Buller i samhället

I en alltmer förtätad region där antalet invånare stadigt ökar och bostadsbyggande i centrala, kollektivtrafiknära lägen ofta prioriteras uppstår uppenbara problem med buller och höga ljudnivåer. Källorna till buller i samhället är många. En av de vanligaste är transporter av olika slag såsom väg-, spår- och flygtrafik, men också industri- och verksamhetsbuller, ljud från grannar, byggen, samt fläktar och ventilationssystem med mera. Denna typ av buller är ofta ofrivilligt och svårt för oss att undkomma eller kontrollera. Därtill kommer det ljud vi själva väljer att utsätta oss för, exempelvis i form av musiklyssnande i hörlurar, TV/datorspel eller konserter och musikevenemang.

Idag vet vi mycket om hur buller och höga ljud påverkar oss (figur 5.1). Vi vet också att tillgång till tystnad och goda ljudmiljöer är nödvändigt för att vi ska må bra.

Vanliga effekter i grupper som utsätts för buller är allmän störning, försämrad taluppfattning och kommunikation, koncentrationssvårigheter, försämrad återhämtning och vila samt sömnstörningar [1]. Mycket höga ljud kan leda till tinnitus och hörselnedsättning men den typen av buller är ovanlig i den yttre miljön. När barn utsätts för buller i skolmiljön, i synnerhet från aktivitetsljud men också från trafiken, försämras både deras välbefinnande och hälsa. Bullret gör det svårt att uppfatta vad som sägs, försämrar minnesförmågan och minskar barnens motivation. Det kan i sin tur leda till sämre inlärning och prestation [2, 3].

Det finns allt fler belägg för ännu allvarligare konsekvenser av att bo i en bullrig miljö i form av effekter på hjärt- och kärlsystemet och ämnesomsättningen. Nya forskningsstudier som kombinerat data från Sverige, Danmark och Finland pekar på samband mellan vägtrafikbuller och ischemisk hjärtsjukdom, stroke och övervikt [4]. Mekanismerna bakom dessa kopplingar tros vara framför allt stress och sömnstörningar [5]. Buller kan minska viljan att promenera och vara utomhus, något som riskerar att leda till sämre hälsa [6, 7].

Trots att vi har så omfattande kunskap om bullrets negativa effekter på hälsa och välbefinnande prioriteras sällan goda ljudmiljöer i stadsrummet. De senaste årens förändringar i regelverket kring trafikbuller vid nybyggnation [8] har gjort det möjligt att bygga bostäder i alltmer bullerutsatta lägen, utan krav på någon motåtgärd. Sverige har idag bland de högsta tillåtande riktvärdena för skydd mot trafikbuller utomhus invid bostäder i Europa [9], något som går emot Världshälsoorganisationens (WHO) hälsobaserade rekommendationer [10]. Det riskerar att öka förekomsten av bullerrelaterade besvär och förstärka befintliga ojämlikheter i befolkningens miljörelaterade hälsa. Det motverkar även Region Stockholms Folkhälsopolicy om en god och jämlik folkhälsa [11]. Att följa upp hur mycket länets befolkning utsätts för buller, och vilka besvär eller hälsoeffekter det orsakar, är därför oerhört viktigt.

Exponering

Trafikbuller

Drygt 45 procent av invånarna i Stockholms län, motsvarande cirka 1 miljon människor, beräknas bo i områden där bullernivån från vägtrafiken överstiger 55 dB i dygnsmedelnivå (LAeq,24h, se faktaruta föregående sida). Ljudnivån 55 dBA har länge använts som ett riktvärde för buller i Sverige och ljudnivåer som överskrider denna nivå är förknippat med en ökad risk för negativ hälsopåverkan. Störningseffekter kan uppkomma redan vid betydligt lägre ljudnivåer. Störst andel som utsätts för vägtrafikbuller över 55 dBA finns i de mest centrala delarna av Stockholms stad, såsom stadsdelarna Norrmalm/Östermalm/Gamla stan (77 procent), Södermalm/Enskede (72 procent) och Bromma/Kungsholmen, men stora andelar finns även i kommunerna Solna (68 procent), Sundbyberg (62 procent) och Sollentuna (50 procent).

Cirka 2,4 procent av invånarna i länet (cirka 57 000 människor) beräknas bo i områden där bullernivån från spårtrafiken överstiger 55 dBA i dygnsmedelnivå, och 0,7 procent (cirka 16 000 människor) beräknas att vara utsatta för flygbuller över 55 dB FBN. De kommuner som är värst utsatta för spårbuller är Sollentuna (8 procent), Solna (7 procent), Huddinge (5 procent), Nacka (4 procent) samt stadsdelen Södermalm/Enskede i Stockholms stad (4 procent). Flygbuller påverkar stadsdelarna Bromma/Kungsholmen (6 procent) och Yttre Västerort (3 procent) i Stockholms stad, samt Sigtuna (4 procent).

Från MHE 23 hämtas uppgifter om andelen av befolkningen i Stockholms län som uppger att de har något bostadsfönster respektive sovrumsfönster mot en bullerutsatt sida (där det finns en större gata/trafikled, järnväg eller industri) ^[1]. Totalt uppger 23 procent att de har något fönster mot bullerutsatt sida, medan 14 procent har sitt sovrumsfönster mot bullerutsatt sida (figur 5.2). Detta är jämförbart med hela Sverige där motsvarande siffror var 23 respektive 13 procent. Skillnaderna inom länet är stora. Den största andelen med något fönster mot bullerutsatt sida (över 25 procent) finns i kommunerna Solna, Stockholm, Sundbyberg och Södertälje. En större andel finns bland dem som bor i flerfamiljshus (29 procent) än bland boende i småhus (12 procent).

Sett till bostadens byggnadsår är andelen som bor i bullerutsatt läge som högst bland nybyggda flerfamiljshus (bostäder byggda efter 2016), där andelen är 36 procent (figur 5.3). Trenden att allt fler flerfamiljshus byggs nära större vägar och järnvägar är sannolikt en konsekvens av införandet av trafikbullerförordningen, som kom till med det uttalade syftet att underlätta för bostadsbyggande i bullerutsatta lägen (SFS 2015:216). Det finns också en koppling till utbildningsnivå. De som har låg utbildning (grundskola) bor i högre utsträckning bullerutsatt (drygt 25 procent) jämfört med dem som har gymnasie- (24 procent) eller högskoleutbildning (22 procent) (figur 5.4).

Hörselpåverkande buller

I MHE 23 finns en fråga om hur ofta man lyssnar på musik med hög volym. Denna fråga kan ses som en indikation på hur stor andel som riskerar hörselpåverkan av högt buller. Frågan tar inte hänsyn till buller i yrkesmiljö. Totalt sett lyssnar cirka 11 procent dagligen på musik med hög volym (figur 5.5) vilket är något lägre än i föregående undersökning (2015) då motsvarande andel var 13 procent. Andelen är något högre bland män (12 procent) jämfört med kvinnor (10 procent), men framför allt förknippad med ålder. Störst andel finns bland unga (18–39 år) där cirka var femte person dagligen lyssnar på musik med hög volym.

Hälsoeffekter och besvär

Allmän bullerstörning

Den vanligaste orsaken till bullerstörning i länet är trafiken. Andelen av befolkningen i Stockholms län som besväras mycket eller väldigt mycket av buller från väg-, spår- eller flygtrafik är cirka 10 procent (tabell 5.1). Det är något lägre än i undersökningarna 2015 och 2007 då motsvarande andelar var 11 respektive 14 procent. Andelen som störs är högre i Stockholms län än i landet som helhet (7,6 procent). Mest besvärade av trafikbuller är personer som bor i flerbostadshus i storstadskommunerna, definierat som Stockholm, Solna och Sundbyberg (13 procent i genomsnitt). Minst besväras de som bor i småhus i förortskommuner (6,7 procent).

Om andelen som störs måttligt av något trafikslag tas med i definitionen är andelen betydligt högre. Totalt beräknas då 28 procent av befolkningen i Stockholms län vara störda av trafikbuller, vilket är högre än riksgenomsnittet på 23 procent [12].

Av de olika trafikslagen så är vägtrafikbuller det som orsakar högst andel störda (figur 5.6). I MHE 23 uppger 7,2 procent att de är mycket eller väldigt mycket störda av vägtrafikbuller. Denna andel visar en tendens att minska jämfört med år 2015 och 2007 då motsvarande siffra var 8,1 respektive 9,6 procent. Hur stor andel av befolkningen som störs av vägtrafiken varierar dock inom länet (Karta 5.1). Högst andel (över 8 procent) finns inom Stockholms stad (Norrmalm/Östermalm, Västra Söderort, Södermalm/Enskede samt Bromma/Kungsholmen) och i kommunerna Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Södertälje. Lägst andel (mindre än 4 procent) finns i kommuner med mindre stadsbebyggelse, däribland Ekerö, Nykvarn, Vaxholm och Lidingö.

Många besväras även av buller och andra ljud från grannar (7,5 procent) (figur 5.6). Andelen har varit relativt konstant över tid. Störningar från byggbuller har däremot ökat sedan tidigare år och är nu den tredje vanligaste störningsorsaken med totalt 5,9 procent mycket eller väldigt mycket störda. Även störning från renhållning och fläktbuller är relativt vanligt förekommande och konstant över tid med cirka 4 respektive 3 procent mycket eller väldigt mycket störda.

Andelen som störs mycket eller väldigt mycket av buller från flyget är cirka 3,5 procent, vilket är ungefär likvärdigt från föregående undersökningar (2007 och 2015). Andelen som störs av flygbuller är betydligt högre i områden nära Arlanda flygplats, framför allt i kommunerna Upplands Väsby (16 procent) och Sigtuna (8,6 procent), samt i områden nära Bromma flygplats, däribland Södermalm/Enskede (8,7 procent) och Yttre Västerort i Stockholms stad (8,4 procent).

Buller från spårtrafik rapporteras vara mycket eller väldigt mycket störande av omkring 2 procent av befolkningen och är som högst (över 3 procent) i Solna stad samt stadsdelen Västra Söderort i Stockholms stad.

Störning av sömn och aktiviteter

I Stockholms län uppger 5,2 procent att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna, blir väckta eller får en försämrad sömnkvalitet till följd av trafikbuller (väg-, spår- och flygtrafik sammantaget) (tabell 5.2). Det är något högre än i undersökningen 2015 då motsvarande andel var 4,6 procent, och även något över riksgenomsnittet på 4,3 procent. Andelen är högre bland personer som bor i flerfamiljshus (6,6 procent) jämfört med dem som bor i småhus (2,8 procent). Trafikbuller gör att många upplever det som svårt att sova med öppet fönster (8,1 procent totalt) och andelen är som högst bland dem som bor i flerfamiljshus (11 procent).

Andra besvär som kan kopplas till trafikbuller är svårigheter med att ha fönster öppet under dagtid, där totalt sett 6,6 procent störs dagligen eller varje vecka året runt. Även störning av vila och avkoppling (4,3 procent), svårighet att vistas på balkong eller uteplats (3,3 procent) och svårighet att höra på radio/TV (2,4 procent) är vanliga. Generellt sett är andelen som störs vid sömn och andra aktiviteter högre i storstadskommunerna (definierat som Stockholm, Solna och Sundbyberg) än i länet som helhet (tabell 5.2).

Hörselbesvär

Andelen i Stockholms län som rapporterar nedsatt hörsel är 15 procent, vilket är något lägre än i tidigare undersökningar (17 och 18 procent 2015 respektive 2007). Fler män (17 procent) än kvinnor (14 procent) har nedsatt hörsel och andelen ökar med stigande ålder (tabell 5.3).

Tinnitus rapporteras av cirka 13 procent vilket är något högre än i tidigare undersökningar (12 och 11 procent 2015 respektive 2007). Det är även vanligare bland män (14 procent) än kvinnor (12 procent) och ökar med stigande ålder (tabell 5.3).

Riskbedömning

Beräkningar av befolkningens exponering för trafikbuller är viktiga för att kunna bedöma omfattningen av bullrets hälsopåverkan. Baserat på modellerade bullernivåer och befolkningsdata för Stockholms län (100m x 100m) skattas att drygt 45 procent av befolkningen bor i områden där bullernivån kan vara skadlig (över 55 dB i dygnsmedelvärde). Ett alternativt sätt att beskriva befolkningens utsatthet för buller är att studera hur många bostäder som ligger i bullerutsatt läge, det vill säga med fönster mot en större gata, trafikled, järnväg eller industri.^[2] Resultaten från MHE 23 visar att nära 410 000 personer (23 procent) i Stockholms län bor i bullerutsatta lägen. Cirka 250 000 personer har sitt sovrumsfönster mot en bullerutsatt sida (14 procent) och 140 000 personer (8,1 procent) har svårt att sova med öppet fönster på grund av trafikbuller.

Fler bostäder byggs i bullerutsatt läge

Undersökningen visar att allt fler bostäder i länet, i synnerhet flerfamiljshus, byggs i bullerutsatta lägen. Bland bostäder byggda efter att trafikbullerförordningen trädde i kraft 2015 (från 2016 och framåt) uppger mer än var tredje som bor i flerfamiljshus (36 procent) att de har bostadsfönster mot en bullerutsatt sida. Motsvarande andel för de som bor i bostäder byggda 1976–1985, när andelen var som lägst, är 23 procent. Utvecklingen är oroande, då en allt högre andel av befolkningen riskerar att påverkas negativt av buller, och även av trafikrelaterade luftföroreningar, i sin närmiljö.

Fler besväras av trafikbuller

Vanliga besvär till följd av trafikbullret bland invånarna i Stockholms län är allmän störning, svårigheter att ha öppet fönster, störd sömn samt störning av vila eller avkoppling. Även om andelen som är mycket eller väldigt mycket störda av trafikbuller har minskat över tid så ökar ändå antalet invånare som besväras av bullret. Baserat på resultaten från MHE 23 beräknas att 180 000 personer störs mycket eller väldigt mycket av trafikbuller. Det är fler än i föregående undersökning (2015) då motsvarande antal beräknades till 172 000 personer. Ökningen kan framför allt knytas till den befolkningsökning som skett i länet mellan de båda undersökningarna men sannolikt också på att allt fler bostäder byggs i bullerutsatta lägen.

Antalet som dagligen, eller varje vecka året runt, lider av sömnproblem kopplat till trafikbuller beräknas till totalt 90 000 personer (5,2 procent). Även det är en ökning från 2015 då motsvarande 70 000 personer (4,6 procent) beräknades vara sömnstörda av trafikbuller. Att så många personer i länet får en försämrad sömnkvalitet av trafikbuller är allvarligt då försämrad sömn är förknippat med en rad negativa hälsoeffekter, alltifrån trötthet och nedsatt prestation, till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och depression [13]. Att många även upplever svårighet att sova med öppet fönster (11 procent i storstadskommuner) kan ge problem med värme och höga temperaturer i bostaden under sommarhalvåret.

Högre andel rapporterar tinnitus

Hörselproblem är vanligtvis inte kopplat till omgivningsbuller, men kan uppkomma i samband med långvarig exponering för höga ljud, exempelvis vid upprepat lyssnande på hög musik. Resultaten från MHE 23 visar en något lägre rapportering av hörselnedsättning i befolkningen (15 procent) jämfört med tidigare undersökningar (17 och 18 procent 2015 respektive 2007). Däremot ses en något högre andel som rapporterar tinnitus (13 procent) än tidigare (11 respektive 12 procent). Då denna undersökning visar på en minskning av andelen som dagligen lyssnar på hög musik finns dock sannolikt andra förklaringar till den ökade rapporteringen av tinnitus.

Vissa grupper är mer utsatta för buller än andra

Mest utsatta för buller är personer som bor i centrala lägen, nära större vägar, järn- och spårvägar, flygplatser (Stockholm Arlanda och Bromma flygplats) och annan bullrande verksamhet, såsom industrier och byggen. Storstadskommunerna Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms stad utmärker sig både vad gäller andelen som utsätts för buller och rapporterade besvär. Det finns även grupper i befolkningen som är mer utsatta för buller än andra, däribland personer som bor i flerfamiljshus och de med låg utbildning. Forskning visar att barn är en särskilt känslig grupp vad gäller buller. Därför behöver de skyddas mot det i högre utsträckning än vad som görs idag, både i hemmet och i skolmiljön [14].

I de områden och befolkningsgrupper som är mest utsatta för buller är det viktigt att arbeta förebyggande och att förbättra ljudmiljön för att mildra bullrets negativa hälsopåverkan. Vid planering av nya bostäder, skolor och förskolor eller ny infrastruktur krävs det att bullerproblematiken tas med tidigt i processen om det ska vara möjligt att få en god ljudmiljö.

^[1]               Då frågan omformulerats sedan den senaste undersökningen och nu inte omfattar bostad som vetter mot tunnelbana eller spårväg går det inte att jämföra skillnader i förekomst över tid.      

^[2]               Beräkningarna utgår ifrån de personer (18–84 år) som besvarat MHE 23 i Stockholms län och SCB:s vikter för skattning av prevalenser i totalbefolkningen. Resultaten ska inte jämföras med föregående undersökning då frågan har ändrats.