Ny rapport om arbetsmiljö och KOL – viktigt underlag vid rådgivning och arbetsskadebedömning

En ny rapport från SBU slår fast att det finns ett tydligt samband mellan exponering för luftburna ämnen i arbetsmiljön, som damm, gaser och ångor, och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Resultaten är viktiga för bedömningar av arbetsrelaterad sjukdom och kan bidra till bättre stöd för patienter med KOL – både i primärvården, företagshälsovården och på arbets- och miljömedicinska kliniker.

I Sverige beräknas omkring 600 000 personer ha KOL och cirka 3 000 personer dör i sjukdomen varje år. Globalt sett är KOL på väg att bli den tredje vanligaste sjukdomsrelaterade dödsorsaken. Även om tobaksrökning är den vanligaste orsaken, visar rapporten att faktorer i arbetsmiljön också har ett tydligt samband med sjukdomen.

– Att arbetsmiljön kan påverka risken att utveckla KOL är ett viktigt perspektiv som ofta hamnar i skuggan av tobaksrökning. Den här rapporten visar att vi behöver ta hänsyn till både levnadsvanor och arbetsförhållanden när vi utreder KOL och den kommer blir ett viktigt underlag i de arbetsskadeutredningar vid gör vid CAMM:s Arbets- och miljömedicinska mottagning, säger Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin och sakkunnig i arbetet med rapporten.

Rätt bedömning kan påverka sjukdomens utveckling

Rapporten visar att personer som exponeras för oorganiskt, organiskt eller ospecificerat damm samt gaser och ångor i arbetet oftare har KOL. Det innebär att det är viktigt att undersöka eventuell exponering för skadliga ämnen i arbetsmiljön för de personer som utreds för sjukdomen.

– Det har stor betydelse för patienter att få rätt bedömning och råd kring hur de kan minska eller helst helt undvika att utsättas för saker som kan göra dem sjukare. De som redan har KOL bör inte jobba i dammig eller rökig arbetsmiljö eftersom det finns risk för att sjukdomen försämras. Och vid vissa exponeringar i arbetslivet får inte personer med KOL arbeta på grund av risken för försämring, säger Carolina Bigert, överläkare på CAMM:s Arbets- och miljömedicinska mottagning.

Företagshälsovård och primärvård viktiga aktörer

Rapportens resultat har betydelse för flera vårdgivare. I synnerhet företagshälsovården har en viktig roll. Dels ger de råd till patienter om fortsatt exponering men de kan i vissa fall också göra egna arbetsskadebedömningar. De ansvarar också för genomförande av medicinska kontroller vid vissa typer av exponering, till exempel kvartsdamm, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:15). Det är också viktigt att primärvården känner till att KOL kan vara arbetsrelaterat.

– Om det finns stark misstanke om att sjukdomen kan vara relaterad till arbetet bör patienten remitteras vidare. I första hand till företagshälsovård ifall företaget där patienten jobbar har tillgång till sådan, annars till en Arbets- och miljömedicinsk mottagning, säger Carolina Bigert.

Faktablad med råd om utredning

CAMM har tidigare tagit fram faktabladet ”Arbetsrelaterade luftvägssjukdomar – astma och KOL”  som riktar sig till primärvård och företagshälsovård med syftet att öka kunskapen om arbetsmiljöns betydelse för dessa sjukdomar. Faktabladet ger vägledning om primär medicinsk och arbetshygienisk utredning och råd kring när det kan bli aktuellt med arbetsbyte och när det är lämpligt att remittera till en arbetsmedicinsk klinik.

SBU:s rapport kommer också att vara ett stöd för Försäkringskassan vid bedömningar av arbetsskada.

Foto: Igor Stevanovic

Publicerad 2025-04-23