Nattarbete och bröstcancer – En kohortstudie av kvinnlig sjukvårdspersonal i Stockholm

Bakgrund

I en serie av studier om hälsoeffekter av natt- och skiftarbete har vi tidigare rapporterat om effekter på graviditet och hjärtkärlsjukdomar. ATOHS-studien (Arbetstider och Hälsa i Sjukvården) baserar sig på mycket exakta uppgifter om arbetstider för sjukvårdsanställda inom Region Stockholm. Vi har nu undersökt om det finns en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som arbetat nattskift. Några tidigare studier av andra forskare har pekat på en sådan överrisk, men resultaten är inte samstämmiga och studier baserade på säkra och objektiva data om arbetstider saknas i stor utsträckning.

Metoder

Studien omfattade kvinnor i yrkesgrupper som ofta arbetat natt och som varit anställda minst ett år mellan 2008 och 2016. I studien ingick sjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter. Både sluten och öppen vård ingick. Läkare ingick inte då arbetstiderna inte registreras på samma sätt för denna grupp. Studien genomfördes med tillstånd från regionala etikkommittén i Stockholm.

Från Heromaregistret hämtades data om alla arbetspass sedan 2008. Nattarbete definierades som minst 3 timmars arbete mellan 22:00 och 06:00. Förstagångsfall av bröstcancer fram till 2016 identifierades via det nationella cancerregistret. Information om födelseland och eventuell emigration inhämtades från Statistiska centralbyrån. Att ha fött barn utgör en skyddsfaktor för uppkomst av bröstcancer, och för att justera resultaten för eventuella skillnader mellan dagtids- och nattarbetande personal inhämtades uppgifter om tidigare barnafödsel från det medicinska födelseregistret.

Resultat

Bland de 25 585 kvinnorna i kohorten hade 39 % arbetat natt under någon period. Totalt fanns 299 fall av bröstcancer, 147 inträffade före menopaus och 152 efter menopaus. Risken för bröstcancer beräknades i relation till antal år där nattarbetet förekommit. Det fanns ingen ökad risk i gruppen som någonsin arbetat natt. Bland kvinnor där nattarbete förekommit under åtta eller fler år var risken för bröstcancer på gränsen till statistiskt signifikant ökad. Vid en uppdelning i pre- respektive postmenopausal bröstcancer var risken statistiskt signifikant ökad för postmenopausal bröstcancer, men baserad på enbart fem fall.

Slutsatser

Slutsatserna från studien begränsas av en relativt kort uppföljningstid och att information om eventuellt nattarbete före 2008 saknades. Som helhet ger studien ett visst stöd för en ökad risk för postmenopausal bröstcancer efter nattarbete. WHO-organet International Agency for Research on Cancer (IARC) värderade cancerriskerna vid nattarbete 2019. Det finns djurexperimentella data som talar för att nattarbete är kopplat till en ökad cancerrisk. Epidemiologiska studier, huvudsakligen av kvinnlig sjukvårdspersonal, har i flera fall visat ett samband mellan nattarbete och bröstcancer, men stödet bedömdes som begränsat på grund av variationerna i resultat mellan olika studier.

Vår studie har för få fall för att man i nuläget skall kunna analysera vilka typer av skiftscheman som ger minst risk, och andra studier med lika detaljerade data om arbetsscheman är mycket få. En förlängd uppföljning är planerad och kommer att ge ett bättre underlag för riskvärdering.

Studien är vetenskapligt publicerad i Occupational and Environmental Medicine: Gustavsson P, Bigert C, Andersson T, Kader M, Härmä M, Selander J, Bodin T, Albin M. Night work and breast cancer risk in a cohort of female healthcare employees in Stockholm, Sweden. Occup Environ Med 2023;80:372–376. doi:10.1136/oemed-2022-108673 Länk till publikationen finns här

Per Gustavsson, projektledare Professor, överläkare Arbetsmedicinska enheten, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm e-post: per.gustavsson@ki.se