Om buller och behov av att vara ner
Charlotta Eriksson på CAMM förklarar hur buller påverkar oss och ger tips för återhämtning i Dagens Nyheter
I DN säger Charlotta Eriksson bland annat att det är lågfrekventa ljud som buller och väldigt höga ljud, som exempelvis från flygplan vid start och landning, som får oss att reagera starkast.
– När vi utsätts för buller drar våra stressystem igång. Både det sympatiska nervsystemet och det endokrina systemet, den så kallade stressaxeln. Vid tystnad ökar i stället aktiviteten i det parasympatiska systemet och lugn- och ro- hormonerna, som gör att vi kan komma ner i varv, säger Charlotta Eriksson till DN.
Hon ger också sina två viktgaste medskick: ljudvila på dagen och att man varvar ned en timme på kvällen innan man ska sova.
– Sömnen är det viktigaste när man pratar buller. Vi måste skydda sömnen för den är länken till många andra sjukdomar, som depression, ångest, hjärt- och kärlproblematik och övervikt, säger Charlotta till DN
Vill du veta mer om buller i miljön eller på arbetet?
Senaste nyheterna
- Unik studie om stockholmares hälsa genom livet följs upp
- Vibrationsskador upptäcks ofta för sent – unga riskerar livslånga nervskador
- Ta hand om händerna när kylan kommer
- Hälsa har fått ett eget mål i regionens nya utvecklingsplan – så kan din kommun använda det
- Danska studier: trafikbuller kopplas till högre risk för depression och Parkinsons sjukdom
- Var i länet vi bor påverkar vår miljö och hälsa
- Trafikbuller bidrar till depression och demens i Europa
- Klimat, hälsa och nya datakällor i fokus på årets ISEE-konferens
- Theo Bodin på CAMM ny professor i arbets- och miljömedicin
- CAMM som resurs vid arbetsmiljökrav i offentlig upphandling i Stockholms län