Asbestexponering i arbetsmiljön har åter hamnat i fokus. Det beror dels på att det larmas om brister i hanteringen, dels på ett nytt EU-direktiv med skärpningar av tidigare krav. Det nya asbestdirektivet implementeras nu i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och i ett nytt gränsvärde för asbest. Enligt experter kan skyddet dock fortfarande vara otillräckligt.
Under senare tid har bland annat Sveriges Radio gjort flera granskningar som visar på brister i hur asbestsanering bedrivs, i tillstånden för sanering och i utbildningen för dem som utför arbetet. I det nya EU-direktivet finns ökade krav på utbildning för asbestarbete och specifikt för de som skall riva eller sanera asbest.
– Det finns flera exempel på att det finns brister vad gäller utbildningen. Samtidigt behövs en skarpare kontroll av de firmor som utför asbestsanering. Det är avgörande för säkerheten för alla berörda att det här åtgärdas, säger Maria Albin, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet och Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
Med anledning av det nya direktivet så beslutade Arbetsmiljöverket i juli att göra regeländringar i sina föreskrifter som innebär att arbetsgivare kan behöva se över val av skyddsutrustning, att fler arbetstagare omfattas av kraven på utbildning och att fler arbetstagare behöver genomgå medicinska kontroller. De nya kraven börjar gälla i december.
En annan viktig följd av det nya direktivet är att Arbetsmiljöverket sänker gränsvärdet för asbest. Detta kommer i enlighet med direktivet att göras stegvis: I ett första steg till som högst 0,01 fibrer/ml luftoch sedan ytterligare sänkning från 2029. Det första steget innebär för Sveriges del en tiofaldig sänkning (från 0,1 fibrer/ml) och gäller från december i år.
– Den kraftiga sänkningen är välmotiverad ur hälsosynpunkt, men vi behöver gå längre. Eftersom asbest saknar en säker nivå där cancerrisken är noll bör man sträva efter den så kallade lågrisknivån – en nivå där risken bedöms vara så låg att den kan anses acceptabel. Dit når vi inte med den här sänkningen, säger Maria Albin.
Danmark införde redan 2022 ett gränsvärde på 0,003 fibrer/ml luft, baserat på riskbedömningar från bland annat det danska arbetsmiljöverket, och med samsyn mellan arbetsmarknadens parter.
– Sverige bör kunna ha samma ambitionsnivå och dra nytta av de danska erfarenheterna, säger Maria Albin.
I EU-direktivet betonas också att arbetsgivaren måste ta reda på om det finns risk för asbestexponering innan arbetet påbörjas, att arbetet måste utföras så att det dammar så lite som möjligt och halterna av asbest i luften blir så låga som möjligt. Det är viktigt att begränsa damningen i första hand, eftersom exponeringsbegränsning baserad på andningsskydd av flera skäl är mindre effektiv. I enlighet med detta är torrsanering av asbest i princip förbjuden i bland annat Storbritannien.
– Dammet måste bindas innan saneringen påbörjas. Att det är ett effektivt sätt att minska lufthalterna påtalades för flera år sedan av forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Varför kunskapen inte implementerats i svenskt regelverk är oklart, säger Pernilla Wiebert.
Maria Albin och Pernilla Wiebert vill också lyfta ytterligare en utmaning med hanteringen av asbest. En vanlig orsak till att arbetare utsätts för asbestexponering utan att vara skyddade är att det saknats
– De som beställer arbetena saknar ofta själva kunskapen. Sådan oskyddad exponering kan undvikas om systematiska inventeringar görs av asbestförekomst i byggnader uppförda under de år då asbestmaterial var vanligt att använda, dvs under 1960- och 1970-talen, när en det byggdes många offentligt ägda byggnader. Säger Maria Albin.
I Storbritannien är sådan inventering obligatorisk sedan många år - och kontrolleras också av den brittiska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket.
– Ett lagkrav på en sådan inventering, eller ett frivilligt åtagande att göra detta från Sveriges kommuner och regioners (SKR) sida, skulle sannolikt avsevärt minska antalet arbetare som oskyddade utsätts för asbest och därmed också minska asbestorsakad sjukdom, säger Pernilla Wiebert.
Foto: iStock
Publicerad 2025-09-17
