Vibrationsskador upptäcks ofta för sent – unga riskerar livslånga nervskador

Åtta av tio arbetsställen som Arbetsmiljöverket granskat brast i arbetet mot vibrationsskador. Vibrationsskador kan ge bestående nerv-, kärl- och handfunktionsnedsättningar och upptäcks ofta först när det är för sent för att förhindra komplikationer. Både arbetsgivare och hälso- och sjukvården har en viktig roll i att upptäcka risker och symtom i tid.

Omkring 500 000 personer i Sverige arbetar med vibrerande handhållna maskiner under minst en fjärdedel av sin arbetstid. Det kan till exempel vara borrmaskiner, bilningsmaskiner eller vinkelslipar. Vibrationerna från dessa kan ge nervskador, karpaltunnelsyndrom och Om exponeringen fortsätter kan skadorna bli bestående. Det finns ingen behandling som läker en vibrationsskada.

Skador kan uppstå tidigt i arbetslivet

I en ny rapport berättar Arbetsmiljöverket om en ung man som började arbeta som plåtslagare direkt efter gymnasiet. Han använde borrmaskin, knackare och tigersåg under större delen av arbetsdagarna och fick inte någon riskbedömning, medicinsk kontroll eller information om vibrationer.

Redan under det första året fick han besvär i händerna. Efter 1,5 år hade han tappat känseln i händerna, var mycket fumlig och hade svårt att greppa med händerna. Han frös om händerna och behövde vantar även på sommaren och till slut slutade han på jobbet.

Undersökningen

Mellan april 2023 och december 2025 gjorde Arbetsmiljöverket 4 077 kontroller på 2 572 arbetsställen, främst inom byggbranschen. 80 procent av arbetsställena fick krav på åtgärder, sammanlagt drygt 6 000 krav. Enligt inspektörerna var de vanligaste bristerna att arbetsgivaren:

• trodde att det räckte med “bra maskiner” och inte kände till hur exponeringen ska bedömas
• inte hade gjort någon riskbedömning
• inte erbjöd medicinska kontroller, trots att de är obligatoriska vid hög exponering.

Några arbetsgivare sade upp personal och hyrde in underentreprenörer i stället för att åtgärda riskerna. Det flyttar problemet till någon annan men löser det inte.

En vibrationsskada smyger sig på

Tidiga symptom kan lätt misstas för andra tillstånd, vilket gör det viktigt att vården frågar om patientens arbetsmiljö och exponering för vibrationer.

En vibrationsskada kommer sällan direkt, och därför är det också lätt att missa de första tecknen. Händerna kan domna, sticka eller bli svagare. Man kan bli fumlig, få svårare att känna skillnad på värme och kyla eller få så kallade vita fingrar när det är kallt. Besvären går inte över när man slutar använda verktygen, och det finns ingen behandling som gör att skadan läker.

Forskning visar att nervskador orsakade av vibrationer uppstår före kärlskador, som kan visa sig som så kallade vita fingrar. Dagens insatsvärde bygger på risken för kärlskador och ger därför inte tillräckligt skydd.

Det går inte att mäta i förväg hur känslig man är. Att vara stark eller vältränad skyddar inte. Har man en sjukdom som påverkar kärl eller nerver, till exempel diabetes, eller har medfödda vita fingrar, kan risken vara större.

Ett dolt problem, även i statistiken

Vibrationsskador är den vanligaste godkända arbetssjukdomen hos Afa Försäkring. Ändå godkänns bara omkring 200 fall per år. Arbetsmiljöverket bedömer att mörkertalet är stort. En förklaring är att många inte berättar om sina besvär av rädsla för att förlora jobbet, en annan är att få går på de medicinska kontroller som skulle kunna fånga skadorna tidigt.

Vid AMM-kliniker i hela landet är vibrationsskador den största patientgruppen, med omkring 500 patienter per år. Bland patienterna finns många unga personer som utvecklat besvär tidigt i arbetslivet.