Brännskador från solen kan på sikt öka risken för hudcancer. Fler människor skyddar sig nu mot solens UV-strålning jämfört med tidigare, men att bränna sig i solen är fortfarande vanligt. Andelen som har bränt sig i solen senaste året är högst bland de yngre, 62 procent.
Solljus innehåller ultraviolett strålning (UV-strålning). Det är en elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100–400 nanometer (nm). Utifrån våglängd brukar UV-strålning delas in i UVA (315–400 nm), UVB (280–315 nm) och UVC (100–280 nm). UVC-strålning når inte jorden på grund av det skyddande ozonlagret. UVB-strålningen är som högst mitt på dagen, medan UVA-strålningen är mer jämnt fördelad över dagen. Både UVA och UVB får huden att åldras i förtid och kan orsaka hudcancer, men det är framför allt UVB som gör att vi bränner oss om vi solar för mycket.
Strålningens styrka beror på hur högt på himlen som solen står, på vilken höjd över havet vi befinner oss på, samt på ozonlagrets och molnens tjocklek. Exponering för UV-strålning kan ske på konstgjord väg, främst via solarium. Solarier utsätter användaren för nästan enbart UVA (upp till 99 procent), medan det i naturligt solljus finns 2–5 procent av UVB.
UV-strålning är inte bara farligt utan påverkar också hälsan positivt. Till exempel hjälper UV-strålning kroppen att bilda D-vitamin. D-vitamin som bildats under sommaren kan lagras under en kortare period. Ingen nybildning av D-vitamin sker under vinterhalvåret på våra breddgrader. För att täcka vårt behov av D-vitamin, särskilt om du är äldre eller har mörk hud, kan det därför behövas tillskott under vinterhalvåret, utöver det D-vitamin som vi får i oss via kosten [1].
Exponering för UV-strålning kan leda till hudcancer [2]. Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är de tre vanligaste hudcancerformerna. Den allra vanligaste är basalcellscancer men denna form är i princip alltid godartad. Skivepitelcancer har en stark koppling till människors sammanlagda dos av UV-strålningen genom livet. Risken för att drabbas är större bland dem som arbetar utomhus, till exempel fiskare och jordbruksarbetare. Malignt melanom har framför allt kopplats till att huden har bränts upprepade gånger. Exponering i barndomen anses spela en särskilt viktig roll. Hälsoriskerna med UV-ljus påverkas av genetiska faktorer, som till exempel hudtyp, ärftlighet för hudcancer och antal naevi (födelsemärken) på kroppen, men även av hur länge och vid vilken tid på dagen vi exponeras för solljus, klädsel och användning av solskyddsmedel. Både UVA och UVB ökar risken för gråstarr (katarakt). Till skillnad från huden är ögonen som mest utsatta för UV-strålning under tidig förmiddag och sen eftermiddag då solen står lågt och lyser rakt in i ögonen.
Enligt MHE 23 uppger 47 procent av länets befolkning att de har bränt sig i solen någon gång under de senaste tolv månaderna. Det är en lika hög andel som i MHE 15, men lägre än i MHE 07 (61 procent). I den yngsta åldersgruppen (18–39 år) uppger 61 procent att de har bränt sig de senaste tolv månaderna. Motsvarande andel som i MHE 15 rapporterade att de hade bränt sig var 60 procent, medan det i MHE 07 var fler som rapporterade att de hade bränt sig (76 procent).
Tabell 9.1 visar att det är lika vanligt att huden bränts mer än tre gånger under de senaste 12 månaderna oberoende av hur ofta solskydd används. Det är lika vanligt att rapportera att huden har bränts mer än tre gånger, under de senaste 12 månaderna, oberoende av hur ofta solskydd hade använts. Bland dem som alltid skyddade sig så brände sig 42 procent en eller flera gånger. Bland dem som aldrig skyddade sig så brände sig 22 procent, vilket är betydligt färre. Det beror sannolikt på att de som har mycket ljus hy har svårt att helt undvika att bränna sig i solen, trots att de ofta skyddar sig.
| Ungefär hur många gånger har du bränt dig i solen så att huden både blev röd och sved? | |||
| ≥ 3 gånger | 1–2 gånger | Aldrig | |
| Alltid | 7 | 35 | 58 |
| Ofta | 9 | 44 | 47 |
| Ibland | 8 | 41 | 50 |
| Sällan | 8 | 32 | 61 |
| Aldrig | 6 | 16 | 78 |
Solarier avger intensiv UV-strålning i form av UVA. Flertalet solarier avger dessutom en liten mängd UVB-strålning. Mängden UVA i solarier är 5–15 gånger större än den mängd som finns i naturligt solljus mitt på dagen i medelhavsområdet [3]. Solarieanvändning är en riskfaktor för uppkomst av hudcancer, framför allt malignt melanom, men även skivepitelcancer [4]. Solarier klassas sedan 2009 som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC. Störst risk löper de som solar solarium tidigt i livet. Från och med den 1 september 2018 är det inte tillåtet för kommersiella solarieverksamheter att låta personer under 18 år sola i solarium.
Solarieanvändningen har minskat i Sverige över tid (figur 9.1). I MHE 07 uppger 14 procent att de har solat i solarium det senaste året, jämfört med åtta procent i MHE 15 och fem procent i MHE 23. Den största minskningen ses bland dem mellan 18 och 39 år, men det är fortfarande vanligare att unga använder solarium.
Det går att minska exponeringen för UV-strålning väsentligt med relativt enkla åtgärder. Strålsäkerhetsmyndighetens rekommenderar att i första hand skydda sig med täckande kläder och solglasögon, att undvika solen mitt på dagen, och att komplettera med solskyddsmedel där kläderna inte skyddar [5].
I MHE 23 uppger männen att de främst använder kläder för att skydda sig mot solen i Sverige medan kvinnor i större omfattning använder solskyddsmedel (figur 9.2). 85 procent av kvinnorna och 76 procent av männen skyddar sig alltid eller ofta på något sätt mot solen.
Andelen personer som svarar att de aldrig använder något solskydd är låg: 2,2 procent vid vistelse i Sverige, samt 1,0 procent vid vistelse utomlands.
Andelen som skyddar sig mot solen i Sverige har ökat mellan 2007 och 2023 (figur 9.3.) Det beror framför allt på att fler att vistas mer i skuggan och att fler använder solskyddskräm.
Att vistas i solen har många positiva effekter. Det får oss att må bra och är nödvändigt för vår hälsa, samt svarar för mer än 90 procent av behovet av D-vitamin. D-vitamin behövs för att skelettet ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Det har föreslagits att D-vitamin även kan hämma utvecklingen av vissa cancerformer och minska risken för hjärtkärlsjukdom, metabola sjukdomar och multipel skleros, men ytterligare forskning krävs för att undersöka de sambanden [1, 6].
Det finns också negativa effekter. Exponering för solljus har visat sig påverka uppkomsten av flera olika former av cancer i huden. Detta beror på att UV-ljusets skadar cellens DNA. WHO uppskattar att 80–90 procent av all hudcancer orsakas av UV-strålning [7]. Personer med lite pigment i huden är särskilt känsliga för solens skadliga effekter, såsom ljushyade och rödhåriga. Hudcancer (malignt melanom och skivepitelcancer) är den näst vanligaste cancerformen i Sverige både bland kvinnor och män, och är den cancerform som ökar mest [8].
Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Forskning har visat att risken för melanom framför allt påverkas av hur ofta en person har bränt sig i solen, men även att den sammanlagda mängden solstrålning påverkar risken [9]. Antalet nya fall av malignt melanom har ökat under flera decennier och under de senaste tio åren har fallen ökat med cirka fem procent per år (figur 9.4). Trots att sjukdomen bryter ut först senare i livet är solvanorna under barndomen och i tonåren av stor betydelse för risken att drabbas [3,4 ]. Därför kan dagens ökning av antalet hudcancerfall till stor del bero på solvanor som ligger flera decennier tillbaka i tiden.
År 2022 insjuknade 1 000 personer i malignt melanom i Stockholms län, varav 540 män och 460 kvinnor. Upp till 55 års ålder är det vanligare med malignt melanom bland kvinnor, därefter är det vanligare bland män. Risken för malignt melanom ökar med åldern och är vanligast bland personer över 75 år (figur 9.4).
Risken för att drabbas av skivepitelcancer ökar över tid. 2022 insjuknade 1 049 män och 904 kvinnor (figur 9.4).
Ögonen påverkas negativt av UV-strålning. Det är framför allt UVA-strålningen som ökar risken för att utveckla gråstarr.
Personer med ljus hy och barn är särskilt känsliga för solens strålning. Under 2022 drabbades 3 954 personer i Stockholms län av de allvarligare formerna av hudcancer (ej inräknat basalcellscancer), och det beror huvudsakligen på exponering för UV-strålning. Solresor till sydliga breddgrader ökar risken, liksom att arbeta utomhus.
Personer med sjukdomar som reumatisk artrit, psoriasis, atopiskt eksem, Crohns sjukdom och multipel skleros behandlas med systemläkemedel (behandling med tabletter eller injektioner). Medicineringen dämpar immunförsvaret och försämrar kroppens möjligheter att reparera cellskador i huden som uppstår vid solbränna. Dessa läkemedel ökar därför risken för att utveckla framför allt skivepitelcancer vid solexponering [10].
Nästan hälften av länets befolkning rapporterar i MHE 23 att de har bränt sig i solen det senaste året. Andelen är högst för dem som är 18-39 år. Solarieanvändningen har minskat över tid men fortfarande är det fem procent av dem mellan 18 och 39 år som rapporterar att de har solat solarium under det senaste året. För att färre ska utveckla hudcancer så behöver antalet som bränner sig minska ytterligare; fler behöver avstå från att sola i solarier.
Resultaten i MHE 23 visar att det är svårt för dem med mycket solkänslig hud att helt undvika att bränna sig. De som alltid använder solskydd bränner sig ändå, en eller flera gånger, i solen i hög omfattning (43 procent). Bland dem som aldrig skyddar sig mot solen i Sverige är det 78 procent som aldrig bränner sig och dessa personer behöver sannolikt inte skydda sig i samma utsträckning.
Fler skyddar sig idag mot solen. Det är framför allt vistelse i skugga och användning av solskyddsmedel som ökar. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att personer i första hand skyddar sig genom att vistas i skuggan, att använda kläder som täcker mycket av huden, samt att använda solskyddsmedel på exponerad hud.
Speciellt för personer med ljus ögonfärg är det viktigt att skydda ögonen med solglasögon, som skyddar både för UVA och UVB. Solglasögon används inte bara mitt på dagen utan också på för- och eftermiddagarna.
En person kan minimera de negativa konsekvenserna av UV-strålningen utan att gå miste om solens positiva effekter. Det gäller att undvika att bränna sig, snarare än att undvika att vistas i solsken. Huden behöver solljus för att bilda D-vitamin. För ljushyade personer i Stockholm räcker det med att armar och ansikte är i solen cirka 15 minuter mitt på dagen under sommaren [5]. Personer med mörk hy behöver exponeras under något längre tid för att uppnå motsvarande D-vitaminnivå. Det gäller även äldre personer då hudens förmåga att bilda vitamin D minskar med åldern. Personer med en mörkare hud har inte alls lika hög risk att utveckla melanom eller skivepitelcancer, vilket beror på att de inte bränner sig i samma omfattning.
Det finns inga tecken som tyder på att hudcancer är avtagande, men däremot ser det ut som att solvanorna i Sverige sakta förändras till det bättre. Det kan ta många år innan vi ser effekten av att vi idag skyddar oss bättre i form av att färre drabbas av hudcancer.
Hud som bränns i solen blir röd på grund av att hudcellerna har skadats. Att bränna sig flera gånger genom livet ökar risken för att drabbas av hudcancer. Därför är det viktigt att skydda sig mot direkt solljus under sommaren, framför allt för barn och unga, samt för personer med ljus hy. För att begränsa riskerna med UV-strålning krävs en förändrad attityd till solning och till solarium. Den totala mängden UV-strålning som vi exponeras för genom livet spelar roll för risken att utveckla hudcancer och grå starr.
Ett generellt råd är att det är viktigt att vara uppmärksam på hur huden reagerar på UV-strålning så att det lättare går att undvika att bränna sig.
Praktiska råd för att undvika solskador
Michael Erhardsson, Daria Detrenko
