Hur påverkas vi av miljötobaksrök?
Exponering för miljötobaksrök kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos både barn och vuxna. Förutom luft- och slemhinnebesvär, ökar exponering för miljötobaksrök risken för utveckling av lungcancer och hjärtkärlsjukdom.
Vilka utsätts för miljötobaksrök?
Exponering för miljötobaksrök kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos både barn och vuxna. Förutom luft- och slemhinnebesvär, ökar exponering för miljötobaksrök risken för utveckling av lungcancer och hjärtkärlsjukdom.
Hälsoeffekter
Exponering för miljötobaksrök kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos både barn och vuxna. Direkta besvär såsom nästäppa, rinnande näsa, irriterade ögon, andnöd, pip i bröstet eller hosta kan uppkomma vid exponering för miljötobaksrök.
Hälsoeffekter hos vuxna
Miljötobaksrök kan orsaka försämrad lungfunktion och förvärra astmasymtom. Miljötobaksrök är också en riskfaktor för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) bland icke-rökare, och framför allt ökar risken för dem som har exponerats under längre tid.
Det finns ett samband mellan exponering för miljötobaksrök och olika cancertyper. För icke-rökare som bor med en dagligrökare ökar risken för att drabbas av lungcancer med 20–30 procent. Även risken för bröstcancer beräknas att öka bland icke-rökande kvinnor som exponeras för miljötobaksrök med runt 25 procent. Miljötobaksrök ökar även risken för bukspottkörtelcancer och livmoderhalscancer. Miljötobaksrök utgör en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. En metaanalys har visat att den sammanvägda risken för hjärtinfarkt hos icke-rökare ökar med 25–30 procent vid exponering för miljötobaksrök. Framför allt ökar miljötobaksrök risken för stroke och ischemisk hjärtsjukdom.
Hälsoeffekter hos foster och barn
Känsliga personer som barn bör skyddas mot miljötobaksrök. Till skillnad från vuxna kan barn ha svårt att säga ifrån till rökare och på så sätt skydda sig mot tobaksrök. Barn andas snabbare och har mindre lungor än vuxna, vilket gör att deras lungor snabbare fylls med rök. I och med att barn fortfarande växer kan exponering för tobaksrök efter födseln bromsa utvecklingen av deras lungfunktion.
Rökning under graviditeten påverkar fosterhälsa och ökar risken för hämmad tillväxt, låg födelsevikt och för tidig födsel. Även om mamman utsätts för miljötobaksrök utan att själv röka ökar risken för låg födelsevikt. Dessa hälsoeffekter är i sin tur riskfaktorer för senare sjukdom och dödlighet hos spädbarn, och för ohälsa senare i livet. Rökning under graviditeten och föräldrars rökning efter födseln ökar även risken för plötslig spädbarnsdöd. Risken för plötslig spädbarnsdöd är idag mycket låg men risken beräknas fördubblas om någon av föräldrarna röker efter barnets födsel.
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att exponering för miljötobaksrök är förknippat med försämrad lungfunktion, samt att det orsakar och/eller försämrar luftvägssjukdomar och astma hos vuxna och barn. Föräldrars rökning under graviditeten och/eller efter födseln är kopplat till lägre lungfunktion och astma hos barn, och risken är större om båda föräldrarna röker.
Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner (inklusive bronkit och lunginflammation), fler öroninflammationer och de behöver oftare sjukvård jämfört med barn som inte har exponerats.
Förslag till möjliga åtgärder
- Informera om miljötobaksrökens negativa effekter på hälsan. Till följd av regionala och sociala skillnader i både rökvanor och exponering för miljötobaksrök, kan riktade informationsinsatser vara mer effektiva än generella insatser.
- Justera tobakslagen så att fastighetsägare kan vidta åtgärder mot rökning på balkonger/altaner. En sådan justering gör det möjligt för myndigheter att ta fram en vägledning som kan förenkla för lokala tillsynsmyndigheter att ställa juridiskt hållbara krav på grannar. Det ökar möjligheten för att skapa rökfria bostadshus vid nyproduktion.
- Mer kunskap behövs om den ökade användningen av elektroniska cigaretter i Stockholms län, främst om vilka hälsoeffekter som den miljöexponeringen orsakar.