommuner (0,4 procent) (figur 9).

Tillgången till ett grönområde inom gångavstånd från bostaden var associerad till både kommuntyp och inkomstnivå.Andelen åtta månader och fyra år gamla barn som enligt vårdnadshavarna besökte grönområden ofta (ofta= en till flera gånger per vecka) var i både BMHE 19 och BMHE 11 högre (90-93 procent i båda åldersgrupper) än i BMHE 03 (79-86 procent), tabell 2. och figur 9.

Grönstruktur, tabell 2. Vistelse i grönområden, förändring över tid. Andel (procent) barn som vistas i grönområden ”ofta” (≥ 1 gång/vecka) eller ”sällan/aldrig” (< 1 gång/vecka) i Stockholms län. Uppdelat på ålder och årtalen 2003, 2011 respektive 2019.

Vistas ofta i grönområde

BMHE år:

2003

2011

2019

8 månader

79,2

93

90,6

4 år

86,2

92,9

92,9

12 år

62,2

82,9

75,8

 

Grönstruktur, figur 9. Avsaknad av grönområde inom gångavstånd från bostaden.  Andel (procent) barn i Stockholms län som saknar grönområde inom gångavstånd från bostaden, uppdelat enligt kommuntyp och inkomstnivå.

Grönstruktur, figur 2.2. Avsaknad av grönområde inom gångavstånd från bostaden.  Andel (procent) barn i Stockholms län som saknar grönområde.svg

 

Motsvarande andel hos tolvåringar har i de senaste tre BMHE varit genomgående lägre än hos de yngre åldersgrupperna och har dessutom sjunkit från 83 procent i BMHE 11 till 76 procent i BMHE 19. Bland de vårdnadshavare som rapporterade att de inte hade ett grönområde inom gångavstånd var andelen barn som uppgavs besöka grönområden ofta lägre än hos gruppen som svarade att de hade tillgång till ett grönområde inom gångavstånd (figur 2.3).

Grönstruktur, figur 2.3. Besöksfrekvens i grönområden utifrån kommuntyp. Andel (procent) barn (åtta månader -tolv år), med eller utan grönområde inom gångavstånd från bostaden, som besöker ett grönområde flera gånger i veckan, flera gånger i månaden eller mer sällan. Uppdelat på kommuntyp.

Grönstruktur, figur 2.3. Besöksfrekvens i grönområden utifrån kommuntyp. Andel (procent) barn (åtta månader -tolv år), med eller utan.svg

 

Exponeringen för bostadsnära grönska var generellt högre hos de trångbodda barnen än hos de icke-trångbodda. Däremot var enligt BMHE 19, andelen trångbodda barn som ofta besökte grönområden lägre än motsvarande andel barn som inte var trångbodda i förorts- och pendlingskommunerna, men inte i storstadskommunerna (figur 1.2).

Grönstruktur, figur 1.2. Trångboddhet och tillgång till grönområden. Andel (procent) barn grupperade enligt hur ofta de besöker ett grönområde uppdelat utifrån trångboddhetskriterier.

Grönstruktur, figur 1.2. Trångboddhet och tillgång till grönområden. Andel (procent) barn grupperade enligt hur ofta de besöker ett grönområde.svg

Senast ändrad 2021-12-20

Fotograf/Illustratör: Mostphotos