Allergi och sjukdomar i luftvägarna

Allergi

Allergi är en immunologisk reaktion i kroppen som orsakar besvär från olika organ såsom luftvägar, näsa, ögon, hud och mag-tarmkanal. Symtomen kan variera från lindriga till mycket svåra besvär, ibland livshotande. Allergier debuterar ofta i barndomen. Den kan göra debut i alla åldrar men kan växa bort med åren. Hälften av den vuxna befolkningen har någon form av allergi. Pollenallergi är den vanligaste allergin och den som har ökat mest under de senaste årtiondena. Klimatförändringar kan vara en förklaring till denna ökning. Andra vanliga allergier i vuxen ålder är allergi mot pälsdjur, kvalster och mögel, samt mot födoämnen och då vanligen mot skaldjur, nötter och baljväxter. Orsakerna till allergi är till viss del fortfarande okända men både ärftlighet och faktorer i miljön spelar stor roll och även samspelet mellan dessa båda.

Astma och KOL

Astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är båda folksjukdomar. Astma förekommer hos cirka tio procent och KOL hos cirka sju procent av befolkningen. Dock är underdiagnostiken stor vid KOL och endast cirka en tredjedel får en diagnos.

Astma är en kronisk luftvägsinflammation som ger varierande symtom i form av pipande och väsande andning, hosta och andnöd [1]. För många debuterar sjukdomen i barndomen, men den kan även debutera i senare åldrar. Cirka 30–40 procent lever med en okontrollerad sjukdom som kännetecknas av återkommande symtom och besvär trots ordinerad behandling [2]. Riskfaktorer för att utveckla astma är ärftlighet, fetma, allergiska näsbesvär och i vuxen ålder att du är av kvinnligt kön [3]. Andra riskfaktorer är exponeringar i miljön som exempelvis luftföroreningar, tobaksrök och dammiga miljöer som både kan förvärra och även bidra till sjukdomsutveckling. Man räknar med att cirka 10-15 procent av den astma som debuterar i vuxen ålder beror på olika exponeringar i arbetslivet.

KOL är en inflammatorisk lungsjukdom där skador i luftvägar eller lungvävnad ger så kallade trånga luftrör [4]. Detta leder till svårigheter att tömma lungorna på luft. Sjukdomen debuterar oftast i senare medelåldern. Tobaksrök är den vanligaste orsaken men över 20 procent av de som har diagnosen KOL har aldrig rökt. Även andra exponeringar kan orsaka sjukdomen såsom långvarig exponering för damm (stendamm, organiskt damm), rök och irriterande gaser i arbetsmiljön. Exempelvis beräknas 15 procent av all KOL att vara yrkesorsakad. Andra riskfaktorer är ärftliga faktorer (alfa-1-antitrypsinbrist) samt försämrad lungutveckling tidigt i livet bland annat på grund av låg födelsevikt.

Allergisnuva och vasomotorisk snuva

Både allergisnuva och vasomotorisk snuva (icke allergisk) uppstår till följd av en inflammation i näsans slemhinna. Orsaken till besvären är dock olika. Allergisnuva orsakas av en allergisk reaktion mot ämnen som pollen, pälsdjur och kvalster. Vid vasomotorisk snuva kan orsaken i stället vara damm, rökiga miljöer, parfymer, alkohol, torr luft eller temperaturväxlingar. Besvären kan vara ganska likartade så som nysningar, nästäppa och rinnsnuva, även om allergisnuva oftare är kopplat till ögonklåda. Allergisnuva är den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige med en förekomst på mellan 25–30 procent i vuxen ålder[5]. Den drabbar både barn och vuxna och många får ingen diagnos. Följden kan vara en försämrad livskvalité med påverkan på sömn, fritid och arbete. Allergisnuva är vanligt förekommande tillsammans med astma, och vice versa, samt även med andra allergiska sjukdomar och eksem.

Eksem

Eksem är en inflammatorisk hudsjukdom som beräknas att finnas hos cirka tio procent av den vuxna befolkningen. Risken för att få eksem som vuxen är större bland de som har haft det som barn. Orsaken till eksem är inte helt klarlagd men både ärftlighet och miljöfaktorer har visat sig att ha betydelse. Eksem i vuxen ålder orsakas ofta av allergiframkallande ämnen eller hudirriterande ämnen. Handeksem i vuxen ålder är ofta en följd av exponeringar i yrkeslivet, till exempel i våtarbeten eller i arbeten där nickel förekommer. Senare studier har visat på samband med andra sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och epilepsi. [6] Vuxna med eksem har oftast symtom i ansiktet, i hårbotten, på halsen och på händerna. Ibland förekommer eksemet i armveck och knäveck. De flesta har en lindrig sjukdom men som kräver behandling för att inte försämras.

Utbredning och förekomst

Allergi

Mer än hälften av  den vuxna befolkningen i Stockholms län (53 procent) rapporterar att de är allergiska eller känsliga mot något allergiframkallande ämne såsom pollen, pälsdjur eller födoämnen. Vanligast är allergi mot pollen som har ökat över tid från 30 procent år 2007, 35 procent år 2015, till 43 procent i den senaste enkäten 2023. Kvinnor rapporterar pollenallergi i något högre utsträckning än män (45 procent jämfört med 41 procent), men förekomsten har ökat hos båda könen (figur 12.1). Efter pollen är allergi mot pälsdjur vanligast (22 procent), följt av födoämnen (15 procent), mögel (14 procent) och kvalster (11 procent). Allergi mot födoämnen, mögel och kvalster är även de vanligare bland kvinnor jämfört med män, medan förekomsten av pälsdjursallergi är lika bland könen (figur 12.1). För dessa allergier ses ingen betydande ökning jämfört med 2015.

Knappt en tredjedel (29 procent) rapporterar att de har pälsdjur i bostaden, vilket är en liten ökning från 27 procent år 2015. Hund och katt är vanligast. Detta leder till att en stor del av befolkningen exponeras för allergiframkallande ämnen från pälsdjur, och riskerar allergiska besvär, eftersom dessa förs med kläder från bostäder till offentliga miljöer som skolor, arbetsplatser och affärer.

Sjukdomar i luftvägarna

Astma

Totalt rapporterar 8,4 procent av den vuxna befolkningen (18–84 år) i Stockholms län att de har astma. Förekomsten har ökat något över tid och den största ökningen syns i åldersgruppen 60–84 år (figur 12.2). Astma är något vanligare bland kvinnor (10 procent) jämfört med män (6,7 procent) och bland dem med grundskoleutbildning som högsta utbildning (9,0 procent) jämfört med högskoleutbildning (7,8 procent). Hur stor andel som har astma skiljer sig något med avseende på födelseland, där andelen är något högre hos personer födda i Sverige (8,8 procent) jämfört med övriga Europa (6,2 procent). Sett till hela landet är astma vanligast i norra Sverige (9,9 procent) jämfört med mellersta Sverige (7,9 procent) och södra Sverige (7,1 procent).

Personer med astma uppger i högre utsträckning att de har fått andningsbesvär eller svår hosta i samband med ansträngning eller av miljöexponeringar under det senaste året jämfört med personer utan astma (figur 12.3). Vanliga orsaker till symtom är fysisk ansträngning (58 procent), kyla (46 procent), dammiga miljöer (43 procent), rökiga miljöer (34 procent) och bilavgaser (33 procent). Personer med astma besväras i högre grad av andra miljöfaktorer i och utanför bostaden, som vedeldningsrök, torr luft och andras tobaksrök. Trots att rökning både kan förvärra och orsaka astma, visar resultat från MHE 23 att rökning är nästan lika vanligt bland dem med astma (9,3 procent) som bland dem utan astma (11 procent).

Bland de som har fått en astmadiagnos och rapporterar astmasymtom i samband med ansträngning eller av miljöexponeringar är användning av astmaläkemedel vanligare i de äldre åldersgrupperna. I åldersgruppen 60–84 år rapporterar 58 procent att de använder astmamedicin regelbundet och 33 procent att de använder det vid behov. Bland den yngre åldersgruppen, 18-39 år, är motsvarande siffor 32 procent respektive 39 procent. Sett till alla åldersgrupper har förekomsten av regelbunden användning ökat något från 42 procent år 2015 till 44 procent. En möjlig anledning till detta är de nya riktlinjerna från Läkemedelsverket från 2023 som rekommenderar regelbunden behandling med inhalationssteroider för alla vuxna med astma. Att nästan 70 procent i den yngre åldersgruppen som har fått en astmadiagnos och upplever symtom inte behandlar sin astma regelbundet är dock anmärkningsvärt. Här har sjukvården en viktig uppgift i att ge råd i enlighet med de nya riktlinjerna från 2023.

KOL

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos knappt två procent av befolkningen i Stockholms län och är ungefär lika vanligt hos kvinnor (2,0 procent) och män (1,6 procent), vilket är en betydlig lägre andel än vad som har rapporterats i nationella studier. Förekomsten har minskat något från 2015 då 2,6 procent av kvinnorna och 2,2 procent av männen uppgav att de hade KOL. KOL är vanligare i de äldre åldersgrupperna med en andel på 5,8 procent i åldersgruppen 60–84 år. Det finns en tydlig skillnad i förhållande till utbildningsnivå där 4,1 procent av gruppen med grundskoleutbildning som högsta utbildning har KOL, jämfört med 0,7 procent av gruppen med högskoleutbildning. Förekomsten av KOL varierar mellan kommunerna i Stockholms län. Störst är den i Norrtälje (3,2 procent), Södertälje (2,7 procent) och Sigtuna (2,6 procent), medan den är minst på Lidingö och i Nacka (1,0 procent). Sett till födelseland är KOL vanligare hos personer födda i övriga Norden (5,1 procent) jämfört med i Sverige (1,6 procent).

Rökning är den enskilt största riskfaktorn för KOL, Enbart 13 procent av dem med KOL uppger att de aldrig har rökt, jämfört med 60 procent i gruppen utan KOL (figur 12.4). Personer med KOL som röker har minskat något jämfört med 2015 men andelen är fortsatt stor. Totalt uppger 24 procent av dem med KOL att de röker dagligen, jämfört med 29 procent år 2015. Bland dem utan KOL är motsvarande siffra 5,1 procent.

Allergisnuva och näsbesvär

I den vuxna befolkningen i Stockholms län uppger 29 procent att de har allergisnuva och 19 procent vasomotorisk rinit. Det är en ökning från 24 procent respektive 14 procent år 2007. Andelen med vasomotorisk rinit är högre bland kvinnor (21 procent) jämfört med män (16 procent), medan allergisnuva är ungefär lika vanligt hos båda könen. Andelen som har allergisnuva är lägre i åldersgruppen 60–84 år (23 procent) jämfört med i åldersgrupperna 18–39 år (30 procent) och 40–59 år (32 procent) (figur 12.5). Allergisnuva är vanligare hos personer med hög utbildningsnivå där 31 procent hos dem med högskoleutbildning uppger allergisnuva, jämfört med 23 procent hos dem med grundskoleutbildning som högsta utbildning. Inga tydliga skillnader gällande utbildningsnivå syns för vasomotorisk snuva. Förekomsten av allergisnuva är också högre hos personer födda i Sverige (31 procent) jämfört med i övriga Europa (22 procent), medan det omvända gäller för vasomotorisk snuva. Till skillnad från astma är allergisnuva något vanligare i mellersta (28 procent) och södra (27 procent) Sverige, jämfört med norra Sverige (24 procent).

Vanliga faktorer som utlöser besvär från vasomotorisk rinit såsom täppt eller rinnande näsa är dammiga miljöer, kyla, starka dofter/rengöringsmedel, rökiga miljöer och bilavgaser. Både personer med allergisnuva och vasomotorisk rinit uppger i högre grad än andra att de påverkas av miljöexponeringar såsom torr luft, damm, bilavgaser och andras tobaksrök.

Hudbesvär – utbredning och fördelning

Andelen som har handeksem i Stockholms län har ökat vid de senaste två mätningarna, särskilt bland kvinnor i åldersgruppen 18–39 år (figur 12.6). I MHE 23 rapporterar 22 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp att de har handeksem, jämfört med 13 procent 2007 och 19 procent 2015. Bland männen ses också en ökning i denna åldersgrupp från 11 procent 2007 och 2015 till 15 procent 2023. I de äldre åldersgrupperna är andelen lägre, där 8,8 procent av kvinnorna och 6,3 procent av männen mellan 60–84 år rapporterar handeksem (figur 12.6). 20 procent av den vuxna befolkningen i Stockholms län rapporterar att de har haft eksem som barn, vilket är samma andel som i MHE 15.