Fem frågor om miljö och hälsa: Så påverkas vi i Stockholms län av klimatförändringarna

Klimatförändringarna innebär bland annat mer extrem värme, förändrad nederbörd och längre pollensäsonger – faktorer som kan få allvarliga konsekvenser för vår hälsa. Mare Löhmus Sundström, klimatforskare på Centrum för arbets- och miljömedicin, svarar på några viktiga frågor om hur ett förändrat klimat påverkar människors hälsa i Stockholms län och vad vi kan göra för att minska riskerna.

Hur påverkar värmeböljor vår hälsa – och vilka grupper i Stockholms län är mest sårbara?

− Värmeböljor är den allvarligaste klimatrelaterade hälsorisken i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys från 2024. Hälsopåverkan kan sträcka sig från trötthet och yrsel till allvarliga tillstånd som cirkulationssvikt, förvärrade kroniska sjukdomar och ökad dödlighet – särskilt vid långvarig värme. Under den extremt varma sommaren 2018 noterades cirka 700 värmerelaterade dödsfall i Sverige.

I Stockholms län förstärks värmepåverkan av tät bebyggelse och urbana värmeöar. Miljöhälsoenkäten 2023 visar att 40 % av invånarna i storstadskommuner ofta besväras av för hög inomhustemperatur på sommaren – en tydlig ökning jämfört med tidigare mätningar.

Sårbara grupper inkluderar äldre, , barn, gravida, personer med hjärt-, kärl-, njur- eller lungsjukdom, psykiskt sjuka och personer vars läkemedel påverkar kroppens värmereglering. Även låg inkomst, social isolering och dåliga bostäder ökar risken.

Med en åldrande befolkning och fler värmeepisoder väntas både sjuklighet och dödlighet öka. Vården är som mest belastad under sommaren, då personalresurser ofta är begränsade. För att minska riskerna krävs därför anpassningar vad gäller hur byggnader utformas, stadsplanering och vårdberedskap.

Kan klimatförändringarna leda till att vi får nya sjukdomar eller fler allergier i Stockholmsregionen?

− Klimatförändringarna påverkar både förekomst och spridning av infektionssjukdomar. Temperaturförändringar, nederbörd och förändrad vegetationssäsong påverkar ekosystem som är viktiga för smittspridning. Detta märks särskilt för fästingburna infektioner som borrelia och TBE, som väntas öka i både utbredning och intensitet. Mildare vintrar och längre, fuktiga somrar gynnar fästingens överlevnad och spridning norrut.

En annan risk är så kallade vibriobakterier, som växer till i Östersjön vid vattentemperaturer över 20 °C. Sådana vattentemperaturer blir allt vanligare under sommaren. Vibriobakterier kan orsaka sår- och öroninfektioner, och i sällsynta fall sepsis, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

Allergier, särskilt pollenallergi, påverkas också. I Stockholm har pollensäsongen förlängts med flera veckor. Tidigare blomning av al och björk och längre gräs- och gråbosäsong ger längre perioder av exponering, vilket försämrar symtom vid astma och allergisk rinit. Höga pollennivåer i kombination med luftföroreningar kan dessutom förstärka inflammatoriska reaktioner.

Påverkar luftkvaliteten vår hälsa mer i ett varmare klimat?

− Ja, ett varmare klimat kan förstärka de negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar, även i regioner som Stockholm där grundnivåerna generellt är goda. Flera studier visar att höga temperaturer påverkar både halterna av vissa luftföroreningar – såsom marknära ozon – och människors känslighet för dem.

I Stockholm orsakar marknära ozon i genomsnitt cirka 10 förtida dödsfall per år, men risken ökar under värmeböljor. Kombinationen av värme och luftföroreningar, särskilt ozon och partiklar (PM10 och PM2.5), ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, försämrad lungfunktion samt förvärrad astma.

Utsatta grupper är äldre, barn, gravida och personer med underliggande sjukdomar. Under pollensäsongen kan luftföroreningar förvärra allergiska besvär genom att öka pollenets allergipotens och underlätta djupare inandning av partiklar.

Hur kan översvämningar och extremväder påverka hälsan för människor i Stockholms län?

− Ett förändrat klimat innebär mer nederbörd och ökad risk för översvämningar i Stockholmsregionen. Enligt klimatscenarier kan årsmedelnederbörden öka med upp till 30 procent till år 2100, särskilt under vintern. Samtidigt väntas kraftigare skyfall bli vanligare under sommarhalvåret. I tätbebyggda områden förvärras översvämningsrisken av hårda ytor som betong och asfalt, bristande dagvattenhantering och dålig markavrinning.

Översvämningar kan orsaka både akuta och långsiktiga hälsoproblem. Direkt kan de leda till skador från ras, elolyckor och drunkning. Indirekt kan fuktskador i hem orsaka mögel, vilket ökar risken för astma, infektioner och allergier. Psykisk ohälsa som ångest och posttraumatisk stress är vanligare efter återkommande översvämningar. Skyfall i förorenade områden kan leda till att kemikalier sprids till dricks- och badvatten. I Stockholms län finns över 11 000 potentiellt förorenade områden. Dessutom kan avloppssystem svämma över vid för stor belastning, vilket ökar risken för vattenburen smitta

Klimatförändringar påverkar även jetströmmen, ett band av starka vindar i atmosfären som styr vädersystem. När jetströmmen försvagas och slingrar sig mer kan vädret ”fastna”, vilket gör att regn, torka eller värme stannar längre på en plats. Sådant långvarigt extremväder kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för hälsan, särskilt i redan utsatta områden.

Vad kan kommuner och Regionen göra för att minska hälsoriskerna – och vad kan vi som individer själva tänka på?

− Kommuner och regioner har en central roll i i klimatanpassningsarbetet för att förebygga hälsorisker kopplade till ett varmare och mer extremt klimat. Ett första steg är att integrera folkhälsoperspektivet i klimatanpassningen. Planeringen av bostäder, vård, vattenförsörjning och infrastruktur bör baseras på analyser av hur klimatförändringar kan påverka människors hälsa.

Några exempel på effektiva åtgärder:

• Ta fram av handlingsplaner för värmeböljor, med särskilt fokus på riskgrupper som äldre, kroniskt sjuka och barn.
• Bygg ut grön infrastruktur, såsom trädalléer, gröna tak och parker som minskar urbana värmeöar och förbättrar dagvattenhantering.
• Förstärk övervakning av smittspridning, exempelvis genom utökad övervakning av fästingar och vattenburna sjukdomar.
• Säkra tillgång till rent dricksvatten, särskilt vid översvämningsrisk, genom förbättrade vattenverk och bräddavloppssystem.

Vi kan också bidra och skydda oss själva på individnivå:

• Följ vädervarningar och pollenprognoser, särskilt vid astma, hjärt- eller lungsjukdom.
• Vaccinera dig mot TBE om du vistas i riskområden.
• Anpassa bostaden mot värme, till exempel genom solavskärmning, vädring nattetid och tillgång till svala utrymmen.
• Stärk dina sociala nätverk, eftersom ensamhet ökar sårbarheten vid värmeböljor och extremväder.

Klimatsmart stadsplanering, hållbara transporter och kunskapsbaserad folkhälsokommunikation är centrala pelare för att skydda människors hälsa i ett föränderligt klimat. Både samhälle och individer behöver agera utifrån tillgänglig forskning. Att vänta med att göra anpassningar riskerar att förvärra sociala och hälsomässiga ojämlikheter.

Läs mer om klimatförändringar och deras effekter på vår hälsa på Miljöhälsa online

Foto: Most Photos

Publicerad 2025-05-21