Fem frågor om miljö och hälsa: Så påverkas vi av luftföroreningar

Hur påverkar luftföroreningar vår hälsa, på kort och lång sikt? Vilka grupper är mest känsliga, och vad kan göras för att luften i länet ska bli renare? Olena Gruzieva, forskare på Centrum för arbets- och miljömedicin, svarar på några viktiga frågor om luftföroreningar och deras påverkan på hälsan.

Olena Gruzieva

Olena Gruzieva har en bakgrund som läkare och har disputerat inom miljömedicinsk epidemiologi med fokus på luftföroreningar och luftvägssjukdom hos barn. Idag är hon verksam som docent i epidemiologi vid Centrum för arbets- och miljömedicin och forskargruppsledare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Hur påverkar luftföroreningar vår hälsa, på kort och lång sikt?

─ Luftföroreningar bidrar till både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Studier visar att höga halter av luftföroreningar kan påverka hälsan redan efter några dygn, ibland till och med så snart som efter några timmar. Det handlar bland annat om ökade luftvägsbesvär som hosta och akuta attacker av astma. Detta ger i sin tur upphov till ökad förbrukning av medicin och leder till att fler läggs in på sjukhus. För hjärt-kärlsjukdom visar sig akuta effekter av luftföroreningar i form av sjukhusinläggningar på grund av kärlkramp/hotande hjärtinfarkt, hjärtinfarkt, och stroke. Vissa studier har också visat en ökad risk för hjärtrytmrubbning och hjärtsvikt.

Långtidseffekter uppstår efter att man har utsatts för luftföroreningar under flera år. Det kan till exempel handla om att man utvecklar astma, KOL eller lungcancer. Långvarig exponering kan också bidra till åderförfettning, eller ateroskleros, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Även negativa graviditetsutfall har kopplats till luftföroreningar. Nya forskningsresultat talar också för att luftföroreningar kan öka risken för demensutveckling och typ 2-diabetes.

Exponering under både kort och lång tid leder till ökad dödlighet. Det kan förklaras som att fler personer dör tidigare än de annars skulle ha gjort, vilket i sin tur förkortar den genomsnittliga livslängden i befolkningen.

På vilka platser i länet är invånarna mest utsatta för luftföroreningar?

─ I Stockholms län är det framförallt boende i storstads- och tätortsregionerna som exponeras för luftföroreningar, liksom de som bor invid stora trafikleder eller under inflygningen till Arlanda. Även sjöfarten är en källa till luftföroreningar.

Finns det grupper i befolkningen som är särskilt känsliga för luftföroreningar?

─ Även om luftföroreningar kan vara skadliga för alla är vissa människor mer utsatta. De med underliggande sjukdomar, exempelvis hjärt- eller lungsjukdomar, är känsligare än friska personer för luftföroreningar. Äldre människor är mer sårbara än yngre eftersom de oftare har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor och därför påverkas mer av luftföroreningar. Barn och gravida kvinnor anses extra känsliga.

Det finns flera anledningar till att barn är så känsliga. De tillbringar mer tid utomhus, rör sig mera och andas dessutom mer per kilo kroppsvikt än vuxna. Med högre luftintag och mindre kroppar absorberas luftföroreningar lättare och fastnar lättare i deras lungor. Barn har också trängre luftvägar än vuxna. Irritation från luftföroreningar som en vuxen knappt skulle märka, kan framför allt hos små barn resultera i att luftvägarna dras samman så kraftigt att de får svårt att få luft. Barn har dessutom omogna immunsystem. En annan sak att tänka på är att till skillnad från vuxna har barnen oftast inte möjlighet att välja eller påverka den omgivning där de ska vistas.

Vad kan kommuner och regionen göra för att minska riskerna och förbättra luftkvaliteten?

─ Det finns en rad olika styrmedel och åtgärder som kommuner och landsting/regioner kan tillämpa för att få renare luft i den lokala och regionala miljön. Åtgärder som kan minska utsläpp från vägtrafiken är till exempel sänkt hastighet på vissa gator, dubbdäcksförbud på viss väg, vägsträcka eller område, införande av miljözoner och trängselskatt. Sen finns andra trafikrelaterade åtgärder, som utökad kollektivtrafik, förbättrade cykel- och gångvägar och samordnade varutransporter.

Utöver att minska utsläppen bör hälsoriskerna vägas in i samhällsplaneringen, så att bostäder och skolor inte byggs för nära stora vägar.

Vilka trender ser du framåt – kommer vi att få renare luft i framtiden eller riskerar problemen att öka?

─ Trenden för luftkvaliteten i Stockholms län pekar generellt åt rätt håll, men det finns fortfarande utmaningar som kräver fortsatta insatser. EU har nyligen antagit ett nytt luftkvalitetsdirektiv som bland annat innebär skärpta gränsvärden för flera luftföroreningar, så att de bättre överensstämmer med WHO:s riktlinjer. Senast 2030 ska halterna av de luftföroreningar som omfattas ligga under de nya gränsvärden. För att nå dit krävs ytterligare minskningar av utsläpp, särskilt av kväveoxider och partiklar. Naturvårdsverkets senaste beräkningar visar att Sverige sannolikt kommer att klara målen för de flesta luftföroreningar, men inte för kväveoxid.

Foto: Most photos

Publicerad 2025-10-09