En människa andas in cirka 300 miljoner liter luft under sin livstid, vilket gör luftkvaliteten till en viktig faktor för hälsan. Luftföroreningar är starkt kopplade till en ökad risk för att utveckla och dö i förtid av hjärt-, kärl- och luftvägssjukdomar. Jämfört med början av 2000-talet har luften i länet gradvis blivit bättre, trots det besväras 7 procent av invånarna av dålig luftkvalitet.
Bild på man som går i avgaserna mellan bilar. Motljus.
Normalt andas vi in cirka 20 000 gånger varje dag och under ett dygn tar vi in cirka 10 000 liter luft i våra lungor. Det innebär att vi under ett år andas in 3 650 000 liter luft. Beräknat på ett helt liv (cirka 82 år) andas vi in ungefär 300 miljoner liter luft. Det är därför kvaliteten på luften vi andas har så stor betydelse för vår hälsa. Luftkvalitet i bebyggda områden blir ofta försämrad på grund av olika utsläpp, främst från trafik men också från industrier och uppvärmning av bostäder. Det som bidrar mest till att hälsoproblem uppstår är inandningsbara partiklar, kväveoxider, ozon och vissa organiska kolväten.
Kvaliteten på utomhusluften i Stockholms län har blivit mycket bättre under de senaste decennierna. Även vid internationella jämförelser är luftkvaliteten i länet mycket god. Ändå är halterna av luftföroreningar i vissa områden relativt höga, särskilt i innerstaden och i närheten av hårt trafikerade vägar. Trots den positiva utvecklingen bidrar därför luftföroreningar utomhus fortfarande till sjukdom och död, främst i lungsjukdom och hjärtkärlsjukdom men även i cancer.
Den största orsaken till besvär av luftföroreningar i och i närheten av bostaden är avgaser från vägtrafiken
Befolkningsstudier har inte kunnat visa någon tröskeleffekt av luftföroreningar, det vill säga en säker nivå under vilken det inte uppkommer några negativa hälsoeffekter. Eftersom alla i befolkningen i någon mån är utsatta för luftföroreningar i den yttre miljön påverkas sannolikt alla, i större eller mindre utsträckning. I de flesta fall är påverkan från luftföroreningar liten men forskningsstudier visar att både kort- och långtidsexponering för luftföroreningar kan knytas till negativa hälsoeffekter.
Att under en kortare tid utsättas för tillfälligt förhöjda halter av luftföroreningar har satts i samband med en rad effekter på hälsan som uppträder inom några dagar. En mängd vetenskapliga studier har påvisat starka samband mellan korttidsexponering för luftföroreningar och luftvägspåverkan, till exempel astmaanfall men också sjukhusinläggningar och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom. Exponering för luftföroreningar under en längre tid kan ge hälsoeffekter som inflammation i luftvägarna, astma, försämrad lungfunktionsutveckling hos barn, lungcancer och hjärt-kärlsjukdom [1, 2]. Partiklar har på senare år visat samband med demensutveckling, andra cancerformer och diabetes. Långtidsexponering för partiklar i omgivningsluften beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige.
Luftföroreningar kan bidra till att den som redan är sjuk blir sjukare. Personer med astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), tidigare hjärtsjukdom eller diabetes kan vara särskilt känsliga. Gravida kvinnor och barn utgör särskilt utsatta grupper för luftföroreningar. Studier från Sverige och andra europeiska länder har visat på samband mellan moderns exponering under och förhöjda risker för flera negativa utfall, som graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och högt blodtryck, samt en låg födelsevikt hos barnet. Det gäller särskilt exponering för små luftföroreningspartiklar som finns i till exempel trafikavgaser.
Exponering
Luften vi andas innehåller en mängd olika föroreningar som består av gaser, vätskedroppar och partiklar. Vissa föroreningar förekommer naturlig, men i tätbebyggd miljö är halterna av luftföroreningar ofta högre på grund av mänsklig aktivitet, såsom transporter, energiproduktion, industri och uppvärmning av bostäder. Även sjötrafiken bidrar till luftföroreningar, främst vid kustnära områden och stora sjötrafikleder. Luftföroreningar kan transporteras över långa avstånd med vindarna. I tätbebyggda områden är det vägtrafik som är den främsta källan till lokala luftföroreningar. Vägtrafik genererar både avgaser och slitagepartiklar från fordon och vägbanor. Tunnelbanan är ytterligare en källa till exponering för lokala luftföroreningar, framför allt på de perronger som ligger under markytan.
Östra Sveriges luftvårdsförbund och Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB-analys) övervakar luftkvaliteten utomhus i länet på uppdrag av länets kommuner. Detta görs genom mätningar på olika platser och modellberäkningar [4]. Med utgångspunkt i 2018 års halter i Stockholms län har SLB-analys beräknat befolkningens exponering för partiklar och kvävedioxid. Skattningen har gjorts för en befolkning på 2 339 543 personer vilket motsvarar antalet invånare i Stockholms län den 31 december 2017 (källa SCB). Beräkningarna visade att invånarna i Stockholms län under ett år i genomsnitt utsätts för 12,1 µg/m³ PM10, 5,8 µg/m³ PM2.5 och 10,4 µg/m³ NO2 i utomhusluften vid sin bostad. Under 2018 exponerades 98,6 procent av befolkningen i Stockholms län för halter som ligger över WHO:s nya riktvärden för PM2.5 (5 µg/m³). Därutöver 0,9 procent av länets befolkning för halter av PM10 över 15 µg/m³ och 47,5 procent för halter av NO2 över 10 µg/m³ [5]. De svenska miljökvalitetsnormerna för partiklar överskrids främst för dem som bor i närheten av vägar med mycket trafik, till exempel längs Europavägarna och vägar i tätorter med bebyggelse på en eller båda sidor.
Partiklar
PM10: Halten partiklar med en diameter upp till 10 mikrometer (10 µm). Anges ofta som mikrogram per kubikmeterluft; µg/m³. PM2,5: Halten partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer (2,5 µm). Anges ofta som mikrogram per kubikmeterluft; µg/m³.
De senaste resultaten från mätningar av luftföroreningshalter i regional och urban bakgrund i Stockholm visar att under år 2023 klarades inte miljökvalitetsmålen ”Frisk luft” avseende PM10 vid mätstationerna Hornsgatan, Sveavägen och E4/E20 Lilla Essingen [6]. För kvävedioxid klarades inte miljökvalitetsmålen vid mätstationerna Hornsgatan och E4/E20 Lilla Essingen.
Trafik
Eftersom de högsta halterna av luftföroreningar förekommer i gaturum är tiden för vistelse i trafikerade miljöer avgörande för graden av exponering för luftföroreningar, oavsett om en person åker bil, går, cyklar eller färdas på annat sätt. Enligt MHE 23 rapporterar hälften (47 procent) av befolkningen i Stockholms län att de varje dag vistas mer än en timme i trafik, och 78 procent uppger att det vistas i trafik minst en halvtimme varje dag. Yngre personer tillbringar mer tid i trafik än äldre (tabell 4.1). Majoriteten av länets invånare (73 procent) åker i uvudsak med allmänna färdmedel (buss, tunnelbana, lokaltåg) och 6,8 procent rapporterar att de går eller cyklar. En relativ hög andel (21 procent) använder fortfarande egen bil som huvudsakligt transportmedel. Kvinnor åker i något större utsträckning med allmänna färdmedel (76 procent) jämfört med män (69 procent).
Tabell 4.1 Färdsätt och tid i trafiken. Huvudsakligt färdsätt för resor till och från arbete eller fritidsaktiviteter, samt sammanlagd tid i trafiken. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län uppdelat på ålder.
Färdsätt
Går
Cyklar
Kör bil
Åker kollektivt
Annat
18-39 år
51
25
52
74
2.0
40-59 år
44
26
70
55
2,4
60-84 år
47
15
64
53
5,9
Tid i trafiken
≥1 timme
30-60 minuter
<30 minuter
18-39 år
56
31
52
40-59 år
52
31
17
60-84 år
37
36
27
Förutom tiden som en person vistas i trafikerade miljöer har bostadens, arbetsplatsens och skolans läge relativt stor betydelse för graden av exponering för luftföroreningar i utomhusluften. Om bostaden eller arbetsplatsen ligger nära en gata med mycket trafik blir halten av luftföroreningar förhöjd även inomhus. Tidigare studier har visat att luftföroreningar som genereras av vägtrafiken tränger in i närliggande byggnader [7].
Nästan en femtedel (19 procent) av Stockholms läns befolkning uppger att de bor i en bostad som har något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled; 11 procent har ett sovrumsfönster som vetter mot en sådan gata (tabell 4.2). Det är vanligare att flerbostadshus har fönster som vetter mot en större gata eller trafikled jämfört med småhus.
Tabell 4.2 Bostäder i trafikutsatt läge. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som bor i en bostad med fönster som vetter mot en större gata eller trafikled, uppdelad på flerbostadshus och småhus. Jämförelse mellan Stockholms län och övriga Sverige.
Något fönster
Flerbostads-hus
Småhus
Totalt
Stockholms län
24
9,6
19
Övriga Sverige
25
11
18
Sovrumsfönster
Flerbostads-hus
Småhus
Totalt
Stockholms län
14
5,3
11
Övriga Sverige
15
5,6
9,7
MHE 23 visar att andelen bostäder som har fönster som vetter mot en större gata eller trafikled varierar kraftigt mellan länets kommuner. Den högsta andelen finns i Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg och den lägsta i Värmdö, Ekerö och Vallentuna (Karta 4.1).
Karta 4.1. Trafikutsatta bostäder. Andel (procent) i befolkningen i Stockholms län som bor i en bostad med något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled, uppdelat på kommun.
Vedeldning
Småskalig vedeldning är relativt vanligt i Sverige, främst i radhus- och villaområden, och utgör en betydande källa till exponering för hälsoskadliga luftföroreningar. Vid förbränning av ved och andra fasta bränslen i mindre eldstäder utan rökgasrening avges sot, inandningsbara partiklar, flyktiga organiska kolväten, polyaromatiska kolväten samt kvävedioxid och aldehyder till omgivningsluften. Enligt MHE 23 uppger 16 procent att de eldar regelbundet med ved eller andra fasta bränslen, främst i öppen spis, kakelugn eller braskamin men även i panna. 15 procent rapporterar att de har grannar inom 50 meter från bostaden som eldar med ved eller andra fasta bränslen minst en gång per vecka under vissa delar av året. En ännu högre andel (29 procent) har grannar som eldar med ved inom 200 meter från bostaden. Andelen som rapporterar att de har grannar som eldar med ved inom en radie på 200 meter från bostaden varierar kraftigt mellan länets kommuner, från drygt 60 procent i Nykvarn, Ekerö och Österåker till under 20 procent i Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms stad (Karta 4.2).
Karta 4.2. Förekomst av vedeldning. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som har en granne som eldar med ved inom 200 meter från bostaden, uppdelat på kommun.
Hälsoeffekter och besvär
Förutom att orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar kan luftföroreningar även ge upphov till en rad olika störningar, som till exempel besvär av lukter och upplevd dålig luftkvalitet. Resultat från MHE 23 visar att de flesta (över 90 procent) av invånarna i Stockholms län uppger att luftkvaliteten utanför bostaden är mycket bra, bra eller acceptabel. En viss andel (7 procent) rapporterar att luftkvaliteten är dålig eller mycket dålig. I jämförelse med övriga Sverige är det dubbelt så många i Stockholms län som rapporterar dålig luftkvalitet utanför bostaden. Inom länet är det betydligt flera som besväras i Stockholms storstadskommuner (Stockholm, Solna och Sundbyberg) än i övriga kommuner och även i jämförelse med Göteborg och Malmö stad (figur 4.1). Bland de som bor i Stockholm, Solna och Sundbyberg är andelen som rapporterar dålig luftkvalitet mellan 8 och 12 procent, jämfört med mellan 1,6 och 7,7 procent i länets övriga kommuner. I jämförelse med undersökningarna från 2007 och 2015 visar resultaten från MHE 23 en betydlig förbättring, främst i Stockholms innerstad (tabell 4.3).
Figur 4.1 Upplevelse av luftkvalitet. Andel (procent) av befolkningen (i Stockholms län, och i övriga Sverige samt i Stockholms stad, Göteborg Stad och Malmö stad) som uppger att luftkvaliteten är Mycket bra/bra, Acceptabel eller Ganska dålig/mycket dålig utanför bostaden.
Tabell 4.3 Luftkvalitet och tidstrender. Andel (procent) av befolkningen som uppger att luftkvaliteten är ganska dålig/mycket dålig utanför bostaden.
Stockholms län
Storstads kommuner inom Stockholms län
Norr- malm
Söder- malm
Övriga Sverige
2007
8,4
15
26
28
4,0
2015
7,3
12
17
14
3,7
2023
7
10
16
11
3,7
Den enskilt största orsaken till besvär av luftföroreningar i och i närheten av bostaden (till exempel på balkong, innergård, trädgård eller vid entrén) är avgaser från vägtrafiken. Avgaser besvärar nästan 7,6 procent av befolkningen i länet. Kvinnor rapporterar i högre grad än män att de besväras av bilavgaser (19,3 jämfört med 5,9 procent). Likt i undersökningen från 2007 är det oftast de som bor i Stockholms storstadskommuner, i synnerhet i Stockholms innerstad, som besväras av bilavgaser (tabell 4.4). I länets övriga kommuner är motsvarande andel hälften så hög, i likhet med i resten av Sverige.
Tabell 4.4 Besvär av bilavgaser och kommungrupp. Andel (procent) av befolkningen som besväras av bilavgaser i och i närheten av bostaden, uppdelat på kommungrupp.
Stockholms län
Övriga Sverige
Totalt
Storstadskommuner*
10
10
10
Förortskommuner
5,9
4,1
5,2
Övriga kommuner
6,5
4,8
4,9
*Här definierat som Stockholm, Solna och Sundbyberg Stad
Resultaten från MHE 23 visar att de som bor i en bostad med fönster som vetter mot en större gata eller trafikled rapporterar att de besväras av bilavgaser i mycket högre utsträckning än de som inte har fönster mot trafikerat läge (figur 4.2). Ytterligare en källa till besvär för länets invånare, förutom bilavgaser, är vedeldningsrök. Andelen som uppger att de har svårt att vädra på grund av lukt från vedeldning är 4,8 procent och på grund av stoft/sot 2,3 procent.
Figur 4.2 Besvär av bilavgaser och bostadens läge. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som besväras av bilavgaser i och i närheten av bostaden, uppdelat på om bostaden har fönster mot en större gata eller trafikled eller ej.
Många uppger att de får olika typer av besvär, främst trötthet och besvär från ögon och näsa, som beror på utomhusluften. Andelen är lite högre bland de som bor i en bostad med fönster/sovrumsfönster mot större gata eller trafikled (tabell 4.5).
Tabell 4.5 Besvär av utomhusluften. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som uppger besvär av utomhusmiljön minst en gång per vecka uppdelat på om bostaden har fönster/sovrumsfönster mot en större gata eller trafikled.
Bostadsfönster mot större gata eller trafikled
Sovrumsfönster mot större gata eller trafikled
Totalt
Trötthet
9,3
11
4,5
Huvudvärk
3,9
4,4
1,8
Klåda, sveda, irritation i ögonen
6,5
7
4,2
Irriterande täppt eller rinnande näsa
11
11
7,7
Heshet, halstorrhet
4
4,4
2,1
Hosta
3,9
4,2
2,2
Riskbedömning
Luftföroreningar kan orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar hos befolkningen. De flesta påverkas marginellt men eftersom en betydande andel av befolkningen utsätts för luftföroreningshalter som kan påverka hälsan blir den sammantagna effekten på folkhälsan stor. Effekten för befolkningsgrupper kan beräknas med hjälp av hälsostatistik, skattningar av befolkningens exponering och vetenskapliga studier av sambandet mellan exponering och hälsoeffekt [8 – 11].
Stor effekt på dödlighet
En av de säkraste, och mest relevanta, metoderna för att uppskatta vilken effekt luftföroreningar har på dödlighet i Stockholms län, är att likt i europeiska studier samtidigt beräkna effekten av PM2,5 och NO2 på dödligheten. Exponeringen beräknats på ett liknande sätt för Stockholms läns befolkning utifrån lokala mätvärden.. Enligt det underlaget skulle effekten på dödligheten i Stockholms länsbefolkning för närvarande vara cirka nio procent, vilket motsvarar cirka nio månaders förkortad livslängd. Ungefär hälften av effekten kommer då från lokala föroreningar. Jämfört med andra riskfaktorers inverkan på medellivslängden är nio månader en stor effekt. Enligt motsvarande beräkning för dödsfall i trafiken minskar dessa medellivslängden med knappt en månad. Vid en förbättring av luftkvaliteten skulle medellivslängden öka redan inom några år.
Minskad exponering förbättrar lunghälsa
Med dagens exponeringsnivåer bedöms cirka 180 nyfödda årligen få en sådan påverkan på luftvägarna att lungfunktionen inte kommer att bedömas som normal vid 16 års ålder. Nya forskningsresultat talar också för att minskad exponering för luftföroreningar är förknippad med en förbättrad lungtillväxt samt minskad risk för insjuknande i astma från barndom till tidig vuxen ålder [12, 13].
Fler bor i områden som uppfyller miljömålet ”Frisk luft”
Som nämnts tidigare har luftkvaliteten i Stockholms län, liksom i resten av Sverige, blivit mycket bättre och halterna av de flesta luftföroreningar har minskat. Det har gjort att andelen av befolkningen som bor i områden där utomhusluften inte uppfyller kraven i miljömålet ”Frisk luft” också har minskat.
Över 19% av kvinnorna rapporterar att de besväras av bilavgaser jämfört med 5,9 procent av männen.
Baserat på aktuell internationell forskning är WHO:s bedömning från 2021 [14] att halten av kvävedioxid i utomhusluft långsiktigt behöver ligga under 10 µg/m3 för att skydda befolkningens hälsa (tabell 4.6). Denna nivå är betydligt lägre än både nuvarande miljökvalitetsnorm (MKN) och Sveriges miljömål. Enligt WHO:s bedömning innebär en nivå motsvarande nuvarande MKN att dödligheten i befolkningen är cirka 6 procent högre än vid ett gränsvärde på 10 µg/m3. För att även skydda befolkningens hälsa mot kortvarigt förhöjda halter av kvävedioxid anser WHO att dygnsmedelhalten inte bör överstiga 25 µg/m3. Även detta värde är väsentligen striktare än nuvarande MKN.
Tabell 4.6 Rikt- / gränsvärden som dygnsmedelvärden för partiklar i utomhusluften från WHO, EU samt Sverige.
WHO (riktvärden*)
EU (Gränsvärde)
Sverige (Miljömål)
PM10
Dygn
45 μg/m3
50 μg/m3
30 μg/m3 (får överskridas 35 ggr/år)
År
15 μg/m3
40 μg/m3
15 μg/m3
PM2.5
Dygn
15 μg/m3
25 μg/m3 (får överskridas 3 ggr/år)
År
5 μg/m3
25 μg/m3
10 μg/m3
NO2
Timme
200 μg/m3
90 μg/m3
60 μg/m3
Dygn
25 μg/m3
År
10 μg/m3
40 μg/m3
20 μg/m3
* WHO Air Quality Guidelines Global Update 2021
För PM2.5, rekommenderar WHO att årliga halten långsiktigt bör ligga under 5 μg/m³. WHO anger 15 respektive 45 μg/m³ som högsta rekommenderade dygnsmedelvärde (fjärde sämsta dygnet per år) för PM2.5 respektive PM10.
Enligt WHO:s bedömning finns det inga befolkningsstudier där det har kunnat visas att ett tröskelvärde finns för negativa hälsoeffekter av luftföroreningar.
Essingeleden – en pulsåder i Stockholm – omges av grönska men bidrar samtidigt till luftföroreningar som kan påverka hälsan. Trots förbättrad luftkvalitet i länet överskrids fortfarande WHO:s rekommendationer, vilket gör trafikens påverkan till en fortsatt folkhälsoutmaning.
Fotografi av Essingeleden i Stockholm med träd som börjar övergå i höstgult och orange runt. Mycket trafik.
Bullerregler innebär risk för ökad exponering för luftföroreningar
Den positiva trenden med sjuknande luftföroreningsnivåer hotas nu av de bullerregler som Sveriges riksdag har beslutat om (trafikbullerförordningen 2015). Den innebär att det är tillåtet med högre nivåer av trafikbuller vid en bostadsbyggnads fasad. Detta kommer att leda till att det kan byggas fler bostäder intill högtrafikerade vägar där de högsta halterna av luftföroreningar förekommer. Det finns därför en klar risk för att andelen av befolkningen som bor i områden där riktvärdena för partiklar och kvävedioxid överskrids börjar att öka igen. Halten av luftföroreningar kommer att bli högre inomhus eftersom luftföroreningar från vägtrafiken tränger in i närliggande byggnader. Det kommer alltså på grund av de nya bullerreglerna under lång tid framöver att byggas ett stort antal bostäder som riskerar att vara skadliga för människors hälsa, både på grund av buller och till följd av högre halter av bilavgaser utomhus och inomhus. Hur allvarliga hälsokonsekvenser det kommer att leda till är än så länge inte möjligt att beräkna.
Förslag till åtgärder
Luftkvaliteten i Stockholms län är i flera avseenden bättre än i andra regioner i Europa. Med några undantag ligger föroreningsnivåerna i linje med vad som gäller för EU: s miljökvalitetsnormer i hela Stockholms län. Dessa normer ger inte ett fullgott skydd och väsentliga hälsoeffekter uppstår även vid lägre nivåer. Därför är det viktigt att ta hänsyn till WHO:s rekommendationer. Viktiga aktörer för förbättrad luftkvalitet är länets kommuner, regionen och länsstyrelsen.
Minskning av vägtrafiken Den kraftfullaste och på längre sikt mest hållbara åtgärden är sannolikt en minskning av vägtrafiken, som står för det största lokala bidraget av luftföroreningar i länet. Här behövs riktade åtgärder: höjda, mer omfattande och differentierade trängselskatter, utbyggnad av regionala och kommunala cykelstråk, bra gångvägar till knut- och målpunkter, utbyggnad av kollektivtrafikkörfält och infartsparkeringar, införande av miljözoner, samordnade varutransporter och omläggning av tung godstransport till järnväg.
Åtgärder mot dubbdäcksanvändning Partiklar (PM10) från vägslitage är en betydande lokal källa till förhöjda luftföroreningshalter i storstäder. Möjligheten för att sänka halten av PM10 hänger samman med en minskad användning av dubbdäck. Genom åtgärder mot dubbdäcksanvändning i form av förbud eller avgifter, i kombination med informationskampanjer, bör användandet av dubbdäck fortsätta att minska.
Sänkt hastighet på vissa gator Utsläpp av föroreningar från vägtrafik ökar generellt med högre hastigheter. Genom att sänka hastigheten på vissa gator kan halterna av luftföroreningar minska.
Plattformsavskiljande väggar i tunnelbanan Höga halter av partiklar har uppmätts i tunnelbanan, framför allt på perronger som ligger under marken. Att ventilera bort dessa skulle kräva mycket stora luftflöden. Ett alternativ är plattformsavskiljande väggar. Det blir extra angeläget nu när det planeras nya tunnelbanelinjer med många perronger under jord. Avskiljande väggar skulle även leda till lägre ljudnivåer och en generellt mer attraktiv miljö på perronger och i entréer.
Regionalt register över eldstäder I många områden är det vanligt med klagomål på grannars vedrök. Ur hälsosynpunkt finns mycket stora skillnader mellan olika typer av eldstäder. I andra regioner har sotarnas erfarenheter och bedömningar av eldstäder samlats in och systematiserats med goda resultat. Att skapa ett liknande register inom Region Stockholm skulle kunna vara en utmärkt plattform för både tillsyn och planering, samt för att sammanställa ny kunskap om hälsoeffekter.
Samarbete och kunskapsstöd En väsentlig del av länsbefolkningens exponering för luftföroreningar kommer från källor i andra regioner som vi i länet inte har rådighet över. Därför är det nödvändigt med nationellt och internationellt samarbete, till exempel genom regionens representation i EU och genom kunskapsstöd till Naturvårdsverkets nationella och internationella arbete.
Informera om risker, trender och åtgärder Det är viktigt att öka medvetenheten om hälsorisker med luftföroreningar. Handläggare och beslutsfattare i regionen, länsstyrelsen och kommunerna behöver löpande informeras om trender i exponeringen, aktuellt kunskapsläge och vikten av olika åtgärder.
Referenser
1. Naturvårdsverket Luft och miljö - Tema: Partiklar. Naturvårdsverket 2023
2. Pérez Velasco R, Jarosińska D. Update of the WHO global air quality guidelines: Systematic reviews - An introduction. Environ Int. 2022;170:107556.
3. Miljödepartementet Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477.
4. http://www.oslvf.se/, http://slb.nu/slbanalys/
5. Kilbo Edlund, K., et al. High-resolution dispersion modelling of PM2.5, PM10, NOx and NO2 exposure in metropolitan areas in Sweden 2000‒2018 – large health gains due to decreased population exposure. Air Qual Atmos Health (2024). https://doi.org/10.1007/s11869-024-01535-0
6. SLB rapport 18:2024 - Luftkvalitet inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund år 2023
7. Wichmann, J, et al., PM 2,5, soot and NO2 indoor-outdoor relationships at homes, pre-schools and schools in Stockholm, Sweden. Atmospheric Environment, 2010. 44: p. 4536-4544.
8. Hoek G., Krishnan R. M., Beelen R., Peters A., Ostro B., Brunekreef B., Kaufman J. D., Long-term air pollution exposure and cardio- respiratory mortality: a review, Environmental Health 2013, 12:43.
9. Faustini A, Rapp R, Forastiere F. Nitrogen dioxide and mortality: review and meta-analysis of long-term studies. European Respiratory Journal 2014; DOI: 10.1183/09031936.00114713.
10. Jerrett, M., Burnett, R. T., Ma, R. J., Pope, C. A., Krewski, D., Newbold, K. B., Thurston, G., Shi, Y. L., Finkelstein, N., Cale, E. E., and Thun M. J., 2005. Spatial analysis of air pollution and mortality in Los Angeles, Epidemiology, 16, 727 – 736.
11. Raaschou-Nielsen O, Andersen ZJ, Jensen SS, Ketzel M, Sørensen M, Hansen J, Loft S, Tjønneland A, Overvad K. (2012). Traffic air pollution and mortality from cardiovascular disease and all causes: a Danish cohort study. Environ. Health. 2012 Sep 5;11:60. doi: 10.1186/1476-069X-11-60.
12. Yu et al. Associations of improved air quality with lung function growth from childhood to adulthood: the BAMSE study. Eur Respir J. 2023 May 5;61(5):2201783. doi: 10.1183/13993003.01783-2022.
13. Yu Z, et al. Improved Air Quality and Asthma Incidence from School Age to Young Adulthood: A Population-based Prospective Cohort Study. Ann Am Thorac Soc. 2024 Oct;21(10):1432-1440. doi: 10.1513/AnnalsATS.202402-200OC. PMID: 38959417;
14. WHO. WHO global air quality guidelines. Particulate matter (PM2.5 and PM10), ozone, nitrogen dioxide, sulfur dioxide and carbon monoxide. Geneva: World Health Organization; 2021.