Inomhusmiljö

Människor vistas inomhus under en stor del av dygnet, främst i sin bostad men också i andra inomhusmiljöer som till exempel arbetsplats eller skola. Inomhusmiljöns kvalitet är därför viktig för välbefinnandet och en faktor som påverkar den miljörelaterade hälsan hos befolkningen. Vi har numera stor kunskap om material, ämnen och annat som kan påverka miljön inomhus, vilket har lett till att förbättringar skett. Men andra utmaningar står för dörren. Klimatförändringarna påverkar inte bara de bostäder vi redan har, utan kan också skapa svårigheter när vi bygger nytt – till exempel när krav på energibesparingar krockar med andra klimatmål. En annan utmaning är den utbredda trångboddheten i vissa delar av storstadsregionerna och vad den kan leda till när det gäller hälsa relaterad till inomhusmiljön. Det här är ett område där kunskap fortfarande saknas. Även förändrade regelverk kan leda till försämrade förutsättningar för en god inomhusmiljö. Ett exempel på det är lättnader i byggregler och mer tillåtande bullerriktvärden vid nybyggnation, något som också innebär högre bullernivåer i boendemiljön utanför bostaden, till exempel på uteplatser.

Området inomhusmiljö inom miljömedicin är komplext eftersom många faktorer samspelar med varandra. Med inomhusmiljö menar vi i det här sammanhanget de faktorer som påverkar människor när de befinner sig där. En viktig sådan faktor är kvaliteten på luften. Luften kan till exempel innehålla kemiska och biologiska föroreningar. Detta påverkas av själva byggnaden och av var den ligger (byggnadsår, bostadstyp, byggnadsmaterial, närhet till trafik, förekomst av markradon till exempel), men också av hur byggnaden underhålls, hur ventilationen fungerar och människors aktiviteter (gasspisanvändning, vedeldning, rökning och matlagning). En annan faktor som påverkar inomhusmiljön är fukt. Fukt kan både öka emissioner av kemikalier från byggmaterial och leda till fuktskador, som i sin tur kan orsaka mögel. Utöver biologiska och kemiska ämnen kan miljöfaktorer som temperatur, buller och tillgång till dagsljus påverka inomhusmiljön.

Hälsobesvär kopplade till inomhusmiljön innebär att personer upplever olika typer av tillfälliga eller återkommande besvär när de befinner sig i eller nära sin bostad, arbetsplats, skola eller annan offentlig byggnad. Med ”nära” menas här platser som balkonger, entréer, innergårdar eller skolgårdar – områden som är utomhus men i direkt anslutning till byggnaden. Hälsobesvär med koppling till inomhusmiljön orsakar, förutom lidande för de som drabbas, stora kostnader för samhället i form av ohälsa, minskad arbetsförmåga, utredningar och åtgärder för att förbättra inomhusmiljön.

Vissa av de miljöfaktorer som berör inomhusmiljön beskrivs i mer detalj i andra kapitel i rapporten. Där ingår exponering för tobaksrök i hemmet (kapitel 11), klimatförändringarna som leder till höga temperaturer inomhus vid värmeböljor och även högre luftfuktighet (kapitel 7), luftföroreningar (kapitel 4), buller nära bostaden som ger störningar och besvär inomhus (kapitel 5) samt allergi, astma och annan överkänslighet (kapitel 12). I detta kapitel fokuserar vi på de mer klassiska inomhusmiljöfaktorerna och rapporteringen av dem, som fuktskador, mögelväxt och mögellukt och rapporterade besvär av inomhusmiljön och dålig luftkvalitet.

Exponering

Boendeform och byggnadsår

Det finns andra inomhusmiljöer än bostaden där människor kan exponeras men i det här kapitlet kommer bostaden stå i fokus. Eftersom en persons möjlighet att påverka sitt boende har betydelse för hur denne upplever sin miljö och rapporterar exponering och besvär, kan det vara viktigt att ta hänsyn till boendeform – till exempel småhus eller flerbostadshus, och ibland även om det rör sig om en hyresrätt eller en bostadsrätt – när resultaten presenteras. MHE 23 visar att 64 procent av länets vuxna befolkning bor i flerbostadshus, varav 26 procent bor i hyresrätter. Bland alla län i Sverige har Stockholms län högst andel som bor i flerbostadshus, följt av Uppsala län (52 procent). I de två andra storstadsregionerna Skåne och Västra Götaland bor 43 respektive 45 procent i flerbostadshus. Även bostadens byggnadsår kan vara en aspekt att ta hänsyn till när det gäller exponering och besvär. I MHE 23 framgår att de bor i bostäder byggda innan 1960 (34 procent) och mellan 1961–1975 (27 procent). Andra faktorer som bostadens placering, till exempel nära större vägar, och hur den är konstruerad och underhålls har betydelse för inomhusmiljön.

Trångboddhet

I MHE 23 var det första gången sedan undersökningarna startade på 1990-talet som uppgifter samlades in för att kunna beräkna trångboddhet i länets vuxna befolkning. De mått som vanligtvis använts för att belysa trångboddhet i Sverige kallas norm 2 och norm 3. I Boverkets öppna data över behovsbaserad bostadsbrist för 2022 beräknas 9,6 procent av hushållen i Sverige att vara trångbodda, men skillnaderna är stora mellan och inom ett län [1]. Den definition av trångboddhet som Boverket använt är att det utöver vardagsrum och kök/kokvrå ska finnas ett eget sovrum för alla boende över 12 år (bortsett från sammanboende vuxna som delar sovrum, liksom barn under 12 år). För de hushåll där uppgifter saknas om antalet rum används boendeytan per person. Om hushållet har mindre än 20 kvm per person räknas det som trångbott.

Att bo trångt kan påverka människor på olika sätt, inte minst socialt. Det kan innebära utmaningar när det gäller studiero och privatliv. Trångboddhet kan även leda till en ökad exponering för biologiska och kemiska ämnen. Det kan bero på otillräcklig ventilation, som i sin tur kan leda till fuktrelaterade skador och ohälsa. Andra faktorer som ökar belastningen i en trångbodd miljö är de ökade aktiviteter som blir följden av att flera personer vistas på en mindre yta. I MHE 23 används det mått för trångboddhet som Folkhälsomyndigheten använt i sina webbaserade statistikverktyg Folkhälsodata och FolkhälsoStudio [2]. Definitionen i följande fall utgår enbart från SCB:s register om antal boende och bostadens yta i kvadratmeter. För att räknas som trångbodd ska bostaden vara mindre än 20 kvm/person, oavsett antal rum. Enligt denna definition visar MHR 23 att 12 procent i Stockholms län är trångbodda. Det är den är högsta andelen trångbodda i hela landet, följt av Uppsala län (10 procent) och Gävleborgs län (7,7 procent). Skillnaderna är stora både mellan boendeform och geografiska områden inom länet. Dubbelt så många (14 procent) är trångbodda i flerbostadshus jämfört med småhus (7,0 procent) och näst efter vissa stadsdelar i Stockholms stad (15–17 procent) har Botkyrka kommun flest trångbodda (14 procent). I kapitlet om jämlik miljöhälsa finns en djupare analys av exponering för trångboddhet och den miljörelaterade hälsan i relation till den.

Fukt och mögel och ventilation

Inom forskning om inomhusmiljö används ofta rapportering av fuktskador, mögelväxt eller mögellukt som indikatorer på hälsoskadlig exponering. Denna exponering har visat sig ha samband med astmautveckling och ökade besvär hos personer med astma, allergi eller annan överkänslighet. Det finns dock inget vetenskapligt underlag som visat specifikt vad inom begreppet “fukt och mögel” som orsakar dessa besvär (se mer under Hälsoeffekter och besvär nedan).

Fukt kan oavsiktligt byggas in i hus vid nybyggnation, uppstå till följd av vattenläckage eller översvämning, eller tränga in i huset utifrån (via grund eller fasad). Fukt bildas också vid aktiviteter som matlagning, dusch, tvätt och växthantering, samt avges från oss själva och våra husdjur. Om luftomsättningen är för låg på grund av dålig ventilation stannar för mycket fukt kvar inomhus, vilket kan orsaka skada genom att kondensera direkt på husets innerväggar och fönster. Detta kan förvärras om byggnaden är dåligt isolerad. Fuktig inomhusluft kan nå längre in i byggnadskonstruktionen där den konsenderar mot kallare ytor. En sådan skada är oftast dold och kan pågå länge innan den upptäcks. Fukten kan i sin tur leda till att mögel växer till och att materialen i huset förändras och börjar att avge kemiska ämnen. Ibland uppstår det en odör, men inte alltid. All mögelväxt luktar inte, det avgörs av materialet som möglet växer på och vilka mikrober som finns där. Ett förändrat klimat, med förväntad mer nederbörd, högre luftfuktighet och temperaturer, kan leda till mer fukt och därmed fler fuktrelaterade skador i inomhusmiljöer (läs mer i kapitel Klimatförändringar). Ur ett fuktperspektiv är en välfungerande ventilation den viktigaste faktorn för att undvika att hög luftfuktighet, kondens och mögeltillväxt uppstår i byggnaden. Ventilationen är även central för att minimera andra typer av föroreningar.

Synlig fuktskada, mögellukt och synlig mögelväxt, enskilt eller i kombination, används som indikatorer på exponering för fukt och mögel och därmed en potentiellt mer ohälsosam inomhusmiljö. I Stockholms län uppger 16 procent av befolkningen något tecken på fukt och mögel, vilket är samma andel som i landet som helhet. Det finns skillnader i rapportering beroende på boendeform (tabell 6.1). Högre andel fukt och mögel uppges bland de som bor i hyresrätt (20 procent) jämfört med de som bor i bostadsrätt (11 procent) och småhus (17 procent). Sedan den förra undersökningen 2015 (MHE 15) har rapporteringen av fukt och mögel minskat något. I MHE 15 uppgav 19 procent något tecken på fukt och mögel. För både småhus och hyresrätter är minskningen 5 procent medan andelen varit i princip oförändrad för bostadsrätter sedan 2007.

Andra biologiska och kemiska
miljöfaktorer inomhus

Kvalster

I fuktiga och varma inomhusmiljöer kan det finnas kvalster. Dessa spindeldjur trivs framför allt i sängar där det är varmt, fuktigt och gott om föda i form av hudrester (hudepitelceller). Avföringen från kvalster innehåller allergiframkallande ämnen (allergener) som kan orsaka allergiska besvär. I denna undersökning finns ingen möjlighet att få information om exponering för kvalsterallergen. Därför används i stället andelen som uppger att de har kvalsterallergi som indikator för en sådan möjlig exponering i bostaden. I MHE 23 uppger 14 procent av kvinnorna och 8,8 procent av männen att de har kvalsterallergi. Hos kvinnor har denna andel ökat något sedan MHE 15 då andelen var 12 procent. Förekomst av kvalster och kvalsterallergi förväntas öka till följd av klimatförändringarna.

Pälsdjur

Det kan finnas allergener från andra djur i inomhusmiljön, i synnerhet hos de som har husdjur med päls. I Stockholms län uppger 29 procent av befolkningen att de har ett pälsdjur hemma och vanligast är katt eller hund (15 procent av befolkningen har katt och lika stor andel hund). Allergener från pälsdjur kan föras mellan olika miljöer via kläder och på så sätt orsaka besvär hos känsliga personer i skol- eller arbetsmiljö där det normalt inte finns några pälsdjur [3]. Därför är det viktigt med en bra städning i sådana miljöer (se mer i kapitlet Allergi och sjukdomar i luftvägarna).

Luftföroreningar från olika källor

Byggmaterial och inredning, särskilt om den är ny, samt nymålade ytor kan avge ämnen och lukter som kan upplevas som besvärande. I MHE 23 ställdes frågor om överkänslighet mot nya möbler, nybyggda/renoverade byggnader, lim och målarfärg (se mer under Hälsoeffekter och besvär), men ingenting om förekomst av dessa exponeringar i bostaden eller skolan/arbetsplatsen (läs mer i kapitel Kemikalier).

Var byggnaden ligger i förhållande till trafik eller industri kan påverka inomhusluftens innehåll och kvalitet. Ett eller flera fönster mot trafikerad väg i bostaden används ofta som indikator för en sådan exponering (läs mer i kapitel Luftföroreningar utomhus). Avgaser och partiklar från trafiken i närheten kan ta sig in i byggnaden genom ventilationen, öppna fönster eller andra springor. Forskning visar att liknande halter som finns utomhus ofta också går att mäta upp inomhus. De följer varandra så att högre nivåer utomhus ger högre nivåer även inomhus. Det gäller särskilt förbränningsrelaterade luftföroreningar som kväveoxider och sot [4]. När det gäller förbränningspartiklar inomhus är de boendes egna aktiviteter de största källorna i form av matlagning, levande ljus, rökning och vedeldning. I länet uppger 16 procent att de eldar hemma, vilket är på samma nivå som i MHE 15.

Lika viktig som ventilationen är för att undvika fukt är den för att transportera bort förorenad luft och ersätta den med renare luft. Låg luftomsättning, eller andra brister i underhåll, kan leda till att föroreningar som bildas inne i byggnaden (från egna aktiviteter eller emissioner från material) eller angränsande utrymmen (från grannar, vind, källare med mera) ansamlas och orsakar besvär.

Radon

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Den finns naturligt i marken och är den vanligaste källan till radon inomhus. I Sverige finns alltid tillräckligt med radongas i marken för att orsaka radonhalter inomhus om huset är otätt mot marken. Därför spelar byggnadens konstruktion stor roll för hur mycket markluft och därmed radongas som kommer in. Radongas avges också från vissa byggnadsmaterial, till exempel blåbetong som var vanligt förekommande fram till 1975. Radon kan finnas i dricksvatten, speciellt i vatten från bergborrade brunnar, och kan lätt överföras till inomhusluften i samband med att vattnet spolas eller används. Exponering för radongas är ingenting som märks i stunden men det kan ge hälsoeffekter efter lång tid, då framför allt lungcancer och främst i kombination med rökning. I Sverige är riktvärdet för radon i bostäder 200 Bq/m3. Frågor om radonmätning har gjorts i bostaden ställs inte längre i miljöhälsoenkäten. Dels för att de boende ofta inte vet om detta skett, och i så fall när och med vilket resultat. Dels för att det finns andra källor, oftast på kommunal nivå, med information om radonhalter på olika adresser, inklusive mätår i sökbara register eller e-tjänster. I Stockholms stad finns en sådan e-tjänst.

Buller, temperatur och tillgång till dagsljus

Buller från olika källor utanför bostaden, främst trafik, kan vara en störning som påverkar komfort, sömn med mera inomhus negativt. Även grannar, fläktar och hissar kan orsaka oönskat ljud. Temperatur är en annan viktig faktor. I spåren av klimatförändringarna har diskussionen handlat mer om värme, men även kyla och dess effekter kan vara ett komfortproblem, inte minst för äldre personer. Mer om dessa exponeringar finns i kapitlen om Buller i samhället och Klimatförändringar. Tillgång till dagsljus inomhus är något som blivit alltmer aktuellt i samband med förtätning och nybyggnation, främst i storstäder där byggnaderna är båda höga och ligger nära varandra. Människor är normalt bara utomhus under en liten del av dagen. Ljustillgången inomhus får därför stor betydelse för den totala dagsljusexponeringen, som både är bra för hälsan och viktig för regleringen av dygnsrytm och sömn. Detta gäller särskilt under vinterhalvåret. I MHE 23 finns inga frågor kring tillgång till dagsljus i inomhusmiljöer men ämnet och dess relation till hälsa behandlas i en rapport från Folkhälsomyndigheten från 2021 [5]. Där lyfts att boendemiljöns utformning med god tillgång till dagsljus och utblick har en avgörande betydelse för att reglera dygnsrytmen, och kan ha en positiv effekt på sömnen.

Hälsoeffekter och besvär

Med hälsobesvär orsakade av inomhusmiljön menas att personer upplever mer eller mindre övergående besvär eller obehag när de vistas inomhus i bostaden, skolan, förskolan, annan offentlig byggnad eller på arbetet. Att utreda besvär som upplevs att vara orsakade av inomhusmiljön är ofta svårt eftersom människor är olika känsliga och miljön är komplex med många samverkande faktorer och exponeringar. Hälsoeffekter som beror på faktorer i inomhusmiljön är svåra att studera vetenskapligt och det finns relativt få forskningsstudier inom området som pekar tydligt åt samma håll. Det är dessutom ett forskningsfält som gradvis minskat i omfattning sedan 1990-talet. Några översiktsstudier har publicerats på senare år där forskningsstödet för ett antal exponeringar och hälsoeffekter i inomhusmiljön har värderats [6-8].

Fukt och mögel och hälsoeffekter

Inom den epidemiologiska forskningen har rapporter om fuktskador, synligt mögel och mögellukt använts som indikator på en typ av exponering som visat sig ha ett samband med en ökad risk för att utveckla astma och även för förvärrade besvär hos personer med astma, allergi eller annan känslighet. I en nyligen publicerad översiktsartikel har forskare gått igenom studier som handlar om exponering för fukt/mögel och andra kemiska ämnen i relation till allergisjukdom och astma [6]. Utifrån denna genomgång publicerades nyligen riktlinjer med rekommendationer för preventiva åtgärder och patientvård riktade till sjukvårdspersonal. Dessa utgör ett underlag även för beslutsfattare när det gäller att sätta riktvärden för luftkvalitet inomhus [9]. Författarna lyfter behovet av mer forskning inom området. Dessutom finns till idag inget vetenskapligt underlag som visat specifikt vad inom begreppet fukt och mögel som orsakar dessa hälsoeffekter.

Volatila organiska ämnen och hälsoeffekter

När det gäller andra ämnen i inomhusluften, såsom volatila organiska ämnen (VOC), finns viss forskning som visar på ett samband med hälsobesvär. VOC är en grupp kemikalier som lätt avdunstar i rumstemperatur och sprids i luften. En översiktsartikel från 2021 pekar på att det finns ett visst stöd för kopplingar mellan VOC och astma eller astmaliknande besvär hos vuxna – särskilt vad gäller ämnet limonen [10]. Författarna skriver att det behövs bättre objektiva mätdata och mer pålitliga metoder för att mäta hälsoutfall, samt att inomhusmiljön är komplex i och med samspelet mellan inom- och utomhusmiljö.

Rapportering av besvär

I MHE 23 finns ett antal frågor som rör inomhusmiljö i relation till hälsa och välbefinnande. I länet uppger 9,0 procent av befolkningen att de har besvär i form av ögon-, näs- eller luftvägssymtom minst en gång i veckan relaterade till inomhusmiljön i bostaden. Nästan lika stor andel rapporterar symtom som anses bero på inomhusmiljön på arbetet eller i skolan (8,2 procent). Det är vanligare att kvinnor upplever besvär än män. För både män och kvinnor har rapporteringen av besvär i relation till bostaden ökat sedan 2007 (tabell 6.2). För kvinnor har besvären även ökat i relation till skola eller arbete men detta ses inte lika tydligt hos männen. Högst andel symtom relaterade till bostaden uppger personer som bor i hyresrätter (14 procent). Andelen är lägre hos dem som bor i bostadsrätter (9,0 procent) och småhus (5,6 procent). Inga skillnader kan ses med avseende på trångboddhet. Symtom av inomhusmiljön kan bero på dålig luftkvalitet, som i sin tur kan vara orsakad av bristfällig ventilation. Enligt MHE 23 uppger 6,9 procent att luftkvaliteten i bostaden är dålig, vilket är en högre andel jämfört med tidigare undersökningar. Den ökade rapporteringen gäller för alla bostadsformer (tabell 6.3). Detta ligger i linje med den ökade rapporteringen av besvär av inomhusmiljön i bostaden över tid. Rapportering av dålig luftkvalitet är betydligt högre hos dem som bor i flerbostadshus. Bland boende i hyresrätter rapporterar dubbelt så många dålig luftkvalitet jämfört med boende i bostadsrätter.

Om bostaden har fönster mot större gata eller trafikled är andelen som rapporterar dålig luftkvalitet inomhus mer än dubbelt så hög jämfört med om bostaden inte ligger nära trafikerade vägar (13 respektive 5,5 procent). Det kan vara ett tecken på att trafiken utanför bostaden påverkar inomhusluften och upplevelsen av den. Förutom luftkvalitet ställs frågor om besvär inomhus i bostaden från specifika källor, både från utom- och inomhusmiljön. De vanligaste besvären som rapporteras gäller upplevelse av torr luft (11 procent), damm (11 procent) och instängd dålig luft (9,7 procent). Rapporteringen av besvär är genomgående något högre jämfört med undersökningen 2015. Det är fler kvinnor än män som uppger besvär. Lukter från rengöringsmedel, parfymämnen och mögel är de vanligaste inomhusrelaterade faktorer för allergi/överkänslighet (rapporteras av 9–13 procent). De besvären är något vanligare för kvinnor. Läs mer i kapitlet Kemikalier.