Miljötobaksrök

Tobaksrök består av mer än 7 000 ämnen som vid förbränning frisätts i form av gaser eller partiklar. Några av rökens giftiga eller irriterande ämnen i gasform är kvävedioxid, kolmonoxid, ammoniak, dimetylnitrosamin, formaldehyd, cyanväte och akrolein. Exempel på ämnen i partikelform är nikotin, benspyren, fenoler och metaller. Tobaksrökning är en stark riskfaktor för många sjukdomar och ökar risken för bland annat för tidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar (inklusive KOL och lungcancer), diabetes typ 2 samt flera cancersjukdomar [1]. Globalt beräknades tobaksbruk 2019 att orsaka 15 procent av alla dödsfall [2]. Även exponering för miljötobaksrök kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos både barn och vuxna. Det kan påverka det växande fostret om mamman röker under graviditeten. Tobaksrökning har minskat över tid och Sverige tillhör idag de länder som har lägst andel rökare. Detta innebär att allt färre personer utsätts för miljötobaksrök.

Hälsoeffekter

Miljötobaksrök, som också kallas passiv rökning, består dels av röken som bildas från den brinnande cigaretten och dels av röken som rökaren andas ut. Tobaksrök innehåller en mängd olika ämnen som är hälsoskadliga för människor. Mer än 70 av dessa ämnen orsakar eller misstänks kunna orsaka cancer. Många ämnen i tobaksröken tas upp via luftvägar och slemhinnor. Ett stort antal studier visar att miljötobaksrök ökar risken för flera sjukdomar hos både barn och vuxna. Det finns ingen säker nivå av miljötobaksrökning. Som uppskattas orsaka 1,3 miljoner dödfall globalt bland icke-rökare varje år [3].

Rökning under graviditeten påverkar fosterhälsa och ökar risken för hämmad tillväxt, låg födelsevikt (under 2500 gram) och för tidig födsel [4]. Även om mamman utsätts för miljötobaksrök utan att själv röka ökar risken för låg födelsevikt. Dessa hälsoeffekter är i sin tur riskfaktorer för senare sjukdom och dödlighet hos spädbarn, och för ohälsa senare i livet. Rökning under graviditeten och föräldrars rökning efter födseln ökar även risken för plötslig spädbarnsdöd [5]. Risken för plötslig spädbarnsdöd är idag mycket låg (total 13 fall i hela Sverige 2023) [6], men risken beräknas fördubblas om någon av föräldrarna röker efter barnets födsel. Enligt beräkningar från MHE 19 orsakade miljötobaksrök något enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd, och rökning under graviditeten beräknades orsaka ungefär två procent av alla fall av låg födelsevikt i Sverige [7].

Det finns även studier som visar på samband mellan föräldrars rökning under graviditeten och/eller efter födseln med högre risk för inlärningssvårigheter och ADHD [8]. Dock är det nuvarande bevisläget oklart. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att exponering för miljötobaksrök är förknippat med försämrad lungfunktion, samt att det orsakar och/eller försämrar luftvägssjukdomar och astma hos vuxna och barn. Föräldrars rökning under graviditeten och/eller efter födseln är kopplat till lägre lungfunktion och astma hos barn, och risken är större om båda föräldrarna röker [9].

Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner (inklusive bronkit och lunginflammation), fler öroninflammationer och de behöver oftare sjukvård jämfört med barn som inte har exponerats [4,9]. Enligt beräkningar från MHE 19 om barns hälsa och miljö orsakade föräldrars rökning i bostaden ungefär 30 fall årligen av astma hos barn under fyra år, och ungefär 20 fall av öroninflammation hos barn under två år.

Även hos vuxna orsakar miljötobaksrök försämrad lungfunktion och förvärrar astmasymtom (8). Miljötobaksrök är en riskfaktor för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) bland icke-rökare, och framför allt ökar risken för dem som har exponerats under längre tid [10].

Det finns ett samband mellan exponering för miljötobaksrök och olika cancertyper. För icke-rökare som bor med en dagligrökare ökar risken för att drabbas av lungcancer med 20–30 procent [4, 11]. Även risken för bröstcancer beräknas att öka bland icke-rökande kvinnor som exponeras för miljötobaksrök med runt 25 procent [12]. Miljötobaksrök ökar även risken för bukspottkörtelcancer och livmoderhalscancer [13–15]. Miljötobaksrök utgör en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. En metaanalys har visat att den sammanvägda risken för hjärtinfarkt hos icke-rökare ökar med 25–30 procent vid exponering för miljötobaksrök [4]. Framför allt ökar miljötobaksrök risken för stroke och ischemisk hjärtsjukdom [16].

Förekomst och exponering

I Stockholms län är andelen dagligrökare 5,6 procent, vilket är en minskning från den senaste miljöhälsoenkäten för vuxna i länet, MHE 15, där andelen var 8,0 procent. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor (5,4 procent hos kvinnor och 5,7 procent hos män).

Däremot skiljer sig andelen rökare mellan utbildningsnivåer (tabell 11.1) och födelseländer (tabell 11.2). Hos personer med högskoleutbildning är andelen rökare 2,5 procent, med gymnasienivå som högsta utbildning 6,9 procent, med grundskolenivå som högsta utbildning 10,2 procent.

Det finns även skillnader i andel rökare och födelseland. För män finns den lägsta andelen rökare bland de födda i Sverige (3,9 procent). För män födda i Norden utanför Sverige är andelen 8,6 procent, och högst andel finns bland de födda utanför Norden (10 procent). Hos kvinnor finns den lägsta andelen rökare både bland de födda i Sverige och de födda utanför Europa (4,8 procent), medan andelen var högre bland de födda i Europa utanför Norden (8,5 procent) och högst i Norden utanför Sverige (10 procent).

Det finns skillnader i andelen rökare mellan länets kommuner (Karta 11.1). Lägst andel rökare finns i Danderyd (1,7 procent), Täby (2,2 procent), Nacka (3,3 procent) och Vallentuna (3,3 procent), medan den högsta andelen finns i Nynäshamn (8,4 procent), Botkyrka (8,7 procent) och Södertälje (8,8 procent). 

När rökningen minskar blir det färre i länet som utsätts för miljötobaksrök. Andelen vuxna i länet som utsätts för daglig exponering av miljötobaksrök i bostaden, på arbetet, eller på annan plats är 2,7 procent. Detta är en minskning från den senaste MHE 15, där motsvarande andel var 3,4 procent, vilken i sin tur var en stor minskning från MHE 07 där daglig exponering låg på 8.3 procent. Bland dagligrökare är andelen som utsätts miljötobaksrök högre (12 procent) än bland aldrig-rökare (2,1 procent). Även miljötobaksexponeringen skiljer sig mellan utbildningsnivåer i länet (tabell 11.3). Bland personer med högskola som högsta utbildningsnivå var andelen som utsätts för andras tobaksrök lägre än för de med gymnasieutbildning eller med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå.

På liknande vis skiljer sig andelarna mellan födelseländer. De som är födda i världen utanför Europa, och även i Europa utanför Norden, utsätts oftare för andras tobaksrök (5,8 respektive 4,4 procent), jämfört med de som är födda i Sverige, eller Norden utanför Sverige, (båda 1,8 procent). I båda grupperna syns en nedåtgående trend i exponeringen från de tidigare MHE 15 och MHE 07 (tabell 11.4).

1 juli 2019 trädde lag 2018:2088 i kraft som reglerar rökfria miljöer. Där ingår rökförbud på flera allmänna ytor inomhus och utomhus, till exempel på lekplatser, entréer till allmänna lokaler, i lokaltrafiken och på uteserveringar. Rökförbudet omfattar inte privata bostäder och tillhörande platser, som altaner och balkonger. Därför är exponering för andras rökning fortfarande vanligt i eller nära bostäder, vilket speglas i MHE 23 där en betydande andel av befolkningen har känt sig besvärade av andras tobaksrök både utomhus i närheten av sin bostad (på balkong och/eller uteplats) och även inomhus i bostaden minst en gång i veckan under de senaste tre månaderna (figur 11.2). Bland kvinnor besväras 17 procent av tobaksrök utanför bostaden och 7,9 procent i bostaden. Motsvarande siffor för män 11,8 respektive 5,3 procent (figur 11.1).

Miljötobaksrök kan orsaka besvär såsom nästäppa, rinnande näsa, irriterande ögon eller hosta. Enligt MHE 23 svarar 16 procent att de har problem med nästäppa eller rinnande näsa i rökiga miljöer, medan 9,4 procent uppger att sådana miljöer orsakar andnöd, pip i bröstet eller svår hosta. Besvären var mer frekventa för de med astma: 37 procent rapporterar problem med nästäppa eller rinnande näsa, och 33 procent svarar att de upplever problem med andnöd, pip i bröstet eller svår hosta i rökiga miljöer.

Riskbedömning

Sedan 1997 har andelen som dagligen utsätts för andras tobaksrök minskat från 20 procent till 2,7 procent. Denna positiva utveckling störs av att det finns mycket stora skillnader mellan olika områden i länet och mellan olika grupper i befolkningen. Särskilt utsatta grupper är personer födda utanför Norden samt personer med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå. Trots den positiva utvecklingen beräknas miljötobaksrök årligen bidra till cirka sju fall av hjärt- och kärlsjukdom, samt enstaka fall av lungcancer, bland icke-rökare i Stockholms läns befolkning.

Det är svårt att beräkna antalet fall av olika sjukdomar som kan tillskrivas miljötobaksrök, eftersom de fall som uppkommer vid en tidpunkt är orsakade av tidigare exponering. Beräkningarna av antal fall av lungcancer och av hjärt- och kärlsjukdom bygger på dagens exponeringssituation och avser följaktligen framtida sjuklighet. Eftersom MHE 23 endast mäter förekomsten av miljötobaksrök hos den vuxna befolkningen innehåller denna rapport inga nya siffror på hälsoeffekter hos barn, som till exempel luftvägsinfektioner, astma och plötslig spädbarnsdöd.