Inledning

Dagens samhälle är i ständig förändring vilket inkluderar omgivningsmiljön såväl som kunskapen om miljöns betydelse för folkhälsan. Därför är regelbundna sammanställningar av kunskapsläget, miljöexponeringar och kartläggning av miljörelaterad folkhälsa hos befolkningen viktigt när beslut ska fattas om åtgärder och prioriteringar i samhället.

Fotografi över Hantverkargatan i Stockholm med Stadshuset i bakgrunden.

Att faktorer i miljön påverkar människors hälsa har varit känt i mer än 2500 år [1-3]. Den grekiske läkaren Hippokrates (460 till 370 f. Kr.) betraktas som en av läkekonstens fäder. Enligt Hippokrates berodde sjukdomar inte enbart på övernaturliga krafter eller gudar, utan de kunde relateras till miljö och livsstil. Han betonade vikten av att studera omgivningen, klimatet, kost och levnadsvanor för att förstå patientens hälsotillstånd. Det är ett synsätt som i högsta grad gäller inom det miljömedicinska området än idag. Hippokrates syn på miljörelaterade sjukdomar kan därför ses som en tidig form av miljömedicin och epidemiologi, där han kopplade sjukdomar både till inneboende faktorer hos individen och externa i individens miljö.

En fördjupad förståelse för hur miljön påverkar folkhälsan har lett till betydande förbättringar i arbetet med att minska människors exponering för hälsofarliga miljöfaktorer

Dagens samhälle präglas av en snabb utveckling vad gäller teknik och nya material och varor. Den höga tillgängligheten och spridningen av en mängd produkter genom konsumtion, byggnation och olika verksamheter i kombination med regleringar och utfasning av äldre material och ämnen förändrar också vår exponering för miljöfaktorer. Vissa miljöexponeringar minskar medan vår exponering för andra hälsoskadliga ämnen ökar. Detta innebär komplexa utmaningar både vad gäller omgivningsmiljöns kvalitet och hälsa. Det blir extra påtagligt i en storstadsregion där många människor lever tätt tillsammans.

Vad betyder miljöexponering?

  • Exponering för biologiska, fysikaliska eller kemiska faktorer i omgivningen.
  • Vi utsätts för dessa exponeringar främst inom- och utomhusmiljö samt via livsmedel, dricksvatten och användning av konsumentprodukter.

 

En fördjupad förståelse för hur miljön påverkar folkhälsan har lett till betydande förbättringar i arbetet med att minska människors exponering för hälsofarliga miljöfaktorer, såsom effektivare rening av avgaser från transportfordon eller rökförbud i offentliga inom- och utomhusmiljöer. Den snabba utvecklingen av nya tekniker, produkter och kemiska ämnen innebär samtidigt att vi ställs inför nya, och ibland ännu okända, hälsorisker. Vi lever även med klimatförändringar, en utarmning av den biologiska mångfalden, resursuttömning, antibiotikaresistens och en rad andra hot som hänger ihop med vårt sätt att leva. Förståelsen för hur grön- och blåstrukturer kan användas i samhällsplanering och bidra till klimatanpassning av städer ökar. Samtidigt leder den stora bostadsbristen till en förtätning av städerna som innebär att det gröna minskar och utarmas. Stockholmsområdet kännetecknas också av ökande socioekonomiska klyftor mellan olika folkgrupper och olika områden. Detta är en välkänd orsak till en försämrad hälsa i befolkningen eftersom resurssvaga grupper ofta är mer utsatta för olika typer av skadliga miljöfaktorer [4].

Bild av par som är ute och vandrar i en skog.
Närheten till naturmiljöer spelar en viktig roll för folkhälsan. I takt med att nya miljöhot växer fram och städer förtätas, blir tillgången till grönområden allt viktigare – både för människors välbefinnande och för ett hållbart samhälle Bild av par som är ute och vandrar i en skog.

Inom miljömedicin pågår ett ständigt arbete med att hålla jämna steg med utvecklingen så att kunskapen om olika miljöfaktorer och deras inverkan på vår hälsa förblir aktuell. I en tid då Stockholms län växer är det särskilt viktigt att se till att inga nya hot mot befolkningens hälsa byggs in i vår miljö och i vårt samhälle. Sammanställningar med aktuell kunskap om miljöexponeringar, miljörelaterad folkhälsa och risk- och friskfaktorer i människors omgivningsmiljö behövs när beslut ska fattas om åtgärder och prioriteringar i samhället. Därför spelar miljöhälsorapporterna en viktig roll som underlag i dessa sammanställningar.

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm har sammanställt regionala miljöhälsorapporter sedan 1994. Varannan rapport har handlat om den vuxna befolkningen och varannan om barn. Årets miljöhälsorapport (MHR Stockholms län 2025) är den åttonde i ordningen [5–11]. Rapporten ger en nulägesbeskrivning av hur den vuxna befolkningen i länet exponeras för olika miljöfaktorer och hur befolkningen besväras av dessa. Utöver det innehåller rapporten aktuellt kunskapsläge utifrån forskningen. Resultaten är huvudsakligen baserade på data från miljöhälsoenkät 2023 (MHE 23). Rapporten belyser även skillnader mellan olika befolkningsgrupper, framför allt utifrån kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet. Den innehåller analyser av geografiska variationer inom länet, jämförelser med landet som helhet samt förändringar över tid, där det är möjligt.

Målgrupper för denna rapport är främst beslutsfattare och handläggare inom miljöhälsoområdet på regional (Länsstyrelsen och Region Stockholm) och lokal (länets kommuner) nivå. Den riktar sig också till personer inom hälso- och sjukvård, näringsliv och industri, utbildning, forskning, myndigheter och organisationer som i sitt arbete har ansvar för frågor som rör befolkningens miljörelaterade hälsa – till exempel chefer, strateger, miljö- och folkhälsosamordnare, forskare och rådgivare.

 

Referenser

1. Wikipedia (7 april 2025). Hippocratic Corpus. https://en.wikipedia.org/wiki/Hippocratic_Corpus

2. Hippocrates (7 april 2025) Aphorisms. https://classics.mit.edu/Hippocrates/aphorisms.2.ii.html

3. Hippocrates (7 april 2025) Epidemics. https://classics.mit.edu/Hippocrates/epidemics.1.i.html

Senast ändrad 2025-10-02

Publicerad: 2025-10-02

Fotograf/Illustratör: Markus Spiske, Malin Skoog,