Arbetstagare i metallåtervinningsindustrin kan utsättas för halter av damm och metaller som överskrider svenska gränsvärden och innebär risk för hälsan, visar en ny kartläggning inom projektet GreenMetalWaste. Analyser av blod och urin visade dessutom förhöjda nivåer av metaller som bly och kvicksilver hos vissa arbetstagare. Projektet har också identifierat flera åtgärder som kan minska riskerna, bland annat bättre ventilation, ändrade städrutiner och att andningsskydd används och används rätt.
Arbetet med att återvinna metaller är avgörande för en hållbar utveckling, men arbetsmiljön innebär ofta kontakt med damm, metaller och andra ämnen som kan skada hälsan. Trots det saknas det i dag kunskap om hur exponeringen faktiskt ser ut i svenska metallåtervinnings-företag. I projektet GreenMetalWaste. som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och fyra arbets- och miljömedicinska kliniker, har 139 arbetstagare från 13 svenska företag undersökts genom luftmätningar på arbetsplatserna samt blod- och urinprovtagning. Resultaten visar tydligt att många utsätts för nivåer som kan innebära risk för hälsan.
För att skydda arbetstagares hälsa finns gränsvärden för att begränsa luftföroreningar på arbetsplatsen, som inte får överskridas. Gränsvärden sätts genom en sammanvägd bedömning av hälsorisker och vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt att göra för att minska exponeringen.
Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats (www.av.se)
14 procent av deltagarna i studien jobbade i en miljö med lufthalter av inandningsbart damm över gränsvärdet, och för 10 deltagare (9 procent) överskreds gränsvärdet för bly i luften. Laboratorieanalyser visade att vissa arbetstagare hade förhöjda nivåer av skadliga metaller som till exempel bly och kvicksilver i blod och/eller urin. Var femte studiedeltagare hade dessutom förhöjda nivåer i blodet av mer än tio metaller samtidigt.
─ De här resultaten speglar den bild vi har fått när vi har varit ute och gjort mätningar och pratat med arbetare och chefer på företagen. Det är illa att flera var så högt exponerade att de låg över gränsvärdena. Det är också viktigt att komma ihåg att de inte är strikt hälsobaserade så målet ska vara att ligga så lågt det bara går, säger Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) som bland annat gjort mätningar i projektet.
─ De har många svårigheter att tampas med i sin arbetsmiljö. Samtidigt ser vi en potential att få bort en hel del av exponeringen med smarta tekniska lösningar och åtgärder som till exempel arbetsrotation, istället för att gå direkt på andningsskydd.
Resultaten från GreenMetalWaste visar hur viktigt det är att arbeta enligt åtgärdstrappan – Arbetsmiljöverkets prioritetsordning för hur skadlig exponering ska minskas. Grundtanken är att alltid börja där insatsen gör störst nytta: vid själva källan. I metallåtervinning innebär det först och främst att minska spridningen av damm, till exempel genom att skärma av arbetsmoment eller välja arbetssätt som gör att mindre damm bildas och sprids. Enkla förändringar av städ- och hygienrutiner kan också minska exponeringen, som att städa oftare och dammsuga och våttorka i stället för att torrsopa.
Om det inte räcker till går man vidare till tekniska lösningar. En viktig åtgärd här är att se till att både den allmänna ventilationen och den så kallade processventilationen, det lokala utsuget vid själva arbetsmomentet, fungerar som de ska. På många av de företag som undersöktes i projektet var ventilationen inte tillräcklig.
I sista hand används åtgärder som personlig skyddsutrustning och det kräver att medarbetarna har goda kunskaper i hur man använder och förvarar skyddet. Studien visade att en majoritet av arbetstagarna överhuvudtaget inte använde andningsskydd.
─ Vår studie visade att två av tre arbetstagare inte använder andningsskydd. Av den tredjedel som använde andningsskydd var det bara 9 procent som gjorde det på ett korrekt sätt – så att de faktiskt fungerade som de ska. Så här finns stor potential för förbättring, säger Karin Grahn, yrkeshygieniker på CAMM som medverkat i projektet.
─ Det finns också en föreställning om att man inte behöver andningsskydd när man arbetar utomhus, men det kan bli höga dammhalter även där, tillägger hon.
GreenMetalWaste är ett tvärvetenskapligt projekt där CAMM och tre andra arbets- och miljömedicinska kliniker samarbetar med forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Projektet undersöker exponering för metaller, hälsoeffekter och vilka riskåtgärder som används – och utvärderar vilka som fungerar bäst. Forskarna kommer också att arbeta tillsammans med företagen för att hitta lösningar för att minska exponering och risker för arbetstagarna och skapa en mer hållbar bransch.
CAMM har bidragit med metodutveckling, rekrytering av företag, dammprovtagning i fält och återkoppling av mätresultat till arbetsplatserna.
Karin Broberg, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, är ansvarig för projektet, som finansieras av FORTE – Forskningsrådet för hälsa, arbetsmiljö och välfärd, Karolinska Institutet och Europiska unionen (via partner på Lunds universitet).
Läs mer om projektet GreenMetalWaste
Publicerad 2025-12-02
