Fem frågor om miljö och hälsa: Så påverkas vi av trafikbuller

Hur påverkar trafikbuller vår hälsa? Vilka grupper är mest sårbara? Och vad kan vi göra för att minska de negativa effekterna av buller i våra städer? Charlotta Eriksson, bullerforskare på Centrum för arbets- och miljömedicin, svarar på några viktiga frågor om trafikbuller och dess hälsoeffekter.

Hur påverkar trafikbuller vår hälsa, på kort och lång sikt?

− Trafikbuller kan påverka vår hälsa på många olika sätt. Exakt hur beror på  vilken typ av ljud det handlar om, hur starkt ljudet är, hur länge det varar och när på dygnet eller i vilka situationer det uppträder. Det finns också en variation i hur känslig man är för bullret, vissa personer reagerar starkare på ljud än andra. Vanliga effekter som kan uppstå i grupper som utsätts för buller är till exempel allmän störning, det vill säga en känsla av obehag och irritation, försämrad taluppfattning och kommunikation, nedsatt koncentrationsförmåga och prestation, försämrad vila och återhämtning och sömnproblem. Alltmer forskning pekar också på att långvarig exponering för trafikbuller är en bidragande orsak till övervikt och hjärtkärlsjukdom. Kopplingarna till dessa sjukdomar tros gå via stress och sömnproblem men kanske också via mindre motivation till fysisk aktivitet, om man bor i en bullerutsatt område.

Finns det någon bullernivå som kan betraktas som "ofarlig", eller är allt trafikbuller skadligt?

− Det forskas fortfarande på vid vilka nivåer trafikbullret börjar bli skadligt. Det man kan säga idag är att vi ser störningseffekter och sömnpåverkan redan vid relativt låga bullernivåer men att det troligen krävs högre nivåer och mer långvarig exponering för de mer allvarliga hälsoeffekterna, som hjärtinfarkt och stroke. Världshälsoorganisationen, WHO, kom 2018 med rekommendationer om riktvärden för trafikbuller som är satta för att skydda befolkningens hälsa. Tyvärr tillåter vi i Sverige idag betydligt högre bullernivåer än vad WHO rekommenderar så det finns en klar risk för hälsopåverkan i befolkningen. För den enskilda individen är buller en svagare riskfaktor än till exempel livsstilsfaktorer, så som rökning eller stillasittande, men det kan ändå vara av betydelse för helheten.

Vilka grupper är mest sårbara för trafikbuller?

− Här vill jag, av flera skäl, lyfta fram framför allt barn och unga som en särskilt sårbar grupp. Barn utvecklas fortfarande, både fysiskt och mentalt, vilket gör dem mer påverkbara för buller. Små barn sover till exempel även under dagtid när bullernivåerna generellt sett är högre vilket kan påverka deras sömnkvalitet. I förskole- och skolmiljö kan buller distrahera, maskera tal och försvåra överföring av information, vilket försämrar barnens möjlighet att tillgodogöra sig ny kunskap. Bullret kan också ge upphov till stressymptom hos barnen, som trötthet, muskelspänningar och huvudvärk. Slutligen har barnen har också en betydligt sämre möjlighet än vuxna att bestämma i vilka miljöer de ska vistas. Här behöver vi vuxna ta ett större ansvar för att skydda dem från dåliga ljudmiljöer.

Andra grupper som brukar nämnas som särskilt sårbara är personer med hörselnedsättning och äldre. Dessa grupper är särskilt beroende av en god ljudmiljö för att kunna uppfatta till exempel tal, ljud från radio och TV samt varningssignaler.

Vad kan kommuner och beslutsfattare göra för att minska bullrets påverkan på invånarna?

− Det finns mycket vi kan göra. I den befintliga miljön handlar det om att förhindra uppkomsten och minska spridningen av buller. Det kan till exempel handla om att sänka hastigheter, leda om tung trafik utanför centralorten, leda trafiken i tunnlar, byta till lågbullrande asfalt eller främja användandet av lågbullrande däck. Andra alternativ kan vara att bygga bullerskydd i form av vallar eller skärmar och att använda tekniska lösningar nära bostäderna, som att glasa in balkonger eller sätta upp ljudabsorberande material.

När det ska byggas nya bostäder behöver bullerfrågan komma in tidigt i planprocessen så att bostäderna kan lokaliseras och utformas så att risken för bullerstörningar och annan hälsopåverkan blir så liten som möjligt. Att se till att bostäderna har en bullerdämpad (helst tyst) sida eller uteplats kan hjälpa till att minska besvären av trafikbuller. Att placera sovrummen åt den tystare sidan har också betydelse. Vi behöver också bli bättre på att bevara de tysta gröna platserna i staden som kan ge invånarna möjlighet till avkoppling och återhämtning från bullret.

Hur ser forskningen ut kring framtida lösningar – finns det teknik eller stadsplaneringstrender som kan göra våra städer tystare?

− Jag är övertygad om att det finns en stark innovationskraft som kan hjälpa till att skapa bättre ljudmiljöer i städerna i framtiden. Det är också något som vi har planer på att studera inom ramen för forskningsprogrammet "Stockholms Miljöhälsoprogram". Utveckling av nya effektiva lösningar kräver dock ett nära samarbete mellan forskare och samhälle och en politisk vilja att sträva efter goda ljudmiljöer.

Läs mer om buller och hur det påverkar vår hälsa på Miljöhälsaonline

Foto: Vladimir Grigorev

Publicerad 2025-03-11