Metod

Miljöhälsoenkät 2023

Miljöhälsorapporten Stockholms län 2025 är huvudsakligen baserad på data från Miljöhälsoenkät 2023, som vi i rapporten kommer att förkorta till MHE 23. Syftet med enkätundersökningen är att ta fram underlag för och information om befolkningens miljörelaterade hälsa, samt hur exponeringen för olika miljöfaktorer ser ut. MHE 23 inkluderar frågor om exponering för olika miljöfaktorer, besvär och hälsotillstånd. Enkäten är utformad för att en del jämförelser ska kunna göras med tidigare enkäter (se mer information nedan under ”Tidigare miljöhälsoenkäter”). Det gör det möjligt att kartlägga trender över tid. MHE 23 togs fram av Folkhälsomyndigheten med stöd från Institutet för miljömedicin (IMM) och granskades av mättekniska experter på Statistikmyndigheten (SCB).

Utskick och finansiering

MHE 23 skickades under våren 2023 ut till cirka 236 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18–84 år i Sverige. Folkhälsomyndigheten finansierade tillsammans med Naturvårdsverket ett grundurval på totalt 25 000 enkäter, 1 200 enkäter för varje län. För att nå fler invånare, och på så sätt få ett bättre underlag för att kunna bedöma befolkningens miljörelaterade folkhälsa, har regionala och kommunala aktörer (regioner, länsstyrelser och kommuner) från 17 län bidragit med finansiering av ett tilläggsurval på 211 000 enkäter. SCB var ansvariga för utskick, insamling och sammanställning av insamlade data.

Urval i Stockholms län

Enkätens målgrupp bestod av alla som bodde i Stockholms län och var mellan 18 och 84 år, samt hade varit folkbokförda i Sverige i minst fem år (tabell 3.1). I januari 2023 fanns enligt Registret över totalbefolkningen 1 761 697 personer som uppfyllde dessa villkor. I samarbete med Statistikmyndigheten (SCB) skickades enkäten till 125 924 personer i denna grupp vilket motsvarade drygt 50 procent av det totala utskicket.

Urvalet gjordes slumpvis inom varje kommun. Stockholms stad delades dock in i sex geografiska områden, på grund av det höga invånarantalet i jämförelse med länets övriga kommuner. Detta gjordes i enlighet med de sex regionvalkretsarna: Södermalm/Enskede, Bromma/Kungsholmen, Norrmalm/Östermalm/Gamla stan, Västra Söderort, Östra Söderort och Yttre Västerort (karta 3.1).

Urvalet bestod av tre delar:

1. Den första delen, grundurvalet, bestod av 1 200 enkäter och fördelningen mellan kommuner anpassades efter befolkningsmängden. Grundurvalet finansierades av Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.
2. Den andra delen var ett utökat urval på sammanlagt 64 300 enkäter. 12 000 enkäter till Stockholms stad (2 000 per varje valkretsområde), 4 300 enkäter till Upplands Väsby (eftersom kommunen gjorde en förtätning med 2 300 enkäter) och återstående 48 000 enkäter jämnt fördelade till övriga 24 kommuner (2 000 enkäter per kommun).
3. Den tredje delen var ett utökat urval på sammanlagt 60 700 enkäter. De fördelades på befolkningsmängd mellan länets kommuner, inklusive Stockholm stads sex valkretsar.

Det utökade urvalet (del två och del tre) på sammanlagt 125 000 enkäter finansierades med medel från Region Stockholm (84 600 enkäter), Centrum för Arbets- och miljömedicin (31 850 enkäter), Länsstyrelsen i Stockholm (6 250 enkäter) och Upplands Väsbys kommun (2 300 enkäter, kommunal förtätning).

Svarsfrekvens

Sammanlagt svarade 46 282 (36,8 procent) på enkäten (tabell 3.1). Högst svarsfrekvens hade Vaxholm (45,3 procent), Täby (42,9 procent) och Danderyd (41,8 procent) medan Botkyrka (26,8 procent), Södertälje (27,2 procent) och Sigtuna (30,2 procent) hade lägst svarsfrekvens (figur 3.1). Även inom Stockholms stad varierade svarsfrekvensen kraftigt mellan de olika områdena, från 43,2 i Södermalm-Enskede till 28,4 i Yttre Västerort (figur 3.2).

Viktning av svaren med hjälp av registerdata

Urvalet anpassades inte helt efter befolkningsstorleken i de enskilda kommunerna och andelen svarande skiljer sig mellan olika områden. Därför har SCB använt registerdata för att vikta svaren. Det gör att resultaten från MHE 23 speglar hela målgruppen och inte bara det urval som besvarade enkäten. Rent praktiskt innebär viktningen att svaret från en person i en folktät kommun, som till exempel Stockholms stad, får en lägre vikt än svaret från en person i en övrig kommun, som till exempel Nykvarn.

Bakgrundsdata

För att kunna begränsa antalet frågor i enkäten, har svaren kompletterats med uppgifter som redan fanns i SCB:s register över totalbefolkningen. Informationen som hämtats från SCB och som använts för analyserna omfattar uppgifter om kön, ålder, utbildning, civilstånd, inkomst, och födelseland, medborgarskap, kommun, län, boendeområde, bostadstyp, bostadens byggår, yta, ägandeform och antal rum samt adresskoordinater. Alla uppgifter är avidentifierade och det går inte att härleda information till olika individer i data som använts i rapporten.

Tidigare miljöhälsoenkäter

Miljöhälsoenkäten är en undersökning som har genomförts i Sveriges befolkning vart fjärde år sedan 1999. Varannan gång vänder sig enkäten till vuxna och varannan gång till barn. MHE 23 är den fjärde enkäten för vuxna. De tre tidigare undersökningarna genomfördes 1999, 2007 och 2015 och låg till grund för tre nationella miljöhälsorapporter som publicerades 2001, 2009 och 2017 [1 -3] och två regionala rapporter, Miljöhälsorapport Stockholms län 2009 och 2017 [4, 5].

Resultaten från dessa tidigare undersökningar har jämförts med varandra. På så vis har det varit möjligt att beskriva förändringar över tid för olika miljöexponeringar, såsom luftkvalitet i närheten av bostaden, och miljörelaterade sjukdomar, till exempel astma. I vissa fall har frågornas utformning ändrats i MHE 23, vilket innebär att vi inte har kunnat göra jämförelser med tidigare undersökningar, eller att de inte blivit helt exakta. När så är fallet har det tydligt skrivits ut i texten.

Rapportens utformning

Miljöhälsorapport 2025 i Stockholms län är i huvudsak baserad på resultat från MHE 23. De flesta kapitel fokuserar på en specifik miljöfaktor (buller, kemikalier, luftföroreningar) och följer så långt det är möjligt en enhetlig struktur enligt följande:

• En kort sammanfattning/inledning av det aktuella kunskapsläget/området.
• Exponering och förekomst i befolkningen.
• Hälsoeffekter och besvär.
• Riskbedömning.
• Förslag till åtgärder.

Jämförelser

Rapporten har så långt det är möjligt ett enhetligt upplägg genom alla kapitel.
Jämförelser, där det är möjligt och relevant, görs avseende ålder och kön, socioekonomisk status (utbildningsnivå eller inkomst), bostadens läge (till exempel närhet till högtrafikerad väg), bostadstyp (flerfamiljshus, småhus eller äganderätt) och även över tid, baserat på tidigare års undersökningar. Förutom jämförelser inom Stockholms län görs i vissa fall jämförelser mellan Stockholms län och Sverige som helhet, samt mellan storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Geografiska jämförelser inom Stockholms län redovisas som kartor, tabeller eller figurer uppdelat på kommun. I de fall där det finns skillnader inom Stockholms stad redovisas resultaten uppdelade på Stockholms stads sex valkretsar (karta 3.1).

Tolkning av resultaten

Resultaten i denna rapport bygger på en noggrant utarbetad enkät, ett stort urval av personer (cirka 126 000) och många svarande (cirka 46 300). Skevheten i urvalet och att andelen svarande är olika stor i olika befolkningsgrupper har justerats genom att svaren viktats, som beskrivits ovan. Det stora urvalet och användningen av vikterna gör att svaren i rapporten bedöms vara representativa för hela målgruppen, drygt 1,7 miljoner personer i åldern 18–84 år som varit folkbokförda i Sverige i minst fem år.

MHE 23 är en så kallad tvärsnittsstudie. Det betyder att den visar förekomsten av olika exponeringar och besvär vid ett och samma tillfälle. Denna typ av undersökning är inte lämplig för att dra slutsatser om orsak (exponering) och verkan (besvär eller sjukdom). Enkätundersökningar färgas dessutom av hur de som besvarar enkäten tolkar frågorna. I det här fallet hur de bedömde sin egen hälsa och hur de upplevde olika miljöfaktorer.

Som tidigare nämnts görs, i de fall där det är möjligt, jämförelser med tidigare enkätundersökningar. Sådana jämförelser innebär alltid en viss osäkerhet, eftersom samma fråga kan uppfattas annorlunda när den ställs flera år senare.
Resultaten som presenteras i denna rapport är statistiskt säkerställda på 95 procents signifikansnivå (5 procent felmarginal). Om inte annat anges så är alla data som redovisas hämtade från MHE 23 och från tidigare miljöhälsoenkäter och kommer att publiceras på Centrum för arbets -och miljömedicins hemsida (länk), och på Miljöhälsa Online (länk).