I rapporten undersöks hur minskningen av flygbuller runt Bromma flygplats under covid-19-pandemins första våg (mars-juni 2020) påverkade stockholmarnas vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa.
Under den första vågen av Covid-19-pandemin, mars-juni 2020, minskade flygtrafiken på Bromma med cirka 77 procent jämfört med samma period 2019, vilket också innebar en minskning av flygbuller i berörda områden. Detta gav oss möjlighet att undersöka samvariationen mellan minskat flygbuller och besvärsrapportering i den utsatta befolkningen.
Resultat
Resultaten visar två huvudsakliga trender. För det första att flygbuller i en normalsituation, det vill säga före covid-19-pandemin, är associerat med
flera negativa effekter på människors vardagliga aktiviteter, välmående och hälsa. För det andra visar undersökningen att förekomsten av besvär till följd av flygbuller minskade kraftigt under pandemins första våg, mars-juni 2020.
Bakgrund
Buller från transportsystemet är en vanlig och omfattande miljöexponering som riskerar att ge upphov till många negativa effekter på människors välbefinnande och hälsa. Totalt sett utsätts cirka 250 000 personer (motsvarande cirka 11 procent) av befolkningen i Stockholms län för flygbuller som överskrider Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärde (45 dB Lden). Enligt Miljöhälsorapport 2017 för Stockholms län är cirka tre procent av invånarna i länet mycket eller väldigt mycket störda av flygbuller, med högst andelar i områden nära länets två största flygplatser, Arlanda och Bromma (9–11 procent).
