Arbetsmiljö och jämlik hälsa

Sammanfattning

Syftet med denna underlagsrapport är att beskriva kunskapsläget vad gäller samband mellan arbetsmiljö och jämlik hälsa och att kommentera graden av kausalitet, samt att redogöra för problemets omfattning. Rapporten ska om det är möjligt ge rekommendationer om vilka områden som är strategiskt viktiga för att minska ojämlikheter i hälsa mellan olika grupper med avseende på socioekonomi och kön, och i den mån det är relevant, etnicitet.

De psykosociala arbetsförhållandena är i dag väletablerade som en betydelsefull faktor för de anställdas hälsa. Psykisk ohälsa utgör en ökande andel av sjukskrivningarna, särskilt bland kvinnor. Man har identifierat flera psykosociala faktorer, till exempel kombinationen av höga krav i arbetet och lågt beslutsutrymme, som har tydliga samband med risken att insjukna i depression, hjärtkärlsjukdom och rörelseapparatens sjukdomar. Flera av fak torerna skiljer mellan kvinnors och mäns arbete och är också ojämnt socialt fördelade. De flesta av de psykosociala arbetsfaktorerna av betydelse är vanligare i lägre socioekonomiska grupper vilket gör att en ansamling av sådana faktorer finns bland arbetstagare med kort utbildning och låg inkomst. Skadliga psykosociala arbetsförhållanden är möjliga att åtgärda
med interventionsprogram.

Ogynnsam fysisk belastning i arbetet, såsom tungt kroppsarbete, tunga lyft, obekväma arbetsställningar och ensidigt upprepade arbetsrörelser, är kända riskfaktorer för besvär i rörelseorganen, nedsatt arbetsförmåga, sjukskrivning och förtidspension (sjukersättning)1. Dessa riskfaktorer är ojämnt socialt fördelade och förekommer i betydligt högre utsträckning bland arbetare än tjänstemän, och bland arbetstagare med låg utbildningsnivå jämfört med högre sådan. Män är i högre grad än kvinnor utsatta för tunga lyft i Sverige. Däremot rapporterar fler kvinnor än män arbete i framåtböjd och vriden arbetsställning. Tungt arbete är vanligare bland utrikes födda än bland födda i Sverige. Även besvär i rörelseorganen, samt sjukskrivning och förtidspension på grund av rörelseorgansdiagnos, är vanligare bland arbetare än tjänstemän, bland arbetstagare med låg utbildningsnivå jämfört med högre sådan, samt bland kvinnor jämfört med män.

Skillnader i exponering för fysiska riskfaktorer, särskilt fysisk belastning, är den arbetsmiljöexponering som mest bidrar till sociala skillnader i hälsa. Även andra faktorer, som t.ex. buller och vibrationer, bidrar. Exponering för vibrationer från handhållna verktyg ger ett stort antal skadefall i manuella yrken, framför allt bland män. Det finns betydande problem med efterlevnaden av gällande skyddslagstiftning.

Sammantaget beräknas minst 950 dödsfall per år bero på sjukdom som orsakats av arbetet (varav cirka 600 på grund av cancer, 250 på grund av hjärtinfarkt och 100 på grund av astma/KOL). Antalet insjuknanden är betydligt högre men svårare att beräkna. Både risken för insjuknande och död till följd av exponeringar för luftföroreningar och fysikaliska faktorer i arbetet är kraftigt snedfördelade med avseende på socioekonomi. Exponering är betydligt vanligare i lägre socioekonomiska grupper med kort utbildning. De flesta av dessa exponerings faktorer är vanligare hos män hos kvinnor.

Det finns också en snedfördelning avseende etnicitet. I Stockholms län rapporterar genomgående högre andelar av män och kvinnor födda utanför Europa, jämfört med födda i Sverige, att de i arbetet utsätts för tungt arbete, job strain eller luftföroreningar. Skillnaden förklaras inte av utbildningsnivå.

Avslutningsvis formuleras förslag för att minska de av arbetsmiljön orsakade systematiska skillnaderna i hälsa avseende arbetsmiljöpolitiken, ett fokus på fysisk belastning, organisa torisk och social arbetsmiljö, samt flexibla lösningar vid behov av arbetsanpassning eller arbetsbyte.

Sammanfattning av huvudsakliga förslag till åtgärder:

1. En förstärkt arbetsmiljöövervakning.
2.  Förstärkt kunskapsförmedling, utbildning och forskning på arbetsmiljöområdet.
3. Förstärkt regelverk och tillsyn för kemiska hälsorisker.
4. Översyn av offentlig upphandling så att den inte förstärker negativa trender i arbetsmiljön.
5. Förstärkning av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna, bl.a. avseende företagshälsovård.
6. Ett fokus på fysiskt belastande arbete med främjande av fysisk träning på arbetet, reella möjligheter för karriärväxling till mindre tunga arbetsuppgifter och möjligen gränsvärden för fysiskt tungt arbete för äldre arbetstagare.
7.  Utvärdering av förändringar i pensionssystem och regelverk för sjukersättning med avseende på effekter på systematiska skillnader i hälsa.
8. Medel för systematisk avprövning av modeller för att återställa balansen mellan krav och kontroll i arbetet.
9. Satsning på ledarskapsutbildning med syfte att öka engagemang och empati samt kunskap om god arbetsmiljö.
10. Utvärdering av den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.
11. Mer flexibla lösningar vid behov av arbetsanpassning eller arbetsbyte, med utnyttjande
    av framgångsfaktorer i Arbetsgivarringarnas verksamhet, ökad kunskap hos rehabiliteringskoordinatorer om samband mellan arbete och hälsa samt hur arbetsplatsen kan involveras i rehabiliteringen, samt möjlighet att pröva arbetsskada redan vid anmälan om detta är väsentligt för rehabiliteringen.
12. Det planerade Nationella Kunskapscentret för Arbetsmiljö kan spela en viktig roll för utförandet av flera av dessa punkter, som bör utvecklas i samverkan med arbetsmarknadens parter.

Författare: Maria Albin, Per Gustavsson,
Katarina Kjellberg & Töres Theorell