- Våra ämnesområden
-
Våra projekt
- Ambient Exposomdatabas: Tillgång till Miljöexponeringsdata för Riskbedömning och Forskning
- AMOSH – Algorithmic management and organizational safety and health
- ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
- Bedömning av trafikflöden på små vägar
- Coronavirus ur ett folkhälsoperspektiv; riskfaktorer för Covid-19, immunitet och långsiktiga hälsoeffekter
- Ett hållbart arbetsliv för äldre
- Green Metal Waste
- Healthyshiftwork
- Hälsosamma omgivningsmiljöer
- iErgonomics – sakernas internet för ett hållbart arbetsliv
- Miljöhälsa på karta
- Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
- Projektarkiv
- Sexuella trakasserier inom besöksnäringen
- Sotpartiklar - exponering och hälsorisker
- Stockholms Miljöhälsoprogram – God och jämlik miljöhälsa i en hållbar stad
- Bamse-projektet
- Elevhälsoportalen
- Forskning
- Försäkringsmedicin
- Instrumentuthyrning
- JobbaFrisk
- JobbaFriskNPF
- Nyhetsbrev
- Vår verksamhet
- Våra projekt
- Projektarkiv
- Befintlig sida: Skyddsåtgärder mot Coronaviruset – grupp...
Skyddsåtgärder mot Coronaviruset – gruppintervjuer i Järva
En studie där vi intervjuat invånare som bor trångt eller i flergenerationsboende i Järvaområdet kring vilka hinder de upplevt mot att följa Folkhälsomyndighetens råd och vilka strategier som utvecklats i området för att minska smitta under coronapandemin.
Bakgrund
Covid-19 har fått en särskilt snabb utbredning i Järva och det finns också tecken som tyder på att det finns en ökad risk för en allvarlig sjukdomsutveckling. Spridningen av covid-19 i Stockholm har varit snabbare i utsatta stadsdelar och dödligheten har varit högre. I maj 2020 var andelen avlidna i förhållande till invånarantalet fortsatt högre i Rinkeby-Kista (81 per 10 000 invånare) och i Spånga-Tensta (63 per10 000 invånare) jämfört med genomsnittet i Stockholms kommun på (37 per10 000 invånare).
I dessa områden finns också en högre andel som bor trångbott. I Spånga-Kista bedömde Boverket år 2016 att 40 procent är trångbodda. Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är de områden i Sverige som har högst täthet av flergenerationsboenden. Andelen hushåll utan egen bil är högre vilket innebär att fler är beroende av allmänna kommunikationer. Andelen med kontaktyrken är också sannolikt betydligt högre än i andra områden
Det finns en kunskapslucka om de riskfaktorer som finns för covid-19 smitta vid trångboddhet och flergenerationsboende och om vilka hinder som finns mot att följa Folkhälsomyndighetens råd i områden med hög andel trångbodda. Det behövs också mer kunskap om de strategier som inte finns med bland Folkhälsomyndighetens råd som används av personer som bor trångbott för att minska covid-19 smittan.
Syfte
- Att identifiera de hinder de boende upplever mot att följa Folkhälsomyndighetens råd
- Att identifiera strategier för att minska smitta som de boende i området utvecklat/hört talas om utöver de som rekommenderats från Folkhälsomyndigheten
Hur går studien till
Datainsamlingen görs genom fokusgruppsintervjuer med boende i Järva som är trångbodda eller bor flera generationer tillsamman. Resultaten kommer att redovisas i en rapport som ska ligga till grund för en revidering av råd riktade specifikt till trångbodda familjer både inom Region Stockholm och nationellt.
Hur kan resultaten från projektet komma till nytta
Resultaten från projektet kan bidra till att:
- Skydda särskilt sårbara grupper (nyanlända, äldre, personer med underliggande sjukdom)
- Motverka mytbildning och skadliga strategier (låg tillit till myndigheter) som utvecklas när rekommendationerna från myndigheter upplevs som otydliga eller inte relevanta
- Minska samhällsspridningen av infektionen inom området och till andra områden via kontaktyrken
- Minska risken för ökad stigmatisering av redan utsatta bostadsområden
- Lika rättigheter och möjligheter gäller för alla medborgare, i detta fall rätten till relevant smittskyddsinformation
Medverkande och finansiering
Projektet leds och finansieras från CAMM, Region Stockholm, med medverkan från forskare från Karolinska Institutet.