Exponering för miljötobaksrök

Rökningen i Stockholms län har minskat under lång tid, och därmed har också färre invånare utsatts för miljötobaksrök. Exponeringen är dock ojämnt fördelad i befolkningen.

Rökning i Stockholms län

Andelen dagligrökare i Stockholms län har minskat kraftigt sedan slutet av 1990-talet. Minskningen syns i miljöhälsoenkäterna, som genomförs vart fjärde år och ligger till grund för våra miljöhälsorapporter. Rökning är ungefär lika vanligt bland kvinnor som bland män.

Aktuella siffror finns i Miljöhälsorapport Stockholms län.

Exponering för miljötobaksrök

Miljötobaksrök, även kallad passiv rökning eller andrahandsrök, består av röken från den brinnande cigaretten och röken som rökaren andas ut. Den som andas in andras tobaksrök utsätts för samma typer av hälsorisker som rökaren själv, men på en lägre nivå.

I takt med att färre röker har också den dagliga exponeringen för miljötobaksrök i bostaden, på arbetet och på andra platser minskat i länet.

Skillnader mellan grupper och kommuner

Rökvanor och exponering för miljötobaksrök är ojämnt fördelade i befolkningen:

  • Utbildningsnivå. Rökning är vanligare bland personer med kortare utbildning, och det finns ett tydligt samband mellan lägre utbildningsnivå och högre exponering för miljötobaksrök. Mönstret är detsamma i hela riket.
  • Födelseland. Både andelen rökare och graden av exponering varierar med födelseland.
  • Geografi. Andelen rökare skiljer sig märkbart mellan länets kommuner.

Dessa skillnader innebär att miljötobaksrök bidrar till ojämlik hälsa i länet.

I och nära bostäder

Rökförbudet i lagen om tobak och liknande produkter omfattar inte privata bostäder eller platser som hör till bostaden, som balkonger och altaner. De miljöer där passiv rökning fortfarande är vanlig är därför i och nära bostäder.

En betydande andel av länets invånare uppger att de besväras av andras tobaksrök – både utomhus i närheten av bostaden och inomhus i den egna bostaden. Besvär är vanligare bland kvinnor än bland män.

Förslag till möjliga åtgärder

  • Informera om miljötobaksrökens hälsoeffekter. Mot bakgrund av de regionala och sociala skillnaderna i både rökvanor och exponering kan riktade informationsinsatser vara mer effektiva än generella.
  • Justera lagstiftningen så att fastighetsägare kan vidta åtgärder mot rökning på balkonger och altaner. En sådan ändring skulle göra det möjligt för myndigheter att ta fram vägledning som förenklar för lokala tillsynsmyndigheter att ställa juridiskt hållbara krav. Den skulle också öka möjligheten att skapa rökfria bostadshus vid nyproduktion

 

Läs mer om miljötobaksrök

Referenser och länkar

Agache I, Ricci-Cabello I, Canelo-Aybar C, Annesi-Maesano I, Cecchi L, Biagioni B, et al. The impact of exposure to tobacco smoke and e-cigarettes on asthma-related outcomes: systematic review informing the EAACI guidelines on environmental science for allergic diseases and asthma. Allergy. 2024;79(9):2346-65.

Anderson HR, Cook DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax. 1997;52(11):1003-9.

Chen P, Li Y, Wu D, Liu F, Cao C. Secondhand smoke exposure and the risk of chronic obstructive pulmonary disease: a systematic review and meta-analysis. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis. 2023;18:1067-76.

Senast ändrad 2026-07-17

Skribent: Anna Zettergren

Fotograf/Illustratör: Matton

Till toppen