Efter Webbinariet MHR2021
Under Presentationen av Miljöhälsorapport Stockholms län 2021 om barn hann vi inte besvara alla frågor direkt, i stället kan ni ta del av frågorna och våra svar här.
Byggbuller är vanligt förekommande i Stockholms län och en bullerkälla som ger upphov till alltmer störning i befolkningen. Byggbuller är dock generellt sett mer tillfälligt än trafikbuller och regleras också av andra riktvärden än trafik. Dock pågår många större bygg- och infrastrukturprojekt ibland flera år vilket skulle kunna motivera en annan reglering än vad som tillämpas idag. För att skydda människors hälsa behövs t.ex. en övergripande koordination vid större byggprojekt samt skärpt tillsyn och efterlevnad av byggherrarnas skyddsåtgärder. Som individ kan man ställa krav på god kommunikation om förekomst av störande byggbuller och på eventuella skyddsåtgärder, exempelvis reglering av tider då bullret får förekomma, tilläggsisolering i bostaden samt ev. evakuering/tillfällig bostad under de mest bullrande perioderna.
Forskning kring barns utevistelse, t.ex. i så kallade ur och skur förskolor, visar tvärtom att barn som huvudsakligen vistas utomhus i lägre grad drabbas av olika infektioner. Vid väldigt kallt väder gäller det naturligtvis att barnet är rätt klätt och som i alla sammanhang att ansvarig personal kan bedöma situationen. Kyla i sig sprider inte infektioner. Utomhusmiljöer innebär istället lägre koncentrationer av virus än vad som brukar finnas i inomhusluft där smitta sprids lättare.
Ja, instämmer. Det ställer krav på både politiker och dem som väljer in dem att dessa frågor får utrymme i både debatt och ställningstaganden.
Nej. Allmänt sett görs inga justeringar i rapporten. Variabler (såsom trångboddhet) analyseras i förhållande till enskilda faktorer (såsom vårdnadshavares födelseland) vilka kan samvariera (såsom socioekonomi).
Dessa barn är inte välstuderade. Helt korrekt att trångboddhet finns centralt i Stockholm, men den är troligen inte extrem på samma sätt som i t.ex. vissa miljonprogramsområden - där det kan bo väldigt stora hushåll i en bostad (många barn, ibland flera vuxna generationer) och det förekommer flera hushåll i en bostad.
Det kan finnas många former av kemikalier i mat, dels rester av bekämpningsmedel/pesticider i grödor, dels kadmium från gödningsmedel eller andra kemikalier från förorenade jordar och vatten, framförallt långlivade organiska ämnen som DDT, PCB och PFAS och hälsoskadliga metaller som t.ex. bly, arsenik, kvicksilver. Andra ämnen som t.ex. bisfenol A kan läcka från förpackningar till maten. En stor mängd kemikalier kan även ingå som beståndsdel i själva maten. I kött och fisk kan ämnen som djuret exponerats för genom sin föda gå över till människan. Fisk från Östersjön och vissa insjöar är exempel på mat som kan innehålla höga halter av framförallt långlivade organiska föreningar och tungmetaller och rekommenderas inte till barn och i begränsad utsträckning till vuxna av Livsmedelsverket. Det förekommer även en del exponering för kemikalier genom dricksvatten från egen brunn som inte analyserats. Här handlar det framförallt om läckage från jordbruksmark och (i framförallt borrade brunnar) radon och arsenik som berggrunden i vissa områden i Stockholms län har höga halter av.
Enkäten tar inte upp dentala produkter och vi har inte heller tittat närmare på dessa.
Se tidigare fråga. Enkäten tar framförallt upp förekomsten av kemikalier och tungmetaller i relation till frekvens av konsumtion av dessa.
Avseende UV-ljus rekommenderas i första hand åtgärder som att använda täckande kläder och vistas i skuggan mitt på dagen när solen är som starkast. Spädbarn ska inte alls vistas i solen. Solkräm kan vara ett bra komplement på de hudytor som inte täcks av kläder men bör inte vara det enda skyddet.
Samband mellan inkomst och risken att bränna sig är tyvärr inget vi tittat på i Miljöhälsorapport 2021 för Stockholms län. Rent hypotetiskt skulle en högre inkomst kunna medföra fler utlandsresor och därmed också öka risken att bränna sig i solen. Generellt har dock solvanor vid vistelse i hemlandet större betydelse för den samlade exponeringen av UV-ljus, sett över en längre tidsperiod.
Ja, astma hos små barn är vanligare, vilket beror på att det hos dem oftast handlar om förkylningar, och är virusinfektioner som är orsaken, så kallad förkylningsastma. Förkylningsastma växer ofta bort hos 2/3 av barnen men ca 1/3 har kvar sin astma. Ungefär 60-80 % av skolbarnens astma är av allergisk typ.
Det är inget vi ser som någon bra idé. Det är viktigt i både skolor och förskolor att regelbundet utföra kontroller på ventilationsutrustning, att ha en normenlig luftomsättning samt en bra städning. Det är viktigt för alla barn och särskilt för barn med allergi och astma då många allergiframkallande ämnen finns i inomhusluften och stängs ventilationen av så försämras detta.
Ja, det rekommenderas att använda flera olika skyddsåtgärder för att undvika brännskador till följd av vistelse i solljus, däribland att använda täckande kläder och solskyddsmedel på de hudområden som inte täcks av kläder.
Något fler flickor har eksem jämfört med pojkar vid 12 års ålder, vid 4 års ålder ses inga direkt skillnader i denna undersökning. Orsaken till en liten ökning hos flickor jämfört med pojkar vet man inte men det kan både vara genetiska och miljöfaktorer som spelar in. Vi vet dock att i vuxen ålder är kvinnorna klart överrepresenterade gällande främst handeksem som kan orsakas av olika exponeringar såsom våtarbeten, kemikalier mm.