Skift- och nattarbete och cerebrovaskulär sjukdom/stroke

En studie inom forskningsprogrammet ATOHS - Arbetstider och Hälsa i Sjukvården

Bakgrund

ATOHS är en grupp forskningsstudier som undersöker hälsoeffekter av skift- och nattarbete. Här sammanfattas resultaten som rör risken för cerebrovaskulär sjukdom, dvs sjukdomar i hjärnan och hjärnans kärl (t.ex. stroke). Tidigare studier ger misstankar om en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stroke bland personer med natt- och skiftarbete eller mycket långa arbetsveckor. Det finns dock inte så mycket information om risker kopplat till olika aspekter av natt- och skiftarbete, t.ex. risk i förhållande till hur ofta eller hur många nätter i rad man har arbetat natt. Denna studie genomfördes för att undersöka risker bland sjukvårdsanställda i Region Stockholm, där precisa uppgifter om arbetstider finns tillgängliga via personalregister.

Material och metod

Studien baserade sig på alla som varit anställda inom sjukvården (öppen- och slutenvård) i Region Stockholm (f.d. Stockholms Läns Landsting) under minst ett år 2008-­2016. Personerna identifierades från personalregistret HEROMA, varifrån också uppgifter om arbetstider dag-för-dag inhämtades. Studien inriktades på de grupper där natt/skift-arbete är vanligt: sjuksköterskor inklusive specialistsjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter. Dessa grupper benämns nedan omvårdnadspersonal. För läkare saknades exakta uppgifter om arbetstider och de finns därför inte med i denna redovisning. I gruppen omvårdnadspersonal ingick totalt 30 460 personer varav 26 667 kvinnor och 3 793 män. Denna grupp bestod av 17 238 sjuksköterskor och 13 222 undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter. Uppgifter om diagnoser inhämtades via patientregister hos Socialstyrelsen och andra bakgrundsfaktorer från Statistiska Centralbyrån.

Risken att drabbas av förstagångsinsjuknande i cerebrovaskulär sjukdom undersöktes bland personer med olika typer av arbetsscheman, med justering för ålder, kön, födelseland, utbildningsnivå och yrkesgrupp. Risken beräknades baserat på exponeringen under året före insjuknandet, utom för analyser av risk i förhållande till antal år med nattarbete. Riskerna utrycks som riskkvoter där en kvot på 1,0 betyder att det var samma risk hos de som arbetat natt jämfört med de som inte gjort det. Den statistiska säkerheten uttrycks genom ett konfidensintervall (KI), och om undre gränsen är över 1,0 betyder det att en överrisk är statistiskt säkerställd. Studien genomfördes med tillstånd från Regionala Etikkommittén i Stockholm. 

Resultat

Under uppföljningsperioden (2009­-2017) hade det inträffat 223 nyinsjuknanden i cerebrovaskulär sjukdom varav 132 var insjuknanden i stroke. Bland all omvårdnadspersonal hade 1 135 personer arbetat enbart natt, 11 250 hade arbetat skift inkluderande natt, 11 192 hade arbetat både förmiddags- och eftermiddagsskift men inte nattskift, och 6 883 hade arbetat enbart dagtid.

Risken för cerebrovaskulär sjukdom var något högre bland de som under det föregående året bara hade arbetat natt eller som hade skiftarbete där nattarbete ingick, jämfört med de som bara hade arbetat dagtid, men överrisken var inte statistiskt säkerställd.  

De som hade arbetat mest natt (>30 gånger) det föregående året hade en ökad risk jämfört med de som inte hade arbetat natt (riskkvot 1.44, 95 % KI 1.04-1.99). De som ofta (>15 gånger per år) hade arbetat tre eller fler nätter i rad hade en ökad risk (riskkvot 1.69, 95 % KI 1.18-2.42) jämfört med de som inte hade arbetat natt. Risken var också ökad för de som ofta (>30 tillfällen per år) hade mindre än 28 timmars ledighet efter ett nattskift (riskkvot 1.52, 95 % KI 1.10-2.10). Personer som hade arbetat natt under många år (>5 år) hade ökad risk (riskkvot 1.87, 95 % KI 1.27-2.77) jämfört med de som inte hade arbetat natt. Det fanns en dos-respons-trend där risken ökade med antalet tillfällen med nattarbete och med antal år med nattarbete.

Risken var inte ökad för de som ofta (>10 gånger per år) hade arbetat långa arbetsveckor på 45 timmar eller mer, jämfört med de som hade arbetat 40 timmar eller mindre per vecka. Vi hade inte möjlighet att undersöka risken med ännu längre arbetsveckor eftersom få personer hade arbetat 50 timmar per vecka eller mer.

Vid analyser där vi undersökte risken enbart för stroke var resultaten liknande de för hela gruppen av cerebrovaskulär sjukdom och med en statistiskt säkerställd överrisk för de som mer än 15 gånger per år hade arbetat tre eller fler nätter i rad och för de som arbetat natt i mer än 5 år.

Sammanfattning och rekommendationer

Sammantaget visar denna studie att natt- och skiftarbete, och särskilt att arbeta många nätter per år eller flera nätter i följd, är förknippat med en ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom och stroke. Även att ha kort tid för återhämtning efter nattskift ökar risken. Effekter ses i ganska nära anslutning till exponeringen (hur personen arbetar ett år har betydelse för risken att insjukna redan nästföljande år) och många års nattarbete ger ännu högre risk. Arbetsscheman som syftar till att begränsa det totala antalet nattskift per år, undvika att arbeta flera nätter i rad och ge tid för återhämtning efter nattskift kan troligen minska risker kopplat till nattarbete.

För definitiva rekommendationer om hur skiftscheman bör utformas behöver man även ta hänsyn till andra hälsoeffekter, t.ex. risken för hjärtsjukdom, cancer, påverkan på fostret och modern vid graviditet och olyckstillbud. Det är också angeläget att medicinska kontroller vid nattarbete utnyttjas för att identifiera personer i riskgrupp så att de kan få rådgivning och vid behov omplaceras.

Publikation

Resultaten har publicerats i vetenskaplig tidskrift: Bigert C, Kader M, Andersson T, Selander J, Bodin T, Gustavsson P, Härmä M, Ljungman P, Albin M. Night and shift work and incidence of cerebrovascular disease - a prospective cohort study of healthcare employees in Stockholm. Scand J Work Environ Health. 2021 Sep 24:3986. doi: 10.5271/sjweh.3986. Online ahead of print. PMID: 34557927. Artikeln kan laddas ner på länken https://www.sjweh.fi/article/3986

Stockholm 2021-11-29

Carolina Bigert, projektledare
Medicine doktor, överläkare
Enheten för Arbetsmedicin, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet
Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm
carolina.bigert@ki.se