Hållbar utveckling för en god miljörelaterad hälsa

Förenta nationerna (FN) definierar hållbar utveckling som ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” [1]. Visionen om en hållbar utveckling utgör grunden för både globala och lokala insatser för en bättre miljö. Syftet är att skapa en balans mellan ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner, där hållbarhet genomsyrar alla delar av samhällsutvecklingen.

I Sverige är de nationella miljökvalitetsmålen en central komponent i arbetet för en hållbar samhällsutveckling [2]. Målen utgör vår implementering av miljödimensionen i Agenda 2030. Miljökvalitetsmålen etablerades på 1990-talet [3] och har en tydlig vision om att lösa de stora miljöproblemen inom en generation. Den tredje strecksatsen i det så kallade generationsmålet handlar om miljörelaterad hälsa och lyfter det nära sambandet mellan miljöns kvalitet och människors välbefinnande.

Region Stockholm strävar efter att främja en god och jämlik folkhälsa i länet [4], i enlighet med den nationella folkhälsopolitiken som Sveriges riksdag antog 2018 [5]. Denna politik bygger på en logisk modell där hälsa ses som en förutsättning för hållbar utveckling. Genom att skapa en god livsmiljö i syfte att främja folkhälsan stärks den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Utifrån samma logik antog FN:s generalförsamling Resolution 76/300 i juli 2022 [6]. Den slår fast att en ren, hälsosam och hållbar miljö är en grundläggande mänsklig rättighet.

Stockholms län, med sin snabba befolkningstillväxt och intensiva nybyggnation, utgör en unik utmaning vid exploateringen av mark och vatten. Samtidigt innebär tillväxten en möjlighet att utveckla innovativa lösningar för en hållbar stadsutveckling. Fram till och med pandemin med covid-19 ansågs Stockholm vara den snabbast växande storstadsregionen i Europa [7]. Sedan pandemin har takten på befolkningsökningen minskat men den är fortfarande relativt hög. Idag bor nära 2,5 miljoner invånare i Stockholms län, och med nuvarande tillväxttakt beräknas antalet invånare vara 3 miljoner inom 50 år [8].

Länsstyrelsen följer upp utvecklingen

Stockholms län har inga egna miljökvalitetsmål utan följer de nationella. På regional nivå ansvarar Länsstyrelsen för att årligen samordna uppföljningen av dessa mål [9]. Den senaste uppföljningen från 2024 [10] visar att transportsektorns negativa klimat- och miljöpåverkan fortsatt är en av de största utmaningarna för länets miljöarbete, tillsammans med exploateringstryck, övergödning och ohållbara konsumtionsmönster.

Av de 15 miljökvalitetsmål som är relevanta för länet bedömer Länsstyrelsen att bara två, ”Bara naturlig försurning” och ”Skyddande ozonskikt”, kan nås till år 2030 med de styrmedel som idag är beslutade eller planerade. Målet säker strålmiljö är nära att nås, medan övriga miljökvalitetsmål bedöms som inte möjliga att uppnå. Mot bakgrund av utvecklingen av miljön i länet har Länsstyrelsens tagit fram ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2030 [11]. I programmet lyfter man fram fyra prioriterade områden:

• Resilienta landskap
• Transporteffektivt samhälle
• Energieffektivisering
• Resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi

Målet med åtgärdsprogrammet är att bidra till uppfyllelsen av miljömålen genom att förbättra tillståndet för miljön i länet samt att hantera de påfrestningar som ett förändrat klimat innebär. Dessutom ska miljöarbetet främja en tillväxt inom planetens gränser. För att uppnå detta vill Länsstyrelsen satsa på åtgärder som är särskilt effektiva för att bidra till många miljömål samtidigt. De framhåller också att vi måste satsa på förebyggande snarare än reaktiva åtgärder.

Planetära gränser definierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Att överskrida dessa gränser innebär stora risker för samhällen, inklusive hot mot jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Sex av nio planetära gränser har redan överskridits [12], vilket även påverkar Stockholms län med höga temperaturer [13] och låga grundvattennivåer [14].

I följande text redovisar vi nuläget för miljötillståndet i länet baserat på Länsstyrelsens uppföljning av miljömålen [10] och åtgärdsprogrammet [11]. Även om alla miljömål kan anses vara kopplade till hälsa [15], fokuserar vi särskilt på de aspekter som är direkt relevanta för folkhälsan i länet. Det innebär att vi bortser från energieffektivisering bland de fyra prioriterade områdena ovan, men inkluderar en redogörelse för säker strålmiljö som faller utanför de prioriterade områdena.

 

Resilienta landskap

Resilienta landskap är områden som har förmågan att hantera förändringar och återhämta sig från störningar. Detta innebär att landskapet kan anpassa sig till ett föränderligt klimat och effektivt hantera riskerna med klimatförändringarna, vilket bidrar till långsiktig hållbarhet och motståndskraft.

Enligt World Economic Forum [16] är förlusten av biologisk mångfald en av de allvarligaste globala riskerna i ett tioårsperspektiv, följt av klimat och extremväder. Dessa faktorer är sammanlänkade och kräver gemensamma åtgärder [17]. En rik biologisk mångfald säkerställer ekosystemtjänster som är nödvändiga för människors välbefinnande.

Stockholms län upplever en kontinuerlig förlust av biologisk mångfald [10, 11]. Den ekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen i länet har skapat behov av bostäder, transportinfrastruktur och tekniska försörjningssystem, vilket påverkar miljötillståndet. Konsekvenserna av detta inkluderar fragmentering av landskapet, minskad jordbruksmark och högre halter av främmande ämnen i vattenmiljön.

Sjöar och vattendrag påverkas av övergödning och fysisk påverkan, medan kust och skärgård lider av överfiske och utsläpp. Skogsmiljöer påverkas negativt av skogsbruk och markexploatering, och odlingslandskapet blir alltmer homogent. Enligt Länsstyrelsen är närmare nittio procent av de naturliga våtmarkerna i länet påverkade eller förstörda av ingrepp, och exploatering hotar även de våtmarker som återstår [10, 11].

För att hantera dessa utmaningar har Länsstyrelsen under 2024 beslutat om en regional handlingsplan för klimatanpassning [18]. Planen lyfter klimatrelaterade utmaningar som översvämningar, höga temperaturer och påverkan på biologisk mångfald.

Landskapets natur- och vattenmiljöer utgör en viktig grund för friluftsliv, som främjar både folkhälsa och människors förståelse för natur och miljö [19, 20]. Stockholms län har god tillgång till skyddad natur [10, 11], men dagens höga exploateringstryck riskerar att leda till en förlust av skogsområden med höga rekreationsvärden. Tätortsnära natur är särskilt viktig – både för människors möjlighet till friluftsliv och återhämtning, och för spridningen av växt- och djurarter.

Länsstyrelsen genomför sedan 2023 en handlingsplan för friluftsliv [21] som förväntas ha positiva effekter för människors välbefinnande, biologisk mångfald och kulturhistoria. I samverkan med länets kommuner kartlägger Länsstyrelsen invånarnas friluftsliv för att öka kunskapen om tillgång till friluftsområden och deras betydelse för hälsan.

Transporteffektivt samhälle

Omställningen till ett transporteffektivt samhälle är avgörande för att minska klimat- och miljöpåverkan i Stockholms län, där transportsektorn står för drygt hälften av länets växthusgasutsläpp [22]. Transporteffektivitet innebär en strukturell planering som minskar behovet av vardagsresor och prioriterar hållbara transportsätt. Att optimera godstransporter och skapa en blandning av funktioner som främjar gång och cykel kan också ge mervärden som minskad trängsel, bättre folkhälsa och färre trafikolyckor.

Många kommuner jobbar aktivt för att planera hur hus och områden byggs, så att människor blir mindre bilberoende och i stället kan resa med kollektivtrafik, gå eller cykla – i enlighet med RUFS 2050 [7, 23]. Ny bebyggelse planeras och byggs ofta med gångavstånd till en hållplats, men det byggs fortfarande också i områden med begränsad tillgång till kollektivtrafik, vilket försvårar möjligheten att uppnå miljömålen [24].

Vägtrafiken är en betydande källa till luftföroreningar, särskilt vad gäller kväveoxider och partiklar (PM10). Dessa föroreningar kan orsaka eller bidra till utvecklingen av luftvägsbesvär som astma och även till hjärt-kärlsjukdom, lungcancer och förkortad livslängd. I ett storstadslän är luftföroreningarna en av de viktigaste faktorerna för miljörelaterad ohälsa, på grund av den höga befolkningstätheten och den intensiva trafiken.

Elektrifiering och skärpta avgaskrav har minskat utsläppen av kväveoxider men för partiklar är utvecklingen mer osäker, eftersom utsläppen främst orsakas av slitage på vägbanor, däck och bromsar. Faktorer som ökad trafik, hög dubbdäcksandel och tyngre fordon gör det svårare att nå miljökvalitetsmålets målnivåer för partiklar [25].

 

Luftkvaliteten påverkas av tät bebyggelse och trafikintensiva områden. Det innebär att utformningen och placeringen av ny bebyggelse är avgörande för att undvika att bygga in problem med luftkvalitet. Kommunerna har en viktig roll för att tidigt ta hänsyn till luftkvaliteten i planeringsprocessen [24].

Tillgången till olika transportmedel varierar i länet. Skärgårdskommunerna har en hög förbrukning av båtbränsle, medan bilberoendet är stort i landsbygdskommuner. I tätorter är förutsättningarna bättre för gång- och cykeltrafik, vilket kan bidra till minskade utsläpp och en förbättrad hälsa [23]. Tack vare en hög andel kollektivtrafik och en väl utbyggd fjärrvärme har Stockholms län jämförelsevis låga utsläpp inom länets geografiska gränser. Vägtrafiken förblir dock en avgörande utmaning när det gäller att nå målen för luftkvalitet och minskade utsläpp [22].

Resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi

Inom åtgärdsområdet cirkulär ekonomi betonar Länsstyrelsen vikten av att förebyggande insatser tillser att varor och material är giftfria redan från början [10, 11]. Cirkulärt byggande är centralt för att hantera målkonflikter mellan byggande, biologisk mångfald, kulturhistoriska värden, boendemiljöer och markanvändning. Genom att ta tillvara befintlig byggnation och främja varsamma anpassningar och ändringar av dess struktur och funktion är det möjligt att minska avfall och öka resurseffektiviteten. Detta bidrar till att flera av miljömålen kan uppnås.

Stockholms län har betydande utmaningar när det gäller att uppnå en giftfri miljö och en resurseffektiv cirkulär ekonomi [10, 11]. Belastningen av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön ökar, vilket beror på faktorer som befolkningstäthet, omfattande transporter, hög konsumtionsnivå och en lång industrihistoria. Halterna av ämnen som inte bör förekomma i miljön, som PFAS och TBT, är generellt högst i länets centrala delar och sprids via användning och avfall. Vissa kemikalier har skadliga effekter på ekosystem och biologisk mångfald och kan även påverka människors hälsa negativt.

För att hantera spridningen av miljögifter anser Länsstyrelsen att det krävs utökad hälsoscreening, miljögiftsövervakning, ökad tillsyn av miljöfarlig verksamhet och en nationell databas över särskilt farliga ämnen [10, 11]. Genom sådana insatser kan länet förbättra förvaltningen av ekosystem och minska påverkan av kemikalier på både miljön och människors hälsa.

 

Säker strålmiljö

Säker strålmiljö är ett av de miljökvalitetsmål som Länsstyrelsen bedömer kan nås till 2030 [10]. De två viktigaste källorna till strålning i länet är radon och solen.

Radon utgör en betydande hälsorisk och kan orsaka lungcancer. I Stockholms län är risken med förhöjda halter av radon i inomhusluft betydande på sina håll. Det handlar om både markradon och radon som utsöndras från byggmaterial. I många skärgårdskommuner utgör förhöjda halter av radon i dricksvatten ett särskilt problem [28].

Personer som solar på solarium eller reser till solstarka länder utan tillräckligt skydd utsätter sig för stor risk att utveckla hudcancer [29]. Hudcancerfallen har ökat de senaste tio åren i Sverige och är idag den tredje vanligaste cancerformen. Den huvudsakliga orsaken är exponering för solens ultravioletta strålning [10].

Trots den negativa utvecklingen bland vuxna är Länsstyrelsen försiktigt optimistisk [10]. Det beror främst på att kommunerna övervakar skol- och förskolemiljöer för att minska riskerna med ultraviolett strålning [30]. Att skydda barn från att bränna sig är särskilt viktigt, eftersom det kan leda till hudcancer senare i livet.

Tre reflektioner

Vi avrundar detta kapitel med tre reflektioner från oss på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) kring läget för miljön i länet och hur den påverkar hälsan. Var och en av dessa reflektioner relaterar till de prioriterade åtgärdsområden som redovisas ovan.

Hållbar grönstruktur

har inte bara påverkat tillgången till grundvatten och den biologiska mångfalden. Värmen har också en direkt hälsoeffekt på oss människor, särskilt på spädbarn och äldre som har svårt att reglera sin kroppstemperatur. Det varmare klimatet påverkar även smittspridning av TBE och badsårsfeber och medför att pollensäsongen inleds allt tidigare och blir allt längre.

 

För att motverka effekterna av den globala uppvärmningen behöver vi fler träd i staden, eftersom träd har en avkylande effekt [31]. En bra början kan vara att följa tumregeln 3-30-300 [32]. Den betyder att du ska kunna se minst tre fullvuxna träd från din bostad. Ditt bostadsområde ska ha en krontäckningsgrad på minst 30 procent. Och det ska även finnas ett grönområde inom 300 meter från din bostad. CAMM planerar att undersöka vilken effekt 3-30-300-regeln har på hälsa.

Mer grönska är inte bara viktigt i bostadsområden utan även generellt. Vi ser gärna en hög krontäckningsgrad från lövträd på skolgårdar och i lekparker, eftersom det ger skydd mot värme och UV-strålning under sommarhalvåret då strålningen är som mest intensiv. Vid planering av nya träd måste också hänsyn tas till risken för ökad spridning av pollen, vilket är en möjlig och oönskad bieffekt. Observera att även gräsmattor kan ha en positiv effekt på hälsan, eftersom de, till skillnad från hårdgjorda ytor, minskar reflektionen av UV-strålning från marken [33].

Dagens lant- och skogsbruk är en starkt bidragande faktor till förlust av biologisk mångfald [34, 35]. Det främjar fragmenterade ekosystem som domineras av en art. Ett ogenomtänkt skogsbruk minskar dessutom antalet fåglar och pollinatörer, vilket får stora konsekvenser för jordbruket och människors livsvillkor [36, 37].

Hela regionens skogsmassa påverkar klimatet, lantbruket och människors hälsa. Efter utsläppet av växthusgaser är avskogningen det största bidraget till klimatförändringarna [38]. Minskningen av skogsmassa gör att den andel solstrålning som träden annars skulle ha absorberat i stället reflekteras till atmosfären, vilket bidrar till att värma upp den. Dessutom tar träd upp och lagrar stora mänger koldioxid [39]. Äldre, artrika skogar lagrar mer kol än unga nyplanterade skogar, med ekosystem som domineras av en art.

Kommunerna är stora ägare av både skogs- och jordbruksmark, som de i många fall arrenderar ut. Det är viktigt att kommunerna, i egenskap av jordägare, tar ansvar för en hållbar utveckling som främjar den biologiska mångfalden.

God livsmiljö - en helhet

I sin utvärdering av transporternas effekter på livsmiljön tar Länsstyrelsen främst upp luftkvaliteten men inte ljudmiljöns kvalitet [10, 11]. Detta trots att Världshälsoorganisationen vid upprepade tillfällen har påpekat att trafikbuller är den miljöfaktor som har störst inverkan på människors hälsa efter luftföroreningar [40, 41]. Buller kan bland annat leda till hjärt-kärlsjukdomar och förkortad livslängd.

Att en analys av ljudmiljöns kvalitet och dess betydelse för livsmiljön saknas i Länsstyrelsens utvärdering kan förklaras av att ljudmiljön endast omnämns under miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. Samtidigt har det nära besläktade ämnet ”Frisk luft” sitt eget målområde med etappmål och egna indikatorer [2]. Enligt Förordning (2004:675) om omgivningsbuller är det dessutom endast kommuner med mer än 100 000 invånare som är skyldiga att kartlägga ljudmiljöns kvalitet [42].

I Stockholms län är bara 5 av 26 kommuner därför skyldiga att kartlägga ljudmiljöns kvalitet, medan samtliga kommuner i länet i dagsläget är medlemmar i Östra Sveriges luftvårdsförbund. Det ger ett intryck av att våra nationella beslutsfattare ger låg prioritering åt ljudmiljön. Detta intryck förstärks av Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader [43], som hade det uttalade syftet att underlätta för planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer [44]. Eftersom buller och luftföroreningar har vägtrafiken som en gemensam källa medför förordningen att nya bostäder byggs i miljöer som har både höga bullernivåer och dålig luftkvalitet.

Boverkets byggregler [45] kräver dock att ljudnivåer från omgivningen är under 30 dB i bostadens sovrum, oavsett vart bostaden är placerad. Det regelverket tyder på att nationella beslutsfattare inte helt bortser från ljudmiljön, utan främst ger låg prioritet till att ställa kvalitativa krav på bostadens omgivande miljö. Detta kan till viss del bero på vilka indikatorer vi väljer för uppföljning. Etablerade indikatorer för bullerstörning kan tolkas som att de endast avser inomhusmiljön. Det gör de inte.

En omgivningsmiljö med låg kvalitet kan leda till att människor isolerar sig i sina bostäder, då de inte alls vill vistas utomhus. Det kan få negativa konsekvenser för hälsan och för den sociala samanhållningen. Forskningen behöver utveckla bättre indikatorer för uppföljning av omgivningsmiljöns kvalitet för att bättre ta hänsyn till livsmiljön som helhet.

Resurseffektivt byggande - när befolkningen börjar att minska

Världens befolkning kommer att börja minska under vår livstid. Det gör det ännu viktigare med ett cirkulärt och resurseffektivt byggande, bland annat eftersom en konsekvens av en minskad befolkning är att vi kommer behöva riva bostäder som ingen längre vill bo i.

FN:s senaste globala befolkningsprognos [46] indikerar att jordens befolkning kan växa till cirka 10 miljarder vid mitten av 2080-talet. Därefter förväntas befolkningen minska till följd av låga födelsetal. Enligt FN:s prognos har befolkningen i 68 länder redan nått sin toppnivå och börjat minska. Sverige tillhör ett av få länder i världen som FN bedömer kommer att fortsätta växa i låg takt genom detta sekel. Detta ger oss tid att förbereda oss för hur vi ska hantera en minskande befolkning.

Att behöva riva bostäder som ingen längre vill bo i på grund av en minskande befolkning är något som vi ser i Sverige redan idag. Under 2024 genomförde Sveriges Allmännytta en analys av nuläget för allmännyttans förväntade utveckling [47]. Sammanfattningsvis visar analysen att människor i stor utsträckning söker sig till storstadsområden för utbildning och arbete. Detta leder till en minskande befolkning på landsbygden. Samtidigt har vi byggt ett rekordstort antal bostäder under 2000-talet, vilket leder till att de som har råd söker sig till mer attraktiva bostadsområden och uppgraderar sitt boende. Som en följd av det lämnas bostäder i mindre attraktiva områden tomma och i vissa fall tvingas man riva dessa. Detta ger oss en fingervisning om vad som väntar oss i framtiden.

Miljöhälsa på karta - för kontinuerlig uppföljning

För att övervaka utvecklingen inom miljörelaterad hälsa i Stockholms län har forskning och beslutsfattare hittills varit helt beroende av Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät. Eftersom denna enkät bara skickas ut vart fjärde år, alternerande mellan vuxna och barn, begränsas möjligheten till kontinuerlig uppföljning. För att stärka bevakningen av miljörelaterad hälsa i Stockholms län har CAMM utvecklat en ny digital karttjänst som kompletterar miljöhälsoenkäten: Miljöhälsa på karta (www.mhpk.se), som lanserades i januari 2025 och som beskrivs lite mer ingående i kapitlet Jämlik miljöhälsa.

Arbetet med den nya tjänsten påbörjades 2022 på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm. Den drivs av CAMM, som ansvarar för implementeringen av tjänsten, och vidareutvecklas i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Syftet med tjänsten är att stötta kommunerna i länet med ett aktuellt underlag för planeringen av en hälsofrämjande miljö för länets invånare, i enlighet med miljökvalitetsmålen [2], den nationella folkhälsopolitiken [5] och FN:s Resolution 76/300 [6]. Genom Miljöhälsa på karta tar vi hänsyn till livsmiljön som helhet.

För närvarande finns information om buller, luftföroreningar och grönska i Miljöhälsa på karta. Det finns planer på att inkludera hälsorelaterad värmekartering och att representera invånarnas tillgång till promenad- och cykelvänliga områden. På längre sikt ska Miljöhälsa på karta kunna skapa underlag för modeller som kan hitta effektiva lösningar på att optimera folkhälsan i länet. I likhet med Folkhälsomyndigheten anser CAMM att folkhälsa ska ses som en drivkraft i arbetet med miljökvalitetsmålen och för en hållbar samhällsutveckling [48].