Kan hälso- och sjukvården bli en del av lösningen på klimatkrisen?

Hälso- och sjukvården bidrar idag i stor utsträckning till klimatkrisen, som är ett av århundradets största hot mot hälsan. Därför spelar den också en viktig roll i att lösa krisen. Hållbar hälso- och sjukvård handlar om att bedriva en jämlik, effektiv vård till rimliga kostnader och med minsta möjliga planetära belastning.

− Globalt så står hälso-och sjukvården för drygt 4,5 % av de samlade växthusgasutsläppen. Om det vore ett land skulle det vara det land med de femte största utsläppen. Utsläppen beräknas också öka i takt med att vi blir fler och vården samtidigt blir mer och mer avancerad.

Samtidigt är hälso- och sjukvården också bland de första som drabbas när det förändrade klimatet leder till fler sjukdomsfall?

− Ja, precis. Hälso- och sjukvården är både vad som på engelska kallas ”spoiler”, det vill säga bidrar till klimatförändringarna, och ”victim”, vilket betyder att vi drabbas av konsekvenserna. För att får en mer hållbar sjukvård behöver vi därför arbeta utifrån två olika tillvägagångssätt. Dels måste vi kraftigt minska våra egna utsläpp av växthusgaser och vår användning av miljöskadliga substanser. Samtidigt måste vi anpassa oss till nya hälsorisker såsom värmeböljor, nya sjukdomar och sjukdomsmönster och en förändrad arbetsmiljö.

Så hur skulle ett sådant arbete kunna se ut i praktiken?

− Tidigare erfarenheter har visat att det är jätteviktigt att det här arbetet sker både uppifrån och ner och nerifrån och upp. Det behöver fattas beslut på högre nivå om ramverk och strategier som omfattar fortbildning, beredskap och förutsättningar.  Hälso- och sjukvårdpersonalen måste få möjlighet att kunna jobba systematiskt för patienten framför sig och samtidigt kunna ta hänsyn till global folkhälsa och hälsa över generationer. Med nerifrån och upp menar jag här vårdpersonalens eget arbete och egna initiativ och att de tas tillvara.

Inom Englands nationella sjukvård, NHS England, genomfördes ett stort arbete för några år sen med målen att minska utsläppen av växthusgaser och bättre förstå sambanden mellan hälsa, sjukvård och klimatförändring. Kan du berätta kort om det?

− De jobbade med att minska både sina direkta och indirekta utsläpp. De direkta genom att till exempel ge bedövning intravenöst i stället för med gas och genom att minska antalet onödiga transporter. För att minska de indirekta utsläppen gjordes planer för att minimera elanvändningen, man testade återanvändningsbara arbetskläder och satsade stort på att källsortera och återanvända olika material, för att nämna några åtgärder. Det här ledde till enormt goda resultat med miljardbesparingar och en minskning av växthusgaser på 18%.

Och hur ser det ut med arbetet för en hållbar hälso- och sjukvård i Sverige?

− I Sverige beslutar varje region om sitt eget hållbarhetsarbete. Det finns ingen centralt beslutad plan för minskade växthusgasutsläpp från hälso- och sjukvården, och inte heller någon systematisk resultatuppföljning som kan värdera i vilken utsträckning det görs framsteg. Därför har i princip alla initiativ skett nerifrån och upp.

Kan du ge några exempel?

− På Helsingborgs sjukhus har narkosläkaren Peter Bentzer drivit igenom utfasning av den klimatskadliga narkosgasen Desfluran. På Örebro sjukhus har Stella Cizinsky, överläkare och kardiolog, drivit igenom hälsosam växtbaserad patientmat som första alternativ på avdelningen, vilket främst är av hälsoskäl men som även har stor betydelse för planetära gränser*. På Södersjukhuset valde ST läkaren Mira Rehal att fokusera sitt vetenskapliga arbete på hållbar hälso-och sjukvård och drev igenom byte från engång spekulum till flergångs. Bara för att bara nämna några stycken. Så det finns många fantastiska initiativ och många fantastiska individer men det behövs mer stöd och samordning uppifrån.

Att arbeta för en god hälsa och minskade hälsoklyftor i befolkningen är en central del i Region Stockholms folkhälsoarbete. På vilket sätt är det viktigt att arbete med hållbarhet inom hälso- och sjukvården för att vi ska uppnå en mer jämlik folkhälsa?

− Effekterna av klimatförändringar, som till exempel extremväder och ekosystemförändringar, slår olika i befolkningen. Socioekonomiskt svaga grupper bor och verkar oftare i områden som är mer utsatta. Detta ovanpå att de redan har en sämre hälsa och högre andel kronisk sjukdom- vilket skapar ytterligare sårbarhet för klimatrelaterade risker.  En faktor till är att de här sårbara grupperna har en sämre förmåga att anpassa sig till förändrade omständigheter, såsom möjlighet att kunna rusta sitt boende, flytta eller byta jobb.

_______________________________

* Enligt konceptet som utvecklats av en grupp forskare ledda av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center (stockholmresilience.org) finns nio kvantitativa planetära gränser inom vilka mänskligheten kan fortsätta att utvecklas och frodas på jorden i kommande generationer. Om dessa gränser överskrids ökar risken för storskaliga plötsliga eller oåterkalleliga miljöförändringar.  

Foto: Yanan Li (överst), Pia Isaksson (Caisa Laurell)

Publicerad 2024-11-05